Murphy ville bara varna för slarv

Mången individ har hört den slitna klyschan 'Murphys lag', som i vardagen mest verkar innebära att: "allt som kan gå fel, kommer att gå fel". Jag har själv en kassakö-magnet som gör att jag automatiskt väljer den långsammaste kön bland alternativen i affären.
När jag ska ta upp min nyckelknippa med fyra liknande nycklar på, blir den som passar i dörren "alltid" den sista.

Enligt Wikipedia var Murphys ursprungliga formulering:
"Om det finns två eller fler sätt att göra något på, och ett av dessa sätt leder till en katastrof, så kommer någon att göra det på det sättet".

Kanske har ni även hört om ursprunget till praxisen:
nämligen om att Edward A. Murphy (1918-1990) var en ingenjör inom det amerikanska flygvapnet. Hans specialité var säkerhetssystemen, och han ska visst ha varit en perfektionist som ville förebygga minsta tänkbara risk (en bra egenskap på hans position, thank you!)

För att förstå varifrån denna worst-case-lag emanerar, behöver man läsa några ord om raketsläden:
Det är helt enkelt en testplattform som glider fram och tillbaka på ett par skenor, och används för att studera acceleration av den flygutrustning som ansågs för farlig för att testas direkt i pilotbemannade flygplan (istället användes dummy-dockor).

Under testen ville man bl a mäta de sk g-krafterna så väl som möjligt, och mätintrumentet bestod, om jag förstått rätt, av 16 st tvåsidiga sensorer. Det räckte med att en enda av alla dessa sensorer var kopplad åt rätt håll för att arrangemanget skulle funka. Det fanns med andra ord ett stort utrymme för slarv och glömska.

Vid ett test med en riktig schimpans (antar att den klarade sig) i förarsätet missades mätning och gav noll-utslag. Tydligen hade varje sensor monterats åt fel håll.....

Murphy fick under påföljande presskonferens skylla på sin assistent:

"If that guy has any way of making a mistake, he will."


Berätta gärna om era egna tolkningar av lagen.


Photo description:
Daisy Track, a test track for an air-powered rocket sled used at Holloman Air Force Base. Now located at the New Mexico Museum of Space History at Alamogordo, New Mexico.
Author: AllenS "I, the copyright holder of this work, hereby release it into the public domain. This applies worldwide."

Enkel sammanfattning om Higgs-fältet

"In essence, this field is analogous to a pool of molasses [sirap] that “sticks” to the otherwise massless fundamental particles which travel through the field,

converting them into particles with mass which form, for example, the components of atoms."



För övrigt så har jag nu lagt upp den distanserade och kanske t o m smått roliga enkäten om Higgs-partikeln, i marginalen.

Min gissning är att ju mer tiden lider, desto mer skeptiska blir folk till att just Higgs-et återfinnes.

.

Peter Woit: Don't Buy Into The Supercollider Hype

Photo: Organically produced blackstrap molasses produced in Paraguay By: Badagnani

License: GNU Free Documentation

Fördelar med gudstro?

....kan man tänka sig några evolutionära fördelar med att tro på Gud/det övernaturliga?

.

.

.

Twingly: SvD, SvD

Photo: "A lady beetle perches on barley." Author: Thomas Voekler
Permission: GNU Free Documentation License

Gregorianska kalendern

Börjar året med en kalender-reflektion.....

* Kuriosa: Ordet 'kalende' ska visst ursprungligen betyda: 'första dagen i en månad'

Vi har nu i nästan hela världen en sk gregoriansk kalender som är mer anpassad efter solåret än den förra dvs den julianska från år 46 f. Kr., som fått sitt namn efter Julius Caesar. Wikipedia om juliansk tideräkning:

"innebar att året fastställdes till 365 dagar och att skottår med en extra dag skulle infalla vart fjärde år samt att månens faser inte längre skulle ha någon betydelse för kalendern"

Men, men, det där låter ju som våran EGEN lilla almanacka, ju.....
Skottdagen infördes för att 365 dagar är ungefär en fjärdedels dygn kortare än det tropiska året, dvs den tid det tar för jorden att rotera runt solen. Det tropiska året, solåret, är visst på 365,25 dygn.
.
Förklaring:
En fjärdedels dygn är ungefär lika med 6 timmar.
Om det på ett år saknas 6 timmar från det riktiga solåret, kommer det på fyra år att saknas 4 x 6 timmar dvs 24 timmar = ett helt dygn.
Efter fyra år får man alltså lägga till ett helt fräscht dygn för att komma ikapp solen :)

* Jojo, det är bara det att..... astronomerna kom på att "ungefär 1/4 dygn" INTE är det samma som "1/4 dygn"....

