Ekonomi & kvantmekanik

...........har ni tänkt på att ekonomi funkar lite som showbiz och kvantmekanik:

Så fort man gör en analys av systemet, gör man samtidigt en påverkan av detsamma.

Inom nöjesvärlden och ekonomin gäller detta speciellt kända personligheter.

Om en indutrimagnat, riksbankschef, eller finansminister går ut i media och spår om räntan, så kommer detta att påverka folk hysteriskt mycket angående köp-/sälj-systemet.

Om tv frågar en kändis inom finansvärlden om vad man bör köpa/sälja för råvaror/valuta/värdepapper, så kommer det han säger att ha stor tyngd och påverka marknaden en hel del.

Undrar hur man ska lösa det problemet......

Kom och tänka på detta då jag läste i Svd om årets ekonomipristagare.

Vi har olika förklaringar till fallande opinionssiffror

Börjar veckan med en messerschmidt.......

Kristdemokraternas partisekreterare har en förklaring till deras fallande opinionssiffror och undertecknad har en annan.

Lennart Sjögren, enligt Dagen.se:
"Våra pensionärer förväntade sig höjd garantipension. Men i höstbudgeten fanns inte utrymme för det, säger han.
Sjögren tror också att beslutet om fastighetsskatten haft betydelse.
- Det förslag som regeringen lagt är sämre än det vi gick till val på. Men vi har gjort vad vi kunnat."

Själv tror jag att väljarna är fullt medvetna om att detta är ett borgerligt parti, och att man av dem inte kan förvänta att de lägger störst vikt vid garantiinkomster och andra transfereringar.

Tror istället att det handlar om det som filosofen Torbjön Tännsjö har snackat en del om:
Nämligen:
I regeringen sitter bl a två partier som står i diametralt motsatt läger angående religion och s k konfessionella skolor, folkpartiet och kristdemokraterna.
Så är det.
Fattar inte hur de lyckas hålla skenet uppe, dessa två, om att de skulle vara överens i regeringen, för deras filosofier är ju rakt motsatta på detta område, en hjärtefråga för kd.

Socialdemokraterna vill visst att man skyndar på processen med att förbjuda vissa konfessionella skolor:
"Det handlar bland annat om sådana som drivs av sekter som tycker att mannen är överordnad kvinnan, att homosexualitet är synd och att man till exempel inte får äta tillsammans med andra barn som inte ingår i sekten"

Själv tycker jag att man ska ta upp detta fall för fall, skolförslag för skolförslag, och inte sätta upp en massa byråkratiska regler. Kort sagt, kolla vad det är för typer som vill starta skolor; barnen är värda denna koll.

Och snälla politiker: många sk konfessionella skolor och universitet här i världen producerar visst nobelpristagare. Det kan med andra ord inte vara fel på allihop.
.
Ps. Bilderna: University College, Dublin

Töntig eller syndig?

När man idkar välgörenhet får man ofta höra att man, enligt vissa coola typer, särskilt journalister och nöjesskribenter, verkar råtöntig:

Moder Teresa blev ofta anklagad för detta, speciellt angående utseendet och det töntiga i att vilja stå där i fattiga smutsen

Rosa bandet (stöd för bröstcancerforskningen),
Vita bandet
etc.......
Till och med de röda kläderna vissa bar för två veckor sedan, som stöd för Burmas demonstrerande munkar och annat folk, blev häcklade av Alex Schulman under devisen:
Det syns inte ända till Burma att Robban i Södertälje har röd skjorta.
Nej, det har han rätt i, men det verkar synas ända till Burma om vi INTE gör någonting alls.

Frälsningsarméns soppkök och deras uniformer enligt gammalt snitt....

We Are The World-sångare, dvs artister och kändisar som deltar i olika galor, till förmån för some kind'a benefit.

Jag håller med viss kritik som icke-religiösa och liberaler ger åt den som vill upprätthålla en stämning och en ordning i kyrkosammanhang: Ibland ser man saker i svart eller vitt: "Om du inte är lika strikt och stel som jag, så är du......syndig och fräck"

Men jag vill även att andra också ser nyanserna: Är man råtöntig så fort man deltar i ett soppkök?


Och jag håller med om att imagen hos välgörenhetsartisterna inte alltid verkar naturlig, men här kommer frågan:

Tror ni att det går att göra goda gärningar utan att förlora någon endaste del av ens coola, sexiga, "normala", väldsvana "jag"?

Motsatsen till avreglering?

Chicks & blokes.........Jag har lurat på en liten en......
.
.......man läser mycket om allsköns avregleringar, privatiseringar av statliga verk etc.....

Men denna process låter ganska så irreversibel; jag menar: hur går motsatsen till; när ett näringsområde ska förstatligas? Konfiskerar man då plötsligt de olika företagens egendomar?
Stänger dem? Med våld, eller? Tvingar dem att sälja till staten?

Hur gick det till från början; det är ju inte precis alla länder som har haft olika socialistiska revolutioner?

