Språkpolisen knackar på

På mässorna försöker jag ibland sjunga "HeRRen" med tydligt dubbel-r, så att det inte låter som
"hären är min herde".

Kanske lite väl petnoga! Men möjligen ett kul bloggämne:

Har ni något speciellt ord eller uttryck som ni lite besserwisseraktigt brukar betona t-y-d-l-i-g-t så att det inte låter "inkorrekt" eller "missvisande"? (behöver inte vara något kyrkligt uttryck) ;)


Photo from freefoto.com Licence: CC no-derivative-works

Tre måndagstips

Kristina aktualiserar en gammal önskan om ett ord i svenskan, som förkortar "att be om någons förbön".
Förresten: Vem är förvånad över att det just råkade vara anrika kultiverade tidningen Expressen som behövde hjälp med meningsbyggnad och uttryck i svenska språket?

Dag listar några Frequently asked questions om Guds rike

Pekka filosoferar kring begreppet "Magiskt tänkande" och inbillning.








Gammal post: Verb som förkortar "Att be om någons förbön" efterlyses!

Ps. Uppdatering:
Utdrag från Peter Woits blogg:

"Vanity Fair seems to think that the right person to review a book about Isaac Newton is Christopher Hitchens.
Hitchens devotes much of the piece to condemning Newton as “a crank and a recluse and a religious bigot” who “spent much of his time dwelling in a self-generated fog of superstition and crankery.” He feels the same way about most scientists before the modern era, noting that:
"It may not be until we get to Albert Einstein that we find a true scientist who is also a sane and lucid person with a genial humanism as part of his world outlook—and even Einstein was soft on Stalin and the Soviet Union.
He ends the piece by accusing Newton of doing everything he could to keep people from understanding the universe, and claiming that this was typical of physicists until recently, when physics began to become indistinguishable from the humanities" "


Photo © Silas Jones for openphoto.net CC:Attribution-NonCommercial

Points?

Tänkte ta upp en grej så här i presidentvalstider

.... ordet 'procentenhet' är uppenbarligen lite för långt för att folk ska orka säga det i var och varannan mening, när de talar om statisktik, så det blir ofta fel; man säger helt enkelt 'procent' istället, vilket leder till en hel del missuppfattningar. Ni som känner att ni redan kan det här behöver inte läsa vidare ;)

Lite exempel:

* Om äpplen kostade 20 kr kr kilot för en vecka sedan, och nu 22 kr, så har de gått upp med 2/20 dvs 1/10 dvs 10/100, tio procent alltså. En procent är en hundradel.

* Om räntan för en vecka sedan låg på 6 % och nu 8 %, så har den inte gått upp några 2 % utan många fler procent ;).
Hur många procent? Jo: 8 - 6 = 2, och 2/6 = ökningen

2/6 = 1/3, en tredjedel = 33,33 %

Istället har räntan gått upp 2 procentenheter, som i det här fallet blir 33 procent.

* Om ett partis sympatier ökar från 5 % till 10%, så har de alltså fördubblats, dvs ökat med 100%,

I detta fallet en ökning med 5 procentenheter. (10 - 5 = 5)

* I aktuella nyheter från de amerikanska presidentkampanjerna kan man väldigt ofta höra:

"He's down 5 points" eller
"They're up by two points" etc...

Känner ni igen jargongen från tv-serien "Vita huset"?

* Dessa points är inga viktväktarpoints - de mäter inte kalorier - utan procentenheter.

Eftersom amerikanerna alltså har ett kort, kärnfullt ord för sina enheter, är det mindre risk att de säger fel. Uttrycket gör att de nog har en bättre känsla för vad dessa ökningar/minskningar innebär, samt skillnaden mellan procent och procentenhet.

* MEN....om en procent alltid är en hundradel 1/100;
hur stor är då en procentenhet?

Jo, den är olika stor, beroende på situationen. Klurigt? Procentenheten mäts på den andel som man utgår från, den som sedan ökar eller minskar i mätningar.

Om den första andelen t ex är 15 %, så delas den upp i 15 delar, femton procentenheter, sedan mäter man hur många femtondelar som andelen har ökat/minskat "up three points" betyder alltså "ökat med tre procentenheter (i detta fallet: 3 femtondelar)".

Har ni något förslag till praktisk förkortning för 'procentenheter', som vi kan använda i Sverige?

'Enheter' kanske?

SvD: Nya angrepp i debatt, Sydsvenskan: Nya angrepp av Clinton och Obama.

Photo: Golden Gate Bridge, San Fransisco
Credit: Mila Zinkova with a creative commons by-sa license

Hur kan en människa vara en 'bild'?

God eftermiddag......nu smyger språkpolisen..... eller vänta.....begreppspolisen.....fram igen......

