Fermis paradox - om liv på annan planet

Ni som läst en del inlägg här, har nog märkt av undertecknads förkärlek för teleskop/satelliter i solnedgången, och nu får man ännu en ursäkt till att infoga denna typ av bild....

....jag har nämligen funderat en del över förra inlägget, av Doktorn, där han bland annat redovisar vilken tunn tråd som universum verkar balansera på.

Sannolikheten att det inte kollapsar i ett svart hål är visst nästan exakt lika med noll. Har själv en gång läst matematikern Roger Penroses sannolikhetsberäkning, men kan nu inte hitta hans källor på nätet; hur fick han fram just det talet? Medan jag letar kan jag fokusera på annat, nämligen debatten bland kommentarerna till inlägget ifråga:

Johans fundering:
"Sannolikheten för att just vår livsform skall uppstå i ett givet universum kan ju tyckas minimal. Men sannolikheten för att någon livsform skall uppstå är betydligt större."

Detta resonemang låter följdriktigt och man är benägen att hålla med..... så när som på en invändning: erfarenheten. Hur förhåller det sig egentligen med våra resultat? Vi har ihärdigt mätt bakgrundsbruset från rymden ett tag nu, i jakten på diverse avvikelser. Det är egentligen pirrigt och spännande, men väntan ter sig lång.

Ni kanske känner till den berömda formeln för oddsen att hitta liv på annan plats i vår galax? :
N = R x f(p) x n(j) x f(l) x f(i) x f(t) x L

Dessa är faktorerna:
N= antal civilisationer i galaxen Vintergatan som kan kommunicera mellan solsystem (=talet vi letar efter), R= nya stjärnor per år i Vintergatan, f(p) = antalet stjärnor med planeter, bland dessa nybildade, n(j) = genomsnittligt antal jordlika planeter i ett solsystem, f(l) = andel planeter av jordtyp där det föds liv, f(i) = andel planeter där det uppstår intelligent liv, f(t) = andel planeter där det intelligenta livet utvecklar hög teknologi, L = genomsnittlig längd av en teknologisk civilisation, mätt i jordår

Dock vet vi inte värdet på dessa faktorer. Man känner bara till en enda civilisation, t ex, och hur länge den varar är mycket osäkert. Tänker också på bokstaven f(l); hur ska man kunna skriva ner detta statisktiskt? man känner till alldeles för lite om livet och universum. Visste vi hur stor sannolikhet det är för liv, likt det på Tellus (jorden), skulle vi nog omedelbart kasta oss över våra satelliter och peppra på med ännu mer signaler ut i världsrymden, som galningar....

Men vissa forskare har gjort olika antaganden om faktorernas värden. En siffra jag hört, som slutprodukt, är 9000: 9000 jordlika planeter i Vintergatan, alltså. Men man kan nog lika gärna få fram helt andra tal.

Hur som helst, själva formeln tror jag är en bra bit på vägen.

* ....och så kommer fysikern Enrico Fermi med sin paradox (redan år 1950), eftertankens kranka blekhet:
Med tanke på att Vintergatan uppskattningsvis hyser ett par hundra miljarder stjärnor (av vilka många är solar med planeter), + att man kan lägga till mer än hundra miljarder övriga galax-polare, blir tanken på livsformer utanför moder jord, allt annat än långsökt.

Fermi resonerar som så, att vi redan borde ha stött på eventuella andra livsformer på vår galax. (citerar från Allt om vetenskap nr. 5-2007):
"Inte nog med att antalet möjliga hemvister för liv i galaxen är överväldigande, eventuellt liv har dessutom haft all tid i världen på sig att bre ut sig"
.
Vi fick liv inom vårt postnummerområde så fort förhållandena tillät, vilket också borde gälla för vissa äldre solsystem i galaxen. Andra kulturer skulle ha ett försprång på åtskilliga miljarder år.
"Inte ens de mest pessimistiska beräkningarna av hur lång tid det skulle ta för en civilisation att kolonisera galaxen kommer i närheten av den tid dessa tidiga civilisationer i så fall haft till sitt förfogande"
Och detta torde gälla för alla möjliga livsformer.
.
Vintergatan borde, enligt Fermi, vid det här laget krylla av liv som åtminstone märks på våra instrument....