Kanske var de olika uppfinningarna/industrigrenarna i sin barndom på den tiden de förstatligades, t ex Televerket: Vet inte när det bildades men möjligen precis efter en viss uppfinnings lansering i Sverige. Kanske hade inte något företag råd just då att dra tele-ledningar genom hela Sverige.

Prästen Olof Abrahamsson radar i Dagen upp sju punkter med argument mot en alltför vild privatisering i Sverige. Han påpekar att han vill reflektera iställer för att ägna sig åt pajkastning

I Bolivia pågick visst våldsamma demonstrationer för ett par år sedan. Indianerna var visst trötta på att jobba under dåliga villkor i gasgruvorna under utländska ägare, som de menade sög ut landets naturtillgångar. Därför har jag för mig att Bolivias gasfyndigheter till stor del blev förstatligade. Hur i all sin dar gick det i så fall till?
.

Vilka hinder folk kommer på hela tiden.......

meeeeeen,
att det ska vara så kinkigt och omöjligt....
att erkänna ett folkmord (på armenier, 1915) ?

Är det för att offren till allra, allra största del var kristna?

Eller vad är problemet?
Varför räknas inte dessa människor?

Verb som förkortar "att be om någons förbön" efterlyses!

Avdelningen 'saknade ord i ordlistan'
Detta har jag tagit upp förr, i kommentarsfälten, men skriver nu för säkerhets skull ett inlägg om det:

.......man é lat, i allmänhet......
.
.........orkar inte ens uttala hela denna sats: "Jag ber den helige X om förbön" så tungan har ibland slintit på oss katoliker. Man har då sagt det fullkomligt felaktiga: "Jag ber till den helige X att han hjälper mig med......"

Detta förfarande har renderat tonvis med missförstånd genom århundradena. Nej, vi ser inte helgonen som gudar. De är HOS Gud, de är INTE Gud, utan människor.

Nu är man noggrannt less på alla misstolkningar. EFTERLYSER HÄRMED ETT VERB, tack :)

Charlotte-Therese, kanske det var, som föreslog 'förböna'.
"Jag ska förböna sankt Franciskus"
Hur låter det?
Annan variant: Att 'förebedja', kanske?

Fler fantasifulla förslag på ett välbehövligt verb?

Ps: apropå verb och gärningar:
I ungerska versionen av Johannes evangelium står faktiskt, översatt:

"I begynnelsen var Verbet"

(Brasklapp: kanske är 'ige' (= 'verb') ett gammalt ord för 'ord')
.

Grundläggande värderingar? - vilken grund?

Detta inlägg kommer kanske att ses som lite provocerande, men....
Citerar Lars Adaktusson:

"Avslöjandena om investmentbanken Carnegie är tillsammans med de senaste årens rubriker om mygel och girighet en illustration på att Sverige är i behov av ett ledarskap med vilja och förmåga att stå för grundläggande värderingar."

Hm......grundläggande värderingar.....menar vi samma sak med detta, allihop?
Och vad grundar dessa sig på?

Jag menar inte att vara relativistisk, utan tvärtom: Jag tror att det finns objektiva moraliska sanningar. Henrik Sundholm tar upp frågan om relativism här och här.

Kom att tänka på detta igår kväll då jag på Kunskapskanalen såg ett program om de första blommorna på jorden.

En biolog menade självsäkert (och förmodligen riktigt) att det ju skulle vara helt absurt att uttala sig om vilken art som var den allra första, och så radade han upp orsakerna till detta, bl a kan man inte veta om det samtidigt med funna fossils leverne verkligen inte fanns en enda liten planta till i världen etc etc.

Men om man tillägger: Den som ger ett konkret svar får 4 miljoner pix….
….. så blir nog plötsligt många av dessa tyckare väldigt säkra på sin sak. Som Henrik Sundholm påpekade: Ibland är det kanske pengarna som lockar fram förnuft och konkreta beslut.

Jag tror det funkar lite så även inom etiken.

fråga till icke-katoliker

.....avdelningen annorlunda frågor........

Denna post riktar sig mest till icke-katoliker:

Vad tycker ni;

kan man kalla sig katolik om man inte tror på Treenigheten?

.

.

.

.Bilden kommer visst från Trinity Church i New York, S:t Paul's Chapel

Äntligen - uppfinnare som får pris

.
.
.
.
.


Tackar nobelkommittén för att ni äntligen, äntligen, äntligen, ska ge två uppfinnare nobelpriset.

Tack Det var inte igår sist. :) :)
Vilken lättnad.
Hade inte ens hört namnen Albert Fert och Peter Grünberg förut.

"- Jag har aldrig varit med om att salen där pristagarna lästes upp varit så fylld av den aktuella uppfinningen, säger SvD:s fysikreporter Dag Bjerke och syftar på journalisternas bärbara datorer."

bakgrund:
"- I alla hårddiskar finns information i små magnetiska punkter. När hårddiskarna blir mindre blir också punkterna mindre och det handlar då om att kunna läsa informationen från de är ytterst små punkterna. Det är det som deras uppfinning gör, säger Dag Bjerke. "

Som sagt, äntligen ett pris som man kan förstå. .....would you believe.....
Detta gjorde min dag.