Men hur var det då? Jo, med julianska kalenderns skottårs-korrigering, blev året 0,0078 dygn för långt! (11 minuter och 14 sekunder). Skottåren gav alltså en överkompensering, en FÖR stor bonus......;)

När man sedan införde den gregorianska kalendern, fastställd av påven Gregorius XIII, år 1582, visste man att man, pga denna överkompensering, låg före den egentliga soltiden med ca 12,7 dygn, så för att korrigera hoppade man fram 11 dagar:

Dagen efter 4 oktober (1582) bestämde man helt sonika till 15 oktober (1582)!

* Det är bl a därför som vi "firar" årets mörkaste dag som 13 december (med ljusbringande Sankta Lucia). Enligt den julianska kalendern inföll detta just omkring den 13e. Lägg till elva-tolv dagar, så blir det jul istället (vår tids mörkaste del av året).

För fortsatt korrigering kom de praktiska gregorian-nissarna på följande enkla regel:

* Vart fjärde år är skottår, utom de som är jämnt delbara med 100. T ex saknade år 1900 en skottdag.

"MEN" tänker ni kanske nu: "År 2000 hade väl en klar och tydlig skottdag! Det minns jag"
Japp.
Och detta beror på att talet 2000 är jämnt delbart med 400.
De sekelskiften som är jämnt delbara med 400 fick behålla skottårsstatus.

Inom de ortodoxa kyrkorna (och även hos kopterna??) firar man fortfarande högtider enligt den julianska kalendern.
Räkna baklänges:

Lägg till "12,7" dagar på julafton:
Just det:
24 dec + 13 dagar = 6 januari

När vi firar trettondagen, har ryska & grekiska kyrkan julafton. Så barnen får julklapparna först nu på söndag (eller måndag, om det ska vara Juldagen)


* Bottom line:
Jag får alltså det totala intrycket att katolska kyrkan och Rom var, jämfört med resten av världen, VÄLDIGT snabba på att acceptera att jorden var rund. Tvärtemot det som film-Hollywood låter påskina.

Här i Sverige var man tydligen så rädd för allt vad Rom hette, att man väntade ett bra tag med att införa solenlig kalender. år 1753 togs det sista steget: Februaris elva sista dagar hoppades över. Genomförandet var dock inte populärt hos alla människor – många ansåg att man tog bort 11 dagar från deras liv. (men detta oroade kanske inte bara just svenskarna, utan även andra folk). ;)

Källa: Wikipedia (gregoriansk kalender) Wikipedia (gregorianska kalendern) Wikipedia (julianska kalendern)

SvD: "Nytt år, men varför just nu?", "Kalenderns dagar är inte räknade"

Ps. Den julianska kalendern flyttas lite hela tiden jämfört med vår: de har skottdag varje sekelskifte. Så jag vet inte om de om hundra år kommer att fira jul den 8 januari istället...

Photo source: clockmaker.ru

Vad har kyrkan gjort mot Alfred Nobel?

....läste att Nobel visst, förutom sin uppfinningsrikedom och flit,
bl a skrivit en pjäs:
"Nemesis"
(Nemesis är straffets och hämndens gudinna enligt gamla greker)
.
Denna tragedi i fyra akter handlar, enligt Wikipedia, om hemska företeelser som övergrepp, tortyr och hämnd.
Jag hänger helt med på att tragedier handlar om sådana saker.

