27 apr. 2010

John Shook vs William Craig

Här är en intressant debatt på youtube, mellan en kristen och en ateistisk filosof
- med fumlig och lite komisk frågestund på slutet:

Del 1,



Del2

Dr John Robert Shook (vice ordförande för Center for Inquiry, en motsvarande blandning mellan Humanisterna och VoF)
Dr William Lane Craig (en av världens nu mest kända apologeter för kristen tro, har bl a skrivit boken The Kalam Cosmological Argument)

26 apr. 2010

Han visar att han är seriös

Nu kanske vi sitter och undrar kring biskop Anders Arborelius' dagsfärska uttalande om att han är beredd att avgå, ifall den interna utredningen visar att Stockholms katolska stifts ledning misskött fallet med de två systrar som (den ene systern) flera gånger påtalat för vårt stift - bl a senast för 5-7 år sedan, att de blivit utsatta för sexuella trakasserier under nästan hela sin uppväxt, av en präst (som numera bor utomlands). Biskopen kände sig kring denna tid, 2003, bunden av tystnadsplikt gentemot flickornas mor, vilken han hade själavårdande samtal med, så fallet utreddes kanske inte riktigt. Kvinnan säger, om jag läst rätt i en artikel, att hon som svar på ett kontaktförsök med kyrkans ledning, hade fått tips om att kontakta en terapeut istället.

Att han är beredd att avgå tyder enligt min bedömning på att han insett en del av glömda och ifrågasatta offers (för mobbning, sexuella övergrepp, etc...) problematik här i livet:

* Förövaren själv och de som eventuellt på olika sätt blundat/hållit honom om ryggen, har äran och ämbetet kvar som om ingenting hade hänt, allt det sociala, intressanta middagar, evenemang, glada tillrop från och kärlek från 'skocken' (kanske i hemlighet t o m har utsatt fler personer för övergrepp), medan offret, som nästan ingen känner/har relation till, blir ifrågasatt.

Det är nog detta skeva förhållande som biskop Anders försöker försona; jag kan tänka mig att det inte hjälper psykologiskt för offret om det endast får en offentlig ursäkt från kyrkans svenska stift: Hela det för människan typiska mönstret med att automatiskt stödja den populäre misstänkte (i form av att han inte för någon social påföljd, inte hamnar det minsta i kylan; detta är verkligen inget mönster som i så fall är exklusivt för kyrkan, utan det gäller förmodligen de flesta organisationer och samhällen) och ofta misstro den okända anklagande gräsroten, behöver ändras på. Iom att han visat denna öppenhet och förståelse för vad försoning innebär, så hoppas jag att utredningen får ett sådant resultat, att biskopen anser sig kunna sitta kvar och inte säga upp sig. Samt att offret ifråga fortfarande får upprättelse.


mvh
/z


Dagen, DN, DN, HD, Signumbloggen, (skulle vilja be Twingly.se om överseende ifall ni fått två eller tre pingar, pga att jag inte förstod att den första gått igenom)

23 apr. 2010

Nu löser vi en liten del av qualia-problemet

Rörande det s k qualia/kvalia-beskrivnings-problematiken. Stanford Encyclopedia om qualia. "Hur smakar sött?", "Hur smakar kaffe?".

(Frågorna kan tyckas...lite petiga, men tänk om vi kunde beskriva detta digitalt för en som saknar smaklökar; det skulle innebära att en sådan person i framtiden skulle få börja känna smaker, medelst ett inopererat chip)

Svenska wikipedia: Qualia är ett filosofiskt begrepp för den subjektiva fenomenvärlden; qualia är den subjektiva kvaliteten hos medvetna upplevelser. Det vill säga de känslor eller upplevelser som påstås inte gå att beskriva, såsom till exempel smaken av choklad, upplevelsen av färgen rött eller den smärta man känner då man slår sig.

Som jag har lurat på saken, efter en del läsning och trevande, så är orsaken till att vi "inte kan beskriva hur färgen röd (för ett mänskligt ickefärgblint öga) ser ut", fortfarande följande:

Vi har ett antal olika sinnesceller i kroppen, som gör att vi kan få grepp om vissa fenomen:

Färg-upplevelser (brukar gå under namnet qualia/kvalia):
För detta ändamål har vi 1) ögonens tapp-celler

Kontraster, avstånd, figurer, hastigheter, mönster, pulser:
för att få grepp om dessa ting har vi:
1) ögonens stav-celler,
2) hörselceller (man hör avstånd, tidsavstånd mellan två ljud/uttalade ord, kontraster mellan basljud och diskantljud, etc)
3) hudens sinnesceller (man kan ta på en tredimensionell figur och avgöra proportioner och avstånd på den, genom handens känsel, t ex. Dessutom kan man läsa blindskrift, just genom känseln)

Smak-upplevelser (brukar gå under namnet qualia/kvalia):
...upplever vi med våra fyra-fem sorters 1) smaklökar

Doft-upplevelser (brukar gå under namnet qualia/kvalia):
...känner vi med hjälp av 1) näsans luktceller

Smärt-upplevelser (brukar gå under namnet qualia/kvalia):
... 1) Hudens sinnesceller

Här ovan ser man tydligt att en viss grupp av entiteter, som jag menar hör ihop: Kontraster, avstånd, figurer, mönster, pulser, kan upplevas medelst hela tre olika typer av sinnesceller i våra kroppar.