Skyddande vatten gör saker och ting lite lättare

Här kommer en plattityd-lavin:

Kinesiska muren är lång. Den behövdes nog för att förhindra invasioner från mongolskt och annat håll (kom att tänka på detta då jag läste i Svd om anti-kines-vågen i Mongoliet).

Men seriöst:
När vi här i väst slår oss för bröstet och talar om vår välutvecklade demokrati, samt den relativa vardagstrygghet vi känner, vill jag gärna påpeka en liten sak; visserligen har vi haft duktiga uppfinnare, upptäckare, filosofer, teologer, tänkare, men vi har också haft hjälp av vårt läge.....

......Asien är en stooooor landmassa. Det är inte lika lätt att bevara freden därborta, nej.
Har man många landgränser mot andra länder kan man vara ganska säker på att olika klanar, stammar och imperium kommer att pocka på och putta på, för att inta nationen.
Många kulturyttingar som låter smått bisarra, handlar om nomadmentalitet: Man ville ha kontroll på hur många barn som föddes (kontroll av kvinnor etc) så att man inte skulle behöva ta hand om fler än nödvändigt, samt att det skulle finnas en man som försörjde hennes barn.
Det är svårt att stoppa ridande stammar, tror jag.
Därav den stora etniska variationen i olika länder i Mellanöstern, t ex.

En annan sak:
Det där med att klä sig i en massa guld och många olika färger på en gång; vi kanske har svårt att relatera till det, men jag tror att även detta beror på att man inte är bofast: om man inte har ett stort hus att visa upp, behöver man andra markörer för sin status. Dessa markörer får man helt enkelt bära med sig vart man än går, tror jag.

Undrar vad som behöver göras för att Asien ska kunna känna fred: Murar runt varje land? Fast då skulle man nog bli häftiga ovänner om var dessa skulle dras.
Kineserna har haft det tufft: De har kanske lyckats skydda sig från mongoler, men blev isolerade och utsattes för sina egna "herrar".
Nej, jag avundas inte den som bor i Asien.
Lite lättare för japaner, kanske.

Vi i Europa har både fördelen av mindre landmassa + att vi har tillräckligt mycket folk för att sprida uppfinningar, något att vara tacksam över.

Vem kan bli "prisad salig", enligt bibeln?

Trots att vi katoliker hävdar att vi ber helgonen om förbön och inte alls tillber dem, så undrar Andy (och säkert andra också) kring "Maria-litanian" där Maria prisas ORDENTLIGT (det erkänner jag, Andy citerar en bit). Är inte detta tillbedjan?
Nej, det tycker jag inte.

Samtidigt undrar jag över skepsisen kring prisandet av Jungfru Maria.
.
Brukar ni protestanter och frikyrkliga läsa Magnificat-delen, Marias lovsång?
Om man är noggrann med bibelläsning kan man inte undgå dessa verser i Lukas-evangeliet. Hur resonerar ni kring den?

Jo, det finns faktiskt en kvinna, bland alla manliga författare, som "skrivit" i bibeln, eller citerats i alla fall. Nämligen Jungfru Maria, då hon hälsar på sin släkting Elisabet, efter ängeln Gabriels bebådande om att hon ska föda Jesus.

Marias lovsång:
"Min själ prisar Herrens storhet,
min ande jublar över Gud, min frälsare:
han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna.
Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig:
stora ting låter den Mäktige ske med mig,
hans namn är heligt,
och hans förbarmande med dem som fruktar honom
varar från släkte till släkte.
Han gör mäktiga verk med sin arm,
han skingrar dem som har övermodiga planer.
Han störtar härskare från deras troner,
och han upphöjer de ringa.
Hungriga mättar han med sina gåvor,
och rika skickar han tomhänta bort.
Han tar sig an sin tjänare Israel
och håller sitt löfte till våra fäder:
att förbarma sig över Abraham
och hans barn, till evig tid."

Det borde alltså var helt ok att i alla fall prisa henne salig. Eller? :) :)

Hur gör ni som läser detta, för att prisa henne salig?

Ps. D:s kommentar nedan: "VARFÖR börjar Maria plötsligt tala om prisande av henne själv i en lovsång till Gud? Onekligen en ganska ovanlig idé..."

Det handlar inte om de berömda karikatyrerna

Dearest readers

Vissa ämnen har jag undvikit att skriva om i bloggen, eftersom de är allt för tröttsamma: Det handlar ofta om att det skär sig något otroligt mellan olika viljor, och det är så sorgligt. Vi andra kommer i kläm och blir feg-förklarade för att vi vägrar gå med i bråket.

Ett exempel är frågan om karikatyrteckningar av islams profeter, Lars Vilks och Jyllandsposten, satir, provokation, yttrandefrihet etc....