Men sedan står det att Nathan Söderblom, senare ärkebiskop, visst lät makulera alla tryckta exemplar utom tre, efter Nobels död. Inte bara på grund av att han trodde att detta absurda material kunde skada Nobels rykte, utan även pga att pjäsen var mycket antikatolsk, och Söderblom, som omhuldade ekumenik, önskade goda relationer mellan Svenska kyrkan och Katolska kyrkan.

Jag förstår att Nobel kanske hade en jobbig uppväxt, etc, med många dåliga erfarenheter,
MEN
Var kommer katolska kyrkan in i bilden?
Hur hade detta samfund gjort just Alfred Nobel illa? Nyfiken.

Ekumenik handlar väl om fred? Ett av prisen heter Fredspriset.

Får väl läsa pjäsen om jag hittar den.

Svd: "Hoppas någon gör en Linda Skugge ikväll" Svd:" Snillena förbereder sig" Sydsvenskan: "Fredspris på fel grunder" HD: "TV4 lovar reklamfri sändning." DN,
DN


Källa: Wikipedia

Watson drog förhastade slutsatser

....here i go again...gnäll o skadeglädje... får skärpa mig imorgon istället....

I våras visade Svt en serie om DNAmolekylens upptäckare, bl a tre herrar och en dam.
De tre herrarna fick visst nobelpris, men inte hon, som flera kritiker ansåg var den som egentligen listade ut molekylstrukturen

En av herrarna, James Watson minns jag med obehag: han hade en gnällig röst i tv-intervjuerna och, liksom, häcklade de troende. Jag tänkte tyvärr på det senast igår.
Watson om den berömda upptäckten:

"There was niiiiéééooo God!" "Euooonly DNA and genes!"
(på gnällig brittiska, ni kan tänka er....)
Hur man nu kan se en icke-gud, går mig förbi.

DNA-nöten var nog inte lätt att knäcka och jag respekterar honom högt för bedriften, låt detta vara sagt!
Men jag upplevde att han drog en förhastad slutsats;
DNA utesluter inte Guds existens, enligt undertecknad: Gud kan ju ha skapat DNA och evolution och hela baletten.

Watson tjatade på om de kristnas dumhet i att tro på Gud etc etc. och denna sekvens av programmet var lång. Vet inte hur det kändes för andra tittare men jag blev alldeles trött.

Det finns massor med trevliga ateister här i världen,
men jag fick sannerligen inte uttrycket att Watson var en av dessa.

Och nu verkar jag ha fått vatten på min kvarn: Undrar hur det är att vara svart och biolog och

behöva jobba i forskarteam med honom.....

Äntligen - uppfinnare som får pris

.
.
.
.
.


Tackar nobelkommittén för att ni äntligen, äntligen, äntligen, ska ge två uppfinnare nobelpriset.

Tack Det var inte igår sist. :) :)
Vilken lättnad.
Hade inte ens hört namnen Albert Fert och Peter Grünberg förut.

"- Jag har aldrig varit med om att salen där pristagarna lästes upp varit så fylld av den aktuella uppfinningen, säger SvD:s fysikreporter Dag Bjerke och syftar på journalisternas bärbara datorer."

bakgrund:
"- I alla hårddiskar finns information i små magnetiska punkter. När hårddiskarna blir mindre blir också punkterna mindre och det handlar då om att kunna läsa informationen från de är ytterst små punkterna. Det är det som deras uppfinning gör, säger Dag Bjerke. "

Som sagt, äntligen ett pris som man kan förstå. .....would you believe.....
Detta gjorde min dag.

Kylflänsar och småfåglar

Vet ni vad 'kontakt-yta' är för något?

Om inte, så kan jag säga kort att det är den yta som gränsar mot omvärlden, luften, atmosfären.
Ex.
En flaska som står på ett bord har kontaktytan:
allt utom botten (som inte gränsar mot luft, utan mot bordet). Och om korken sitter i och flaskan är full, så är inte innanmätet kontaktyta.

När jag var tonåring fick jag reda på varför jag har så lätt för att frysa : Jag är smal och har långa, tunna armar, t ex, smala långa ben, samt smala långa fingrar.

Min kontaktyta är stor i förhållande till volymen, särskilt tunna lillfingret har känt av detta villkor.......oj, oj, oj....brrrrrr......

.