Källa:
Tidskriften Allt om vetenskap nr 5-2007 sid 72-80
Wikipedia

DN: "Universum tillgängligt över internet"
HD: Historiska nystarter (Big bang)

Gregorianska kalendern

Börjar året med en kalender-reflektion.....

* Kuriosa: Ordet 'kalende' ska visst ursprungligen betyda: 'första dagen i en månad'

Vi har nu i nästan hela världen en sk gregoriansk kalender som är mer anpassad efter solåret än den förra dvs den julianska från år 46 f. Kr., som fått sitt namn efter Julius Caesar. Wikipedia om juliansk tideräkning:

"innebar att året fastställdes till 365 dagar och att skottår med en extra dag skulle infalla vart fjärde år samt att månens faser inte längre skulle ha någon betydelse för kalendern"

Men, men, det där låter ju som våran EGEN lilla almanacka, ju.....
Skottdagen infördes för att 365 dagar är ungefär en fjärdedels dygn kortare än det tropiska året, dvs den tid det tar för jorden att rotera runt solen. Det tropiska året, solåret, är visst på 365,25 dygn.
.
Förklaring:
En fjärdedels dygn är ungefär lika med 6 timmar.
Om det på ett år saknas 6 timmar från det riktiga solåret, kommer det på fyra år att saknas 4 x 6 timmar dvs 24 timmar = ett helt dygn.
Efter fyra år får man alltså lägga till ett helt fräscht dygn för att komma ikapp solen :)

* Jojo, det är bara det att..... astronomerna kom på att "ungefär 1/4 dygn" INTE är det samma som "1/4 dygn"....

Men hur var det då? Jo, med julianska kalenderns skottårs-korrigering, blev året 0,0078 dygn för långt! (11 minuter och 14 sekunder). Skottåren gav alltså en överkompensering, en FÖR stor bonus......;)

När man sedan införde den gregorianska kalendern, fastställd av påven Gregorius XIII, år 1582, visste man att man, pga denna överkompensering, låg före den egentliga soltiden med ca 12,7 dygn, så för att korrigera hoppade man fram 11 dagar:

Dagen efter 4 oktober (1582) bestämde man helt sonika till 15 oktober (1582)!

* Det är bl a därför som vi "firar" årets mörkaste dag som 13 december (med ljusbringande Sankta Lucia). Enligt den julianska kalendern inföll detta just omkring den 13e. Lägg till elva-tolv dagar, så blir det jul istället (vår tids mörkaste del av året).

För fortsatt korrigering kom de praktiska gregorian-nissarna på följande enkla regel:

* Vart fjärde år är skottår, utom de som är jämnt delbara med 100. T ex saknade år 1900 en skottdag.

"MEN" tänker ni kanske nu: "År 2000 hade väl en klar och tydlig skottdag! Det minns jag"
Japp.
Och detta beror på att talet 2000 är jämnt delbart med 400.
De sekelskiften som är jämnt delbara med 400 fick behålla skottårsstatus.

Inom de ortodoxa kyrkorna (och även hos kopterna??) firar man fortfarande högtider enligt den julianska kalendern.
Räkna baklänges:

Lägg till "12,7" dagar på julafton:
Just det:
24 dec + 13 dagar = 6 januari

När vi firar trettondagen, har ryska & grekiska kyrkan julafton. Så barnen får julklapparna först nu på söndag (eller måndag, om det ska vara Juldagen)


* Bottom line:
Jag får alltså det totala intrycket att katolska kyrkan och Rom var, jämfört med resten av världen, VÄLDIGT snabba på att acceptera att jorden var rund. Tvärtemot det som film-Hollywood låter påskina.