Jag läser på många aktiva ateisters bloggar (och även på kristnas), något i stil med:

" De förstår inte där borta i Mellanöstern. Här i väst har vi något som heter yttrandefrihet. Man måste tåla att bli förnärmad och förolämpad UTAN att ta till våld. Varför genererar karikatyr mot just religion så mycket våld? "

samt

"De MODERATA muslimerna, då? Var är de nu? Varför säger de inte till extremisterna och ledarna på skarpen, för?"

Och från muslimska Mellanöstern tycker jag mig höra:

"Hur KAN de skända det heligaste vi har? Vår profet? Håller de ingenting för heligt där borta? Tror dessa människor inte på Gud? De driver ju med hela vår identitet."

......och så där håller debatten på: De kan inte förstå varandra. Det kvittar visst hur många points polemikerna fått på olika IQ-test: lyhördheten och ödmjukheten har stannat upp totalt. Det är som ett stort hav mellan de två lägren.

Och vi som inte vill ta ställning eller vägrar berömma Lars Vilks konstverk (som jag aldrig ens har sett), kallas odemokratiska under de tröttsamt trångsynta devisen:

De som inte är med oss, är emot oss! samt "Tänk om du SJÄLV kommer i onåd hos en diktatur! Hur skulle du då agera?"

Blir så trött på sådana energitjuvar som dessa debatter. Lägg ner och tänk ett steg längre, säger jag bara!

Om vi i väst nu ser oss som så smarta och bäst på det mesta; kan vi då inte vara de som försöker lösa problemet (utan våld, suck, ja utan våld)? Vi é ju så himla bra på konfliktlösning häruppe. Eller? Och nej, det är inte "vår tur" eller något sådant, utan vi kan helt enkelt, av egen vilja, ta initiativet. För fredens skull.

.

Jag säger inte alls att jag har hela lösningen, utan bara att det meningslösa bråket har pågått några år för länge nu. Dags att sluta älta något som inte för oss framåt. Vi har hört de olika ståndpunkterna till leda nu. Det räcker.

När en debatt blir så här het, så känner jag nästan alltid på mig att det EGENTLIGEN HANDLAR OM NÅGONTING HELT ANNAT.

I Mellanöstern är man helt enkelt arg på Västvärlden in general. Jag tror alltså tvärtemot SvD-artikeln.

Visst är extremisterna främst arga på andra muslimer, men i det stora hela handlar det ändå om väst. Man är väl misstänksam mot att vissa muslimer kanske möjligen har god kontakt med t ex EU.

Har själv, som sagt,aldrig varit i trakterna, men kan tänka mig att känslorna och föreställningarna är följande: "De i väst verkar ha det tryggt och skönt och många verkar rika, medan våra barn ofta inte ens får sjukvård och många av oss har ont om vatten"

Det kvittar sedan vad vi säger om att de flesta av oss har det enkelt och sparsamt: Föreställningen finns där.

Dessutom finns det säkert en hel del historiska händelser där de inte är nöjda med oss. Av olika anledningar.

Skulle frågan enbart handlat om religion? Nej, i sådana fall skulle ju även vi kristna bli våldsamma; hur många gånger har inte Jesus karikerats på värsta sätt. Man blir såklart sur, men inte blir man våldsam heller?

Det här kommer att låta naivt, men det är enda, enda, enda lösningen på sikt:

En punkt-för-punkt-dialog som vi härborta helt enkelt får starta.

Till viss del tycker jag att påven och bl a statsminister Reinfeldt redan har satt igång något intressant: Bjudit in muslimska ledare för samtal. Dessa samtal kanske innehåller spänningar och bråk, men de är ju helt uppenbart en öppning!

Churchill, som jag redan citerat förr: "It's better to bla-bla-bla, than to war-war-war!"

Vi får helt enkelt fråga dem, för den kokande gryta som vi har idag fylls på mer och mer och kan annars explodera:

"När började ni bli arga?" "Var gick det fel från början?" "Handlar det om det kriget? Eller det kriget? Eller det slaget?" "Orättvisor inom världsmarknaden?"

Sedan får vi svara på frågorna så gott vi kan, punkt för punkt. Bestämt, med förklaringar om hur vi ser på saker och ting, och nej, jag tycker inte alls att vi ska rucka på vår yttrandefrihet eller jämställdhet. Vi kan vara envisa, men lika vänliga för det.

Samtidigt måste vi förstå, om oss själva, att dessa karikatyrer är symboler för västs egna desperata försök att förstå saker och ting.

Vad sägs om ett alternativ till krig: nämligen: nya försök till dialog?

Tur att man har latinet, i alla fall......

Undertecknad tvekade länge inför att skriva följande, för det existerar redan miljoner skämt om katolska kyrkan, men det är så fnissigt att jag inte kan låta bli.

I Sverige har vi ett katolskt bokförlag, som heter Veritas, låter vackert och ädelt, inte sant? För att då inte tala om betydelsen av ordet.