Eftersom jag är religiös har jag ofta undrat över tv:s och tidningars sätt att slänga sig med ordet ikon. En ikon föreställer jag mig, är en BILD av någonting/en målning/foto, eller som ikonkonstnären kallar det: ett FÖNSTER. I kyrkans fall, ett fönster mot himmelriket.
En icke-religiös ikon kan jag tänka mig att Mona Lisa-tavlan är t ex.

Men kan en ikon vara en människa?

Popstjärnan Madonna fick på en intervju frågan om vad hon tyckte om att ha blivit en 'gayikon'.
Hon tittade förvånat mot reportern och förklarade att det inte spelade någon roll vem som lyssnar på hennes musik eller ser på föreställningarna.

Andra gånger har både hon och andra kändisar omnämnts som 'stilikoner'.

Che Guevara kallas 'ikon' i dagens Svd-artikel "Ikonen består", en recension av Björn Kumms bok "Che", och jag förstår ju vad som egentligen menas, men....

Vet inte, men det känns konstigt; varför inte använda det gamla hederliga 'förebild' eller 'symbol'? Är det jag som inte hänger med ;) ?

Kallar man någon för "foto" kanske? "Du är ett riktigt målfoto?"

En person är väl ingen bild?

Fanns "levererar" förr?

Anrika Svenska Dagbladet har nallat ett uttryck från programmet Idol:

'Levererar'

(vad?)

Eller fanns det förut? I kulturella/musikaliska sammanhang? Kan man leverera något abstrakt som inte är angivet? Jag kan förstå att en artist kan "leverera ett stort verk, en nyanserad bild, en andlig atmosfär" Visst. Men att bara "leverera"?

En annan nit-pick:

Vad tycks om prepostionen 'på' i

"visar på" ?

Tycker det låter helkonstigt. Räcker det inte med 'visar' ?

.

.

Tonande S, tonande J + HELGGÅTA

Om man säger att de flesta bloggare tar upp ämnet särskrivning, så har man rätt. Jag får helt enkelt komma med något nytt:
Enkla bloggens språktips: Pröva att uttala dessa fyra engelska ord:
juice

jews

use (i betydelsen: användning)

use (i betydelsen: att använda)

Låter det likadant?

Alla fyra uttalas på olika sätt.

Det hörs tydligt vilket en engelsman säger, när han pratar.

Om man sätter handen mot halsen ska det kännas ett vibrato och låta av en ton vid s-et i 'jews', t ex (som ett 'z'), medan s-ljudet i 'juice' ska vara tonlöst, som ett svenskt 's'

Detsamma gäller j-et:

Tänk på orden:

yoke (äggula)

&

joke (skämt, lustighet)

I joke låter det 'dch' om j-ljudet.

Men i yoke låter det som ett svenskt j.

Dessa bokstäver låter ALLTID olika varandra. J låter alltid 'dch' på engelska. Y låter alltid som ett svenskt j.

t ex major och mayor

(examen/dur-tonart respektive borgmästare)

.

Sammanfattning:

juice (tonande j-ljud, tonlöst s-ljud) [dchos]

.

jews (tonande j-ljud, tonande s-ljud) [dchoz]

.

use (användning: tonlöst j-ljud, tonlöst s-ljud) [jos]

.

use (att använda: tonlöst j-ljud, tonande s-ljud) [joz]

Om man uttalar orden med rätt ljudkombination, kanske man inte blir portad på detta extrema vett&etikett-kafé i Brighton.

Dessutom låter man ganska mycket som en tvättäkta britt :)

.

HELGGÅTA

.

Apropå engelska språket:

Varför heter kampsport Martial Arts ?

Varför just MARTIAL?

Vilket ord kommer 'martial' ifrån ursprungligen?

.

.

(Fotomodeller: hyacint-aror)

Att bli screenad

Ett typiskt svengelskt internetuttryck är:
'att bli screenad'. Med detta menas att någon plötsligt inte besvarar en viss avsändares email, sms eller telefonsamtal.

Ordets ursprung förstod jag förut som att man nöjer sig med att titta på skärmen ('the screen') och se inkommande meddelanden, men inte göra något åt det.

Häromveckan såg jag ett Lilla huset på prärien-avsnitt, där lilla Laura försöker vaska guld i en bäck. Barnen talade om att man behövde en 'screen' för att kunna hitta guld.
Aha