Och det är därför vi kan kommunicera dem, beskriva hur cirklar/trekanter ser ut/känns att gå runt, känns att ta på, dessutom är våra uttalade ord byggda på kontraster i ljud och pulser (ord), samt att skrivtecken också bygger på kontraster/avstånd. Så figurer kan vi kommunicera med varandra, för språkljud/tecken/ord är en sorts figurer/mönster.

Varför kan vi inte kommunicera dofter/smaker/färger med varandra då? Ex: hur beskriver man hur färgen röd ser ut för en svartvit-seende person, eller hur sött smakar, för en person som är född utan smaklökar?

Det beror på att människans språk/tecken/ordljud, etc inte bygger på färger/dofter/smaker, utan på just figurer, avstånd, mönster, kontraster. Rumtidsliga fenomen. Dofter t ex är inte rumtidsliga fenomen, inte heller färgupplevelser. En figur kan vara väldigt liten, och har vilken form som helst, den är fortfarande röd, t ex.
Och för att detektera färger/dofter/smaker/smärta, har vi bara en sorts sinnesceller per fenomen (även om jag håller med om att just dofter och smaker är varandras släktingar).

Jag håller med om att upplevda färger, dvs tecken för olika våglängdsintervall, hos olika objekt, nog inte finns objektivt sett (alltså som intrisikal egenskap hos objekten), däremot är våra sinnen konstruerade så att vi grupperar olika våglängds-intervall inom det för oss synliga intervallet, i form av något som vi kallar färger. Färgerna uppstår således inom oss, däremot är våglängderna hos fotonerna som föremålen reflekterar, objektivt av något visst värde. Liknande resonemang gäller för smakupplevelser. Och så är det enligt mig objektivt sant att vi har färgupplevelser, som uppstår av kombinationer av våra tre syntappar. Saknar man den ena tappen, saknar man en hel del färgupplevelser,.


(sedan finns även allmännare qualia: välbehag och obehag, samt överhuvudtaget upplevelser. Vad är en upplevelse? Vissa gör saker utan att vara medvetna om det, går i sömnen, öppnar dörrar i sömnen, etc... Det verkar som om man fullt möjligt skulle kunna göra en massa saker utan upplevelse av det. Men i min inläggsrubrik lovade jag bara att förklara en liten del av qualia-problemet...)

__________________________________________________________________

Ovanstående något enkla och koncisa inlägg, med förmodligen inte helt okänt resonemang (har sett sådant dryftas på diskussionsfora), skrevs mest som förtydligande, pga att jag tycker mig se en ganska så aktuell debatt om saken på svenska bloggar och kommentarsfält. Inlägget är lite av ett svar på vad "ettor och nollor inte kan illustrera", en viss typ av upplevelser/intryck går inte att beskriva m h a ord. Däremot kan man beskriva intryck av figurer, former, och mönster, mha ord. Säg gärna till om ni hittar fler spännande blogginlägg i frågan, så länkar jag härifrån.

Obs: Jag ber läsarna ha i åtanke att detta ämne är känsligt inom filosofin, det tenderar att bli rätt komplicerade och slitiga debatter kring det, speciellt då debattörerna inte argumenterar för sin sak. Så jag skulle vilja be er om att era kommentarer, de som berättar hur fel jag har i mitt inlägg, innehåller argument, inte bara t ex känslouttryck eller bara en länk till någon bok, utan argument, så att ni visar att ni förstått det som ni eventuellt länkar till.

Och är det något i inlägget som är svårt att hänga med på eller oklart, så fråga gärna hur jag menade just där. Tack på förhand

Ctail: Dennetts dravel
Sentio ergo sum: Dennett. Sentio ergo sum: Qualia
Vetenskapens gräns (Filosofiska färgproblem)
Conscious Entities: Monkey see?

20 apr. 2010

På jakt efter accepterad definition på 'moralisera'

Jag får det till att det handlar om att berätta för någon annan om hur de ska leva och bete sig, men att det i vissas - men inte alls i allas - öron kan te sig som en lite överdriven varning, eftersom faran inte är spritt språngande akut, utan endast kan ses eller anas lite på sikt, eller efter diverse rättviseanalyser (om det ens föreligger någon fara, vilket det kanske inte gör precis varje gång).