Funderade då jag såg det första gången: Inte ville man kalla förlaget för den ryska översättnignen av ordet 'veritas':

Pravda.........
Det kanske inte skulle låta riktigt lika fint ;)

Förlåt kära förlag, jag läser era böcker (t ex Magnus Nymans Förlorarnas historia, Rainer Carls' kluriga filosofiska verk, böneboken Oremus), men jag har fnissat åt spaningen ibland. Ja, inte kan ni hjälpa att kommunisterna lade beslag på ett begrepp.

Edit:
Får sedermera reda på, tack vare Eva-Maria, att 'veritas' bäst översätts med 'istina' på ryska.
Ok, jag var visst ute på hal is.......

En klassiker

Ofta när jag lyssnar på rock & rhythm n' blues känner jag ett lyckorus.
Vet inte hur jag ska beskriva det, men har en motsvarande stärkande glad upplevelse då jag hör dessa mycket välkända vackra verser från bibeln. Så varsågoda, kära läsare, från fjärde moseboken:

Herren välsigne er och bevare er.
Herren låte sitt ansikte lysa över er och vare er nådig.
Herren vände sitt ansikte till er och give er frid.

:) :) :)

Tomhetskänslan är nog en stor källa till dopingbruk

Trots att jag inte är ett äss på någon sport, tycker jag mig ha rätt att göra följande uttalande:
Ingen människa mår bra av att endast syssla med sport.
Det märks, speciellt då dopingavslöjanden och erkännanden kommer. Läser man inte några böcker då och då, kommer man att känna stor desperation om någonting går fel, som att man inte presterar så bra som andra idrottare t ex. Eller stressen över att inte klara av vardagen, med familj och så. Doping används nog i väldigt hög grad för att "klara av vardagsstressen" parallellt med träningen.
I allmänhet klarar sig nog allmänbildade utövare bättre med åren, när kroppen blivit sliten. T ex höjdhopparen Stefan Holm (vinnare av en omgång av "På spåret") tror jag kommer att hitta roliga sysselsättningar i framtiden.
Hjärnan/intellektet behöver också sitt. Hos alla. Annars känner man en otrolig tomhet. Denna tomhet tror jag är källan till mycket dopingbruk.
(fotomodell: en rugbyboll)

Räcker Gudstro om man vill kalla sig kristen?

Om någon för ett år sedan hade frågat mig vad en kristen är, så hade jag helt klart svarat:
en som tror på det som står i niceanska trosbekännelsen: jag känner att den är källan till ekumeniken, någonting vi kan samlas kring, som klassiskt kristna. Andra skulle jag då inte kalla för kristna. Sorry, KG Hammar, vi har olika definitioner. ;) I den niceanska bekännelsen fastslås Guds treenighet, samt att Jesus är född på jorden av en jungfru och uppstånden från det döda.

Men nu har jag börjat fundera på hur man ska göra. Vad är ekumenik, egentligen?

På bloggen De Heligas Samfund, finns det många engagerade debattörer, som inte tror på treenighetsbilden av Gud. Dessa tror på Jesus (Som en sorts gud/gudsbild, ängel/mer än människa, eller andra varianter) och vill, som jag har förstått det, också kalla sig för kristna.
Det har jag förstått i och med reaktionerna på mitt inlägg om Treenigheten. Jag hoppas att mer bevandrade vill ta över diskussionen där :)

Några som verkligen inte tror på treenigheten, är Jehovas vittnen, t ex, och kanske även mormoner, samt en hel del frikyrkliga, har jag nu förstått.
Och så finns några som kalla sig
'Oneness Apostolic!, eller
'Apostolisk Pingst' som verkar mena att Fadern, Sonen & Helige Anden är en enda: Gud kom till jorden, och flög upp igen, ingen väntade på Jesus där uppe, eftersom han själv, även till person, är samma som Fadern.

Nyfiken i en strut:
Tycker ni att förre svenske ärkebiskopen KG Hammar har rätt i att det räcker med att tro på Gud för att man ska kunna kalla sig kristen?
OBS
KG har INTE sagt detta rakt ut i media, utan på en Filosoficirkel-afton i Lund i våras, som svar på en rak fråga från en man i publiken.
Frågan löd:"Vad krävs då för att få kallas kristen?" varpå KG svarade: "Ja.....det räcker att man tror....på Gud."
Om jag minns rätt.
.
.
Fotnot
NICAEA, (det som katolska kyrkan, lutherska, ortodoxa, anglikanska och största delen av pingstkyrkan samlas kring):
.
"Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är;
.
och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom genom den Helige Ande av jungfru Maria och blivit människa; som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna, och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände;
.
och på den Helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har talat genom profeterna,
.
och på en enda, helig (katolsk eller allmän)och apostolisk kyrka. Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse, och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv. Amen.


Blog reactions to this post:
Tro ska man göra i kyrkan? (Everyday life)

Kylflänsar och småfåglar

Vet ni vad 'kontakt-yta' är för något?

Om inte, så kan jag säga kort att det är den yta som gränsar mot omvärlden, luften, atmosfären.
Ex.
En flaska som står på ett bord har kontaktytan:
allt utom botten (som inte gränsar mot luft, utan mot bordet). Och om korken sitter i och flaskan är full, så är inte innanmätet kontaktyta.