I volymen finns en massa uppvärmande faktorer: blod som cirkulerar, kött, hud, späck, muskler. Om man ska trivas i det kalla behöver man mycket sådan substans. Även för dött material (saker) gäller att volymen/massan skyddar mot kyla och blåst.

Motsatsen till ett spinkigt lillfinger borde vara en boll. Om man delar volymen med kontaktytan får man en mycket högre andel än med långa fingret.

Småfåglar som stannar här över vintern har nästan formen av en boll: De har så få smala utskjutande delar som bara möjligt. Bäst klarar man sig på vintern, i alla fall i teorin, om man har en liten, liten näsa, korta fingrar, bastanta ben och former.

Ett specialområde där man drar stor nytta och fullkomligt kramar musten ur denna naturlag, är vid användandet av sk kyl-flänsar; de sitter ofta på och kring kretskorten i datorer, tv-apparater, etc......Många av elektronik-komponenterna förstörs av den höga värme som alstras i kretsen och behöver därför massor med svalka. Även luftkylda förbränningsmotorer har stort behov av flänsar.
.
Metall-flänsarna har en enorm kontaktyta, massor med tunna, smala, utstickande delar.
Jag brukar jämföra med Norges kontaktyta mot havet, kuststräckan.
De är oftast gjorda i något material som lätt leder värme: koppar eller aluminium
.
Men, tänker spinkiga läsare, varför blir man då så himla varm på sommaren, då?
Jo, därför att vi som inte är av aluminium även blir uppvärmda fortare! Tyvärr. Den som snabbt blir avkyld, blir också snabbt uppvärmd.
.
jo, jo
.

Photo source1

Photo source2: http://www.norfolkbirding.com/

Photo source3: http://www.dustin.se/

Photo source4: www.inwarehouse.se

SSCCHH.....Ljud från livmodern?

Forskare har kommit på att barn med hyperaktivitets-syndrom, t ex AD/HD är bättre på att koncentrera sig och läsa läxor då de hör tv-brus.

Intressant....... Jag kommer att tänka på Fredrik Lindströms programserie Värsta språket, där han i ett avsnitt undrade varför man i princip överallt i världen säger "SSchhhh!"
då man vill att folk sänker ljudnivån. En teori var tydligen att det är samma ljud som man hör då man är i mammas mage, ljudet i livmodern, att man undermedvetet kommer ihåg detta och att det känns lite lugnande.

Kanske är lite brus överhuvudtaget lugnande för den överaktive. T ex från tv-n.

Intressant

Försök förklara argumenten för tomrummet etc....

Har ni också undrat över vissa mystiska artiklar i dagstidningar/kvällstidningar i ämnet astronomi? De handlar i regel om:
Antimateria
Mörk materia
Svarta hål
Tomrum
Flera dimensioner
Strängteori
Partiklar som förstörs innan de hunnit bildas
etc.....

DN har en mycket kort notis om ett enormt tomrum i rymden
"Tomrummet finns på mellan sex och tio miljarder ljusårs avstånd, och det utgör en avsevärd bit av den synliga delen av universum."

Detta står så väldigt självsäkert skrivet. Hur vet forskarna det? Hur har beräkningarna och uppskattningarna gått till? De bör vara matematiska, för hittills är resten av universum så avlägset för våra eventuella rymdresor att uttalanden blir närmast filosofisk-teoretiska.

Det vi förfogar över (förutom månfärdsmöjligheter), är teleskop, satelliter, strålningsmätare och spektrografer som visar vilka grundämnen som finns ute i rymden.

Som tur är finns det en länk i DN-artikeln. Den går till BBC-nyheterna.
Där får man reda på lite argument för att detta tomrum skulle finnas. Det känns liksom lite skönt att läsa. Dessutom har de en avbildning av hålet i fråga.

Då kan även en vanlig, enkel läsare ha vissa möjligheter att hitta felkällor till alla påståenden.

Jag säger inte att de har fel. Tomrummet finns nog.
Men det känns lite obekvämt att läsa artiklar av journalister som haft så bråttom att de själva inte ens funderat över läsarnas förmåga att förstå lite av skeendet, upptäckten, argumenten.
Att kunna hänga med i notiserna är viktigt för underhållningen och själva nyttan med att ha presenterat nyheten.