Här i Sverige var man tydligen så rädd för allt vad Rom hette, att man väntade ett bra tag med att införa solenlig kalender. år 1753 togs det sista steget: Februaris elva sista dagar hoppades över. Genomförandet var dock inte populärt hos alla människor – många ansåg att man tog bort 11 dagar från deras liv. (men detta oroade kanske inte bara just svenskarna, utan även andra folk). ;)

Källa: Wikipedia (gregoriansk kalender) Wikipedia (gregorianska kalendern) Wikipedia (julianska kalendern)

SvD: "Nytt år, men varför just nu?", "Kalenderns dagar är inte räknade"

Ps. Den julianska kalendern flyttas lite hela tiden jämfört med vår: de har skottdag varje sekelskifte. Så jag vet inte om de om hundra år kommer att fira jul den 8 januari istället...

Photo source: clockmaker.ru

Vaknat på fel sida

Man har hört om stjärnornas divalater....

.....men dagens arga superstråle har nog mer än vaknat på fel sida av sängen. Den har nannat i fel svart hål.........Dess stora rumpa täcker många postnummer-områden: 1000 ljusår bred.

Undrar om vi kommer undan...... (enligt Aftonbladet på bara 13,2 miljarder biljoner kilometers avstånd från jorden, oj, det är bara 13 200 000 000 000 000 000 000 km från våra jackfickor)


Svd: "en svarthålsmobbare - som knäpper alla passerande galaxer på näsan"
Sydsvenskan

Stjärnan på bilden har ingenting med storyn att göra.

Försök förklara argumenten för tomrummet etc....

Har ni också undrat över vissa mystiska artiklar i dagstidningar/kvällstidningar i ämnet astronomi? De handlar i regel om:
Antimateria
Mörk materia
Svarta hål
Tomrum
Flera dimensioner
Strängteori
Partiklar som förstörs innan de hunnit bildas
etc.....

DN har en mycket kort notis om ett enormt tomrum i rymden
"Tomrummet finns på mellan sex och tio miljarder ljusårs avstånd, och det utgör en avsevärd bit av den synliga delen av universum."

Detta står så väldigt självsäkert skrivet. Hur vet forskarna det? Hur har beräkningarna och uppskattningarna gått till? De bör vara matematiska, för hittills är resten av universum så avlägset för våra eventuella rymdresor att uttalanden blir närmast filosofisk-teoretiska.

Det vi förfogar över (förutom månfärdsmöjligheter), är teleskop, satelliter, strålningsmätare och spektrografer som visar vilka grundämnen som finns ute i rymden.

Som tur är finns det en länk i DN-artikeln. Den går till BBC-nyheterna.
Där får man reda på lite argument för att detta tomrum skulle finnas. Det känns liksom lite skönt att läsa. Dessutom har de en avbildning av hålet i fråga.

Då kan även en vanlig, enkel läsare ha vissa möjligheter att hitta felkällor till alla påståenden.

Jag säger inte att de har fel. Tomrummet finns nog.
Men det känns lite obekvämt att läsa artiklar av journalister som haft så bråttom att de själva inte ens funderat över läsarnas förmåga att förstå lite av skeendet, upptäckten, argumenten.
Att kunna hänga med i notiserna är viktigt för underhållningen och själva nyttan med att ha presenterat nyheten.

Vem säger detta? Varför säger de detta? Vilka instrument har de använt? Finns det någon opposition mot denna teori?

Här kommer ännu en tråd jag inte lyckas följa, trots att jag läst en del fysik och gjort laborationer med spektrometrar:

"Forskarna har bearbetat data från USA:s radioobservatorium NVSS för att slå fast hålets existens. Upptäckten passar också bra ihop med observationerna av strålningen från universums "äldsta ljus", den så kallade kosmiska bakgrundsstrålningen som uppstod 380.000 år efter Big Bang. Då hade universum hunnit svalna så pass att väteatomer kunde uppstå."

Vad hade tomrummet med det "äldsta ljuset" att göra?

Bildades hålet 380.000 år efter Big Bang?

Består den kosmiska bakgrundsstrålningen av väteatomer?

Är jag trög? ;)

Tack för länken till BBC :)

Edit
Ny fråga: Hur ser det ut i gränsområdet mellan denna nya tomrumskompis och resten av universum? Riktigt tomt kan det väl inte vara någonstans?