När jag var tonåring fick jag reda på varför jag har så lätt för att frysa : Jag är smal och har långa, tunna armar, t ex, smala långa ben, samt smala långa fingrar.

Min kontaktyta är stor i förhållande till volymen, särskilt tunna lillfingret har känt av detta villkor.......oj, oj, oj....brrrrrr......

.

I volymen finns en massa uppvärmande faktorer: blod som cirkulerar, kött, hud, späck, muskler. Om man ska trivas i det kalla behöver man mycket sådan substans. Även för dött material (saker) gäller att volymen/massan skyddar mot kyla och blåst.

Motsatsen till ett spinkigt lillfinger borde vara en boll. Om man delar volymen med kontaktytan får man en mycket högre andel än med långa fingret.

Småfåglar som stannar här över vintern har nästan formen av en boll: De har så få smala utskjutande delar som bara möjligt. Bäst klarar man sig på vintern, i alla fall i teorin, om man har en liten, liten näsa, korta fingrar, bastanta ben och former.

Ett specialområde där man drar stor nytta och fullkomligt kramar musten ur denna naturlag, är vid användandet av sk kyl-flänsar; de sitter ofta på och kring kretskorten i datorer, tv-apparater, etc......Många av elektronik-komponenterna förstörs av den höga värme som alstras i kretsen och behöver därför massor med svalka. Även luftkylda förbränningsmotorer har stort behov av flänsar.
.
Metall-flänsarna har en enorm kontaktyta, massor med tunna, smala, utstickande delar.
Jag brukar jämföra med Norges kontaktyta mot havet, kuststräckan.
De är oftast gjorda i något material som lätt leder värme: koppar eller aluminium
.
Men, tänker spinkiga läsare, varför blir man då så himla varm på sommaren, då?
Jo, därför att vi som inte är av aluminium även blir uppvärmda fortare! Tyvärr. Den som snabbt blir avkyld, blir också snabbt uppvärmd.
.
jo, jo
.

Photo source1

Photo source2: http://www.norfolkbirding.com/

Photo source3: http://www.dustin.se/

Photo source4: www.inwarehouse.se

Helige Franciskus' dag

Kanelbullens dag hit och dit... Kommentar från Hosanna:
.
"äh ge mig ett fettdrypande wienerbröd hellre än en torr gammal bulle."
;)

För övrigt är det den helige Franciskus' dag,
favorithelgon även hos måååååånga icke-katoliker. :)

Han ska visst haft extra bra hand med bl a fåglar och jag tänkte skriva om fåglar som vanligt, men först måste jag be om hans förbön:

Först för alla som sitter och får ruttna i fängelser efter diverse uppror (t ex nu i Burma):
De finns i våra tankar, här i väst.

Och sedan för Nord- och Sydkoreas fredsavtal, överraskande (det trodde man inte) och försiktigt glädjande att läsa om i SvD och DN. Känns som ett mirakel.
.
Edit: Fransiskus är poppis: Johans och Tuves inlägg

Svårt att missionera bland organiserat religiösa

Nu kommer det låta som om jag vill uppfinna hjulet igen, men jag vill bara betona ett faktum:
.
Det verkar som om det är svårt att missionera bland dem som redan har en tro, t ex bland muslimer, judar, buddhister etc.... Det är till synes lättare hos olika stammar, t ex i Afrika och i många ö-riken.

Kanske längtar männniskor efter organisation överhuvudtaget, och kommer kristendomen, så antar man den. Vet inte.

Kommer att tänka på detta då jag läser i Dagen:
"I 30 år har Internationella kristna ambassaden varit djupt engagerad för Israel. Den evangelikala gruppen med högkvarter i Jerusalem mobiliserar politiskt och religiöst stöd för Israel, bedriver omfattande social verksamhet i den judiska staten och hjälper judar runt om i världen att ”återvända hem”."

Det där med att "återvända hem" handlar kanske om visioner om att när alla judar bor i det heliga landet igen, kommer Kristus tillbaka, eller om passagen i bibeln om att "Jesus kommer tillbaka innan alla judar blivit kristna" eller något sådant. Jag är inte säker men någonstans handlar det om Uppenbarelseboken, i alla fall.

Denna evngelikala grupp har ofta, speciellt av överrabbinerna, anklagats för mission, speciellt under judarnas Lövhyddohögtid. Den kristna rörelsen känner sig visst djupt sårad av kritiken.

Jag vet inte hur det är med den saken, har aldrig varit i Mellanöstern, eller ens pratat med någon uttalad evangelikal, tror jag.

Men ett har jag förstått: Man möter allmänt hårt motstånd om man försöker missionera bland redan religiösa.

En idé jag hört är att man kunde prata med de religiösa ledarna i ett land först, innan man åker i "trupp" dit, och informera om att man kommer från en stor religion, eller att man tänker missionera. Något man kanske glömt göra förut.