Vem säger detta? Varför säger de detta? Vilka instrument har de använt? Finns det någon opposition mot denna teori?

Här kommer ännu en tråd jag inte lyckas följa, trots att jag läst en del fysik och gjort laborationer med spektrometrar:

"Forskarna har bearbetat data från USA:s radioobservatorium NVSS för att slå fast hålets existens. Upptäckten passar också bra ihop med observationerna av strålningen från universums "äldsta ljus", den så kallade kosmiska bakgrundsstrålningen som uppstod 380.000 år efter Big Bang. Då hade universum hunnit svalna så pass att väteatomer kunde uppstå."

Vad hade tomrummet med det "äldsta ljuset" att göra?

Bildades hålet 380.000 år efter Big Bang?

Består den kosmiska bakgrundsstrålningen av väteatomer?

Är jag trög? ;)

Tack för länken till BBC :)

Edit
Ny fråga: Hur ser det ut i gränsområdet mellan denna nya tomrumskompis och resten av universum? Riktigt tomt kan det väl inte vara någonstans?

Är inte 6 dubbelt så mycket som 3 ? Richterskalan och pH-värdet skenar iväg

Hejsan. Ska försöka göra dessa fenomen klarare: Richterskalan (my baby), med vilken man mäter jordskalvens magnitud, respektive den kluriga men ack så praktiska pH-värde-skalan för att mäta syrors och alkaliska lösningars (t ex lutfisk-lut) styrka .

Och jag lovar: Det ska bli roligt att läsa & enkelt att förstå, för alla! En sann utmaning för mig. Annars är det bara att skriva och skälla ut mig. Som kommentar eller i form av email. ;)
.
Jahapp...Richterskalan är visst logaritmisk och inte linjär.....Krångligt. Den skenar alltså iväg....
Betyder det att 3 är tio gånger så mycket som 2?
Nästan.
.
Tusen är tio gånger hundra, eller hur?
10³= 1000 är tio gånger 10²=100
.
De små exponenterna (3 och 2) visar antalet nollor efter ettan.
Richtervärden är alltså: antalet nollor efter en etta.
En 3:a på richterskalan är alltså ett 10 gånger så starkt skalv som en 2:a......
Och en 6:a på skalan är alltså inte dubbelt så stark som en 3:a, utan 1000 gånger så stark.
1000 är 3 nollor starkare än 1......
.
Go figure.

Men vad betyder dessa siffror, var och en?
Vi börjar med det minsta värdet Richter = noll.
Detta betyder inte att marken inte rör sig (bara NÄSTAN inte) utan
"Nollpunkten i skalan definierades som ”en jordbävning som på 100 km avstånd registreras på en Wood-Anderson-seismometer med ett utslag på 1 mikrometer"
(10º=1)
En mikrometer är en miljontedels meter.
Richter=1 ger tio gånger nollans styrka dvs 10 mikrometers jordrörelse. Richter=5 => en decimeters hoppande.
.
Bottom line:
För varje steg blir skalvet 10 gånger starkare.
.
Richter=6 ger precis 1 meters rörelse.
Och så kommer de allvarliga. Vid talet 8 är det alltså 100 gånger starkare än vid 6 => 100 meters höjning!!!!? En svår naturkatastrof med allvarliga följder.
Fast det finns ett proportionellt fel man gör med Richterskalan, så det där med hundra meter stämmer inte riktigt.

Tänkte också nämna pH-värde i samma andetag:
Det är ännu en sådan skala som tiofaldigas vid vare steghöjning på skalan.
pH-värdet mäter egentligen koncentrationen av vätejoner (som tydligen ger surhet/basiskhet) i en lösning.

En lutfisklut som har pH=11 är hundra gånger så alkalisk (basisk) som ett som har pH=9

Detsamma gäller neråt, mot syrorna, de som har pH UNDER 7, vilket är ungerfärliga värdet på neutrala, sköna vattnet
Man jämför alltså alltid med vatten.