Vad tror ni om den definitionen?

(N B: mitt förslag är alltså mer positivt klingande än Nationalencyklopedins, enär jag upptäckt att det gått inflation i ordet, och det blivit ett allmänt skällsord för alla möjliga typer av uppmaningar som är det minsta mindre självklara än "Mord är fel" och "Sälja narkotika till barn är fel")

Image source

19 apr. 2010

Vet ni vilken lag....

....som alla tänkta fysikaliska teorier och alla möjliga andra vetenskapliga hypoteser, obönhörligen behöver lyda under, alltså inte motsäga, för att överhuvudtaget kunna vara möjliga att ens börja diskutera möjligheterna kring?

17 apr. 2010

Angående header-bilden....

Om ni undrar varför jag fepplar så väldans med bloggens rubrikbild, byter, ändrar i ramen, bloggens färger, länkfärgen, etc, så är detta pga följande:

Jag gillar bloggfärgerna beige och brunt. har allra helst dessa som länk- och inläggsrubrik-färg; de är varken starka eller kalla (såsom blått kan vara) eller trista som ifall jag endast hade nyttjat vitt och grått, och passar till de flesta starka färgfoton. Men jag kan inte få dem att passa ihop med den nuvarande (17 april) turkos-blå headerbilden, så jag kommer att byta och ha mig ett tag till. Har provat med bilder på trä, hyllor och gitarrer, och färgen är fin, men det blir lite trist inomhusaktigt ändå. Man kan förstås vara utan rubrikbild....vilket skulle vara helt enligt mina dagstidningsframsidesprinciper, att en bloggs utseende i huvudsak ska utgöras av senaste inlägget (motsvarande huvudnyheten i tidningen) och dess eventuella foto, men....hm....om rubrikbilden är tillräckligt diskretfärgad, så kanske den ger ett lyft i alla fall....klurar på det...

Så, färdigpratat om stora i-landsproblemet Allan, ville mest bara informera den lite färg- förbryllade läsaren om tanken bakom det aktuella pysslandet.

Säg till om något ser förnärmande eller pinsamt ut, bara.


Ps. .....och visserligen är man lite orolig för att be om rubrikbildstips från er eftersom jag nervig för att ev. trampa en läsare på tårna genom att inte välja h*ns bildkandidat, men om ni känner att läget är akut: "Äh, men Z, välj den här bilen nu [länk], för sjutton, den passar dina önskemål och skulle utgöra en skrämmande stor förbättring", alltså om ni går i sådana tankar, så släng för all del in den bildlänken här i kommentarsfältet.

15 apr. 2010

Nytt lite spännande (?) om Turin-svepningen

Den berömda Turin-svepningen, som jag tidigare nämnt här på bloggen, är visst begåvad med en ny upptäckt, i form av forskaren Barbara Frales uttydning av vad hon ser som ord med latinska och grekiska bokstäver, på duken ifråga. Följande är vad hon uttytt (citerar från Rossella Lorenzi s artikel):

Here is her interpretation of the letters appearing in Marion's image above:
1. (I)esou(s) "Jesus"
2. Nnazarennos "Nazarene"
3. (o)pse kia(tho) "taken down in the early evening"
4. in nece(m) "to death"
5. pez(o) "I execute"
There are apparently more letters on the linen, such as the word "iber," which Frale identified as referring to Emperor Tiberius, who reigned at the time of Jesus' crucifixion.
Piecing together the ancient multilingual puzzle, Frale came to this final reconstruction:
"In the year 16 of the reign of the Emperor Tiberius, Jesus the Nazarene, taken down in the early evening after having been condemned to death by a Roman judge because he was found guilty by a Hebrew authority, is hereby sent for burial with the obligation of being consigned to his family only after one full year."
Pekka S kommenterar:
"Tack för tipset. Tolkningen är klart intressant, men frågan är om den är korrekt och vad den i så fall är evidens för? Det viktigaste som jag ser det är fortfarande dateringen av svepningen."
Jepp, håller med, jag har inte sett något för mig övertygande argument om äkthet vad gäller åldern på bokstäverna, från damen ifråga; att det skulle vara hädiskt att kalla Jesus för "Jesus från Nasaret" istället för Jesus Kristus i medeltidens Italien, är nog inget belägg i sig, för att den inte skulle komma från medeltida Italien (-: .

Men kanske kan man med hjälp av hur bokstäverna ser ut, språkexperter, och eventuella C-14-prover, få någon klarhet i hur gammal texten är?