Sedan är många länder diktaturer, så det blir tufft, naturligtvis, men jag tror att man framför allt känner sig .....eh.....överrumplad, bland överrabbiner, imamer och lamor, om den kristne missionären inte berättar om sin intention.

Är jag naiv som vanligt?

Foto: Jesu heliga gravs kyrka i Jerusalem

Hur kan en människa vara en 'bild'?

God eftermiddag......nu smyger språkpolisen..... eller vänta.....begreppspolisen.....fram igen......

Eftersom jag är religiös har jag ofta undrat över tv:s och tidningars sätt att slänga sig med ordet ikon. En ikon föreställer jag mig, är en BILD av någonting/en målning/foto, eller som ikonkonstnären kallar det: ett FÖNSTER. I kyrkans fall, ett fönster mot himmelriket.
En icke-religiös ikon kan jag tänka mig att Mona Lisa-tavlan är t ex.

Men kan en ikon vara en människa?

Popstjärnan Madonna fick på en intervju frågan om vad hon tyckte om att ha blivit en 'gayikon'.
Hon tittade förvånat mot reportern och förklarade att det inte spelade någon roll vem som lyssnar på hennes musik eller ser på föreställningarna.

Andra gånger har både hon och andra kändisar omnämnts som 'stilikoner'.

Che Guevara kallas 'ikon' i dagens Svd-artikel "Ikonen består", en recension av Björn Kumms bok "Che", och jag förstår ju vad som egentligen menas, men....

Vet inte, men det känns konstigt; varför inte använda det gamla hederliga 'förebild' eller 'symbol'? Är det jag som inte hänger med ;) ?

Kallar man någon för "foto" kanske? "Du är ett riktigt målfoto?"

En person är väl ingen bild?

Vad händer om staten ber en att viga fler än 2 åt gången?

Tidningen Dagen skriver om den, för Svenska Kyrkan, ödesmättade månaden oktober. Dels brukar folk som vill slippa kyrkoavgiften nästa år, gå ur då.....

.....men också för att man nu håller på och tar ställning i, för kyrkan, tunga och avgörande frågor.

En stötesten handlar om vigsel-rätten. Ska SvK behålla den?

Ska man viga samkönade par?

Det pågår nog häftiga debatter om detta. Man kan inte utan vidare förändra och modernisera, för moderniserandets skull, utan behöver "egna argument", tror jag.

Och till "andra sidan": Jag tror inte man lyckas om man bara anger detta skäl: "Det står i Bibeln att man inte ska ligga med man" etc.... Hitta andra orsaker också, praktiska t ex.

En lång konsekvensanalys behövs. Speciellt om hur det i så fall ska gå till:
med barn, provrörsbefruktning, adoption, kostnad, rättigheter till dyra behandlingar, etc....

Om man har vigselrätten kvar: Vad kommer att hindra staten från att, t ex om ett par år, begära att man ska viga fler än två åt gången? T ex 5 st som vill gifta sig med varandra?

Finns det präster som vill utöka antalet inom äktenskapet också?

Det är frågor man måste ställa sig och inte vara rädd för.

Jag säger inte att ingen tänkt på detta förut; bara ett stort tips om att svara på frågor som ställs, vara lyhörd.

....så kanske månaden kommer att gå från ödesmättad och splittrad till "rocktober" (skojar)

Jag undrar om det finns några som kunde vara sjyssta och köpa upp resten av Alephs lager av svenska och engelska böcker, samt dvd, till försäljning, så att han äntligen kan skriva en ny, färsk, spännande och äkta Nymodernism-bloggpost.
Gissar att han vill ha försäljningslistan som översta inlägg, tills han får sålt böckerna och tidskrifterna
:)

(fotomodell: ett stiliserat alef-tecken)

Hur ser ni på Treenigheten?

Kära läsare, med anledning av den senaste tidens debatter har jag en fråga till er.

Den handlar om bilden av Gud. Jag ser på det som katolska kyrkan: Gud är ETT väsen, med tre personer,

Fadern, Sonen och Den Helige Anden.

Dessa tre helt jämställda och alla tre agerar hela tiden lika mycket. Ett stooooort mysterium.

Två ytterligheter:

Gnostiska religioner (icke-kristna), som arianer och Jehovas vittnen, ser inte på Gud som treenig. Jesus är enligt dem en fantastisk person, men de tror inte att han är Gud.

Å andra sidan har vi katolska kyrkan, ortodoxa och lutheraner t ex, där Gud är Treenig, med full jämställdhet inom Gudspersonerna.

Har i bloggosfären också noterat andra varianter, några står någonstans mellan nämnda ytterligheter, med en Gudshierarki. Främst tankar hos vissa frikyrkliga, tror jag.


Kort sagt:


Är nyfiken på er syn på Treenigheten

Tillägg:
Jag fick så många frågor, t ex om bibelcitat att jag publicerar dem här i inlägget också:
Bland annat dessa passager tolkar jag som Guds treenighet:

* 1 Kor 6:1920). "Förstår ni inte att ni är Guds tempel och att Guds ande bor i er? ..."
(Underförstått: I ett tempel bor ju Gud, Anden är alltså Gud)
.
Till sina lärjungar sade Jesus, att: "Den som har sett mig, han har sett Fadern." Joh 14:9


* "Gå ut och gör alla folk till lärjungar, döp dem i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn,...." Matt 28:19-20


* På flera ställen säger Jesus "Jag är", förmodligen ordet Jehova. Det är ett ganska spektakulärt uttalande, om man säger så.