'Screen' betyder alltså inte bara 'skärm', utan även: 'filter', 'sil'.
'Screenad' blir då, kort och gott, 'bortfiltrerad', som sandkornen. Eller?
-
Något som kan vara väldigt viktigt att man screenar, är reklam för snabba sms-lån, speciellt om de har ocker-ränta.
Screening av meddelanden från privatpersoner kan jag också, i vissa fall, förstå. Speciellt kändisar kan råka ut för ett stort antal förföljare och envisa debattörer. Läser man alla deras meddelanden blir man nog tokig. För ett år sedan var jag på föredrag i Lund: Yrsa Stenius talade underhållande och genomtänkt om lögner och sanning. När hon var färdig med anförandet reste sig en man upp och spände ögonen i henne och frågade om Estoniakommissionen (som hon varit med i 1994, lade fram rapport 1999) och om varför uppgifter därifrån inte stämde! Vi andra i publiken anade att denne man kanske...möjligen... hade varit på henne lääääänge i denna fråga, och liksom vägrat släppa taget...
-
Dock märker man hur bortsållning känns för den drabbade, då man själv blir bortvald.
Jag är en sådan som har full förståelse om någon inte kan prioritera mig vid inbjudan, t ex då de bjuder till bröllop, barndop, förlovningsfest, etc... Bröllopsfest är dyrt att anordna.
-

urban legend

Hej o så. I brist på fantasi kommer här en urban legend från Lund

-

När utbytesstudenter befinner sig i föreläsningssalen, måste läraren/professorn prata engelska, annars blir det svårt ;)

Hörde om en matematiklektion där den svenske läraren började med:

"Well, let us make an ansatz"

-

Ansats? tänkte en snabb student i sin bänk.

Nog för att föreläsarna ofta har en stark svensk brytning och det låter lite trögt, men någonstans går väl ändå gränsen? Eller?

Så han harklade sig:

"Excuse me, but isn't ansats a Swedish word?"

-

Läraren:

"Ah, but it's a German loanword, you see.

English has quite a few of those.

One other example is 'besserwisser' ".

Z tar en flukt på "sammanhangs-sammanhang"

Slog upp ordet 'kontext' och läste betydelsen 'sammanhang' vilket bekräftar min förvirring:

I många uppsatser och avhandlingar möts man av uttrycket

KONTEXTUELLT SAMMANHANG Vad betyder det? Tårta på tårta?

Lite exempel

"Forskningen om skogsfinnarna i Sverige måste sättas in i ett kontextuellt sammanhang och inte behandlas som en isolerad tematik, vilket det ibland funnits tendenser till i äldre forskning."

länk till artikel

Jag förstår någonstans vad killen vill säga med det här, men kunde han inte skippat ett av orden, antingen genom att skriva 'sammanhang', eller bara 'kontext', helt enkelt?

Jag är inte expert på uppsatsens område, men får känslan av ogenomtänkthet, också pga att rubriken är särskriven: Projekt beskrivning. hrmpf.....

"Produktionen av fritidstjänster sker i ett helt nytt kontextuellt sammanhang där offentlig förvaltning endast är en av många aktörer"

länk till artikel

Även här förstår jag andemeningen, men känner att abstrakta uttryck är så typiska då man vill presentera en ny idé, som man behöver anslag till, som man inte utfört konsekvensanalysen på.

Rätta mig, som vanligt, om jag har fel.

"Varje projekt utgår antingen från ett rumsligt eller kontextuellt sammanhang eller helt förbehållslöst från en konstnärs vision"

länk till artikel

Här blir jag fundersam, kanske för att jag inte är konstnär men: ett rumsligt ELLER kontextuellt sammanhang ? Här skulle jag definitivt riskera att skriva denna mening istället:

Varje projekt utgår från ett sammanhang, t ex rumsligt, eller helt förbehållslöst från en konstnärs vision.

Vill också härmed be artikelförfattarna om överseende med en utomståendes frågor, men jag vill gärna förstå detta uttryck för dessa alster är bara ca en procent av alla kontextuella sammanhang jag stött på genom google. ;)

Ps. Jag har blivit utmanad att skriva sju märkligheter om mig själv, men är för blyg för att ägna det en hel bloggpost

Saker som är märkliga:

1. Jag gillar industrimat; pulvercappucino, osv

Halvfabrikat kan smaka milt och ibland lite översaltat. Kul :)

2. Skulle bli en hemskt dålig inbrottstjuv; mina tåleder knäpper när jag går, vartenda steg i hela mitt liv hittills

3. Klarar inte riktigt det här med skönlitteratur; romaner o noveller

( för kvinnor: extremt sällsynt),

men läser gääärna idéhistoria, biografier, vetenskap, humor, populärvetenskap, poesi och filosofi

4. En av få kvinnor som inte diggar choklad, speciellt. En pralin om någon bjuder, kanske.

En salt böna. Chips är grejer.

5. En av väldigt få människor i Sverige som inte är speciellt intresserade av att ta foton.

Andra kan göra det. ;)

6. Uttrycker ofta min glädje över att träffa människor med skratt, omedvetet, vilket har gjort att en hel del har missuppfattat det som att jag skulle skratta åt DEM. Synd.

7. Det märkligaste: tycker om min egen bloggdesign

Enligt märklighets-utmaningen ska jag nu lista 7 st bloggar som jag ska skicka denna utmaning till Får vänta en vecka eller så med det...