* 1 Kor 8:6 brukar ofta hänvisas till av den som inte tror att Jesus är samma väsen som Fadern, men jag tycker att även den visar vad jag menar:

"så har vi dock endast en Gud, Fadern, av vilken allting är till, och en enda Herre: Jesus Kristus, genom vilken allting är och genom vilken vi är"


Även detta sista citat antyder för mig att Fadern och Sonen har samma väsen.



Uppdatering:
Tidningen Dagen har visst en hel serie kring folk som lämnat pingstförsamlingar för att de inte säger sig tro på treenigheten.



Blog reactions to this post:
Diskussionsforum (Celesteskolan)

en liten bloggosfär-bikt

Kändis-bloggaren Alex Schulman annonserar att han stänger ner sin blogg, förklarar det med:
"Bloggen har blivit ett monster och jag orkar inte ta hand om det längre"

Vi seriösa filosof-bloggare kanske känner oss lite lättade.....
........men jag ska erkänna en sak. En bikt:
.
Nästan varje dag har jag gått in på Schulmans blogg och kommenterat med några klatschiga ord, typ:
"Det där lät som ett avsnitt ur Beverly Hills 90210 eller 80-talet" eller "Det där har du snott från "Gilmore Girls" eller "Men nu låter du taskig. Ge din fru en puss istället och lova att inte göra så igen!"
eller "Varför mobbar du Sanna Bråding/Markus Fagerberg? Vad har hon/han gjort mot dig?" eller "Haha, vad snål du var mot taxichauffören. Bara 750 spänn i dricks?"

Detta förfarande har genererat mig ca 30 extra besökare om dagen. Så är det.

Kanske har jag inte fått en enda stammis genom Schulman-bloggen. Jag skriver på ett helt annat sätt, men hoppas lite i alla fall.

Trots att jag känner stort obehag inför mobbandet - skulle verkligen inte vilja vara den Schulman skriver om - så känner jag en viss förundran över hans mod. Låt mig förklara:

Stockholm är nog inte så enormt stort. I innerstaden bor väl knappast fler än 700 000. Mer än andra orter i Sverige, men ändå inte anonymt nog att gömma sig i. Kändis- och gratis-mat-på-biopremiär-världen är nog en liten, liten kommunitet, om man säger.

Schulman har öppet kritiserat många kollegor, programledare, sångare, skådisar, etc. Ofta med allvarliga okvädesord. Hur vågar han?
han möter väl ständigt dessa utpekade, varje dag: De är inte bara hans arbetskamrater och mingelpolare, utan ofta fruar till bekanta, väninnors bästisars makar etc... Folk man träffar privat, säkert.

Själv framträder jag under pseudonym i försynta och försiktiga Enkla bloggen, medan denne Aftonbladet-skribent öppet går ut med var han bor, namnger kolleger han möter varenda dag. Klart han får sociala problem till slut, som han nu tydligen har blivit trött på. Här i Lund blev jag nervös, då jag jobbade på universitetsbiblioteket, så fort någon professor som på kultursidorna var i polemik, stod i samma kö som motparten. Nerver av stål hade de. Coola och lugna. Hälsade vänligt på varann.

Det allvarliga med denna historia tycker jag är frågan om vem som vågar kritisera sina media-kolleger, vem granskar journalister etc.. Finns det för mycket beroende-kontakter inom nöjes- och media-världen?

Vägrar byta design

Måndag morgon....
.
Det känns som om man ville spela Fats Dominos Blue Monday för er men jag har lovat bl a Johan att inte sätta in så många youtubefilmer utan försöka skriva någon vettig text idag, så det får väl vara......

Jag tror jag har fixat en grej för oss envisa blogspot-are; har hittat en senaste kommentarer-funktion.....suck, har kämpat en del med detta och klistrat in diverse koder, ändrat, ändrat uppåt väggarna fel, få se nu..... ;)

Varför vill jag inte byta från blogspot? Jo, för jag har ännu inte hittat någon annan blogg-site som tillåter användaren att ha olika typsnitt här och där, olika färger på olika bokstäver, och framför allt: Slippa diverse emblem och mönster på sidan.
Visst, om man framför allt vill skriva text, är det snyggt, men för den som vill sätta in en massa bilder, kan det kännas som "tårta på tårta" med alla streck, ramar, emblem, figurer till.

Varje inlägg får gärna ha sitt eget utseende. :)

Så varsågoda och debattera på gamla inlägg: De andra läsarna kommer att hitta era kommentarer :)

Ps. Dagens bild:
Lilla Thérèse av Jesusbarnet, karmelitiskt helgon, firas i katolska kyrkan 1 oktober