En syra med värde 4 - t ex citronen - är alltså 1000 gånger surare än vatten.
Och samtidigt 10 gånger surare än pH=3


Med denna artikel ville jag två saker: Dels förklara hur pH-värde skenar iväg, trots att detta sällan nämns.
Dels också för att försöka vara lite rolig och öppen, så att alla kan förstå.
Naturvetenskapen är till för människan, inte tvärtom! :)

Det är viktigt att vara "aptitretande" och icke-navelskådande när man beskriver naturen och matematiken. Den är till för alla :)

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=141397

Optisk synvilla sedd på film och ibland i verkligheten

Ni kanske har upptäckt den klassiska optiska villan med "bakåtsnurrande" hjul på bilar i filmer, t ex biljaktsfilmer.

När hjulen snurrar fort hinner inte kameran med. Kameran har, som bekant, en frekvens. Den visar ca 25 bilder per sekund, det som ögat uppfattar som "levande film".

Hjulen kanske inte snurrar exakt ett varv mellan varje bildbyte, utan t ex 4/5 varv eller något annat som inte är ett helt varv. Därför hinner nästa bild bara visa 4/5 varv, dvs "snurra tillbaka en femtedels varv", vid nästa bildbyte samma sak etc...

En gång såg jag dock detta fenomen med hjul som snurrar bakåt: i verkligheten, IRL, på motorvägen.

Hur kommer detta sig? Fel på synen? Trötta ögon? Nämnde det till farsan i en bisats: "...fast jag såg det på riktigt häromda'n...!..."
-

Innan jag ens kommit till punkt inflek han:

"Satt du på en buss och tittade ut mot bilarna? Var det kväll? Lysrören på bussar har en frekvens" mumlade han.

Åhå.
Enormt snabbtänkt, speciellt av en man som nästan aldrig åker buss.
Just det, ja. Lysrör brinner inte kontinuerligt som analoga, hederliga glödlampor, utan blinkar väldans snabbt, och tillåter oss endast att se tidsfragment av verkligheten. Precis som filmkameror. De hinner inte riktigt med alltid.

-

När en formel ger enda förklaringen

Kanske minns ni för några år sedan en dokumentär på svt om jättevågor, sk vita väggar, white walls, som stackars sjömän fått uppleva ute i Nordsjön, t o m! De trodde de hallucinerade. "Tsunamis finns i en helt annan del av världen!"

Men det visade sig stämma.

Lite FÖR höga vågor kan inträffa nästan överallt på världshaven (varje dag händer det på flera ställen) och det konstiga är att det är en matematisk formel som avgör, inte vädret.

Två som bestämde sig för att utreda saken: H. Günther & W. Rosenthal

Deras artikel börjar:
" Within the last years a high number of large ships has been lost. The causes of accidents are in many cases believed to be 'rogue waves'. These are individual waves of exceptional wave height or abnormal shape.... "
Normalt finns det många olika faktorer med vädret för att utreda diverse olyckor, t ex förlista skepp, försvunna skepp. Men här handlade det om enkel (eller: SVÅR) matematik. Dvs Schrödinger's vågekvation. Forskarna blev nästan inte trodda av kaptenerna.

Men sedan stoppade man vackert in sina värden i datorn, som beräknade våghöjd; och plötsligt, vid vissa värden: skjöt ekvationen i höjden. Vågorna kunde bli över 30 meter höga.

Man kollade med satellit och bekräftade!

Med denna historia ville jag peka på att det ibland inte går att, endast genom att titta, lyssna och använda sunt förnuft, komma fram till lösningen.
-
Den mystiska teorin ger den egentliga bilden. Ibland behöver man alltså luta sig tillbaka och kontemplera för att begripa det som syns rakt framför en.

-
Ps. Men det verkar ju ändå ske lite fler tsunamis i Indiska oceanen än i Atlanten? Jodå, de har fler jordbävningar som orsakar dem. Men jättevågorna drar alltså förbi, några stycken, på nästan alla haven, varje dag.
Bara pga hur vågor allmänt beter sig.

http://www.waveworkshop.org/7thWaves/Papers/Gunther_Rosenthal.pdf

.

Photo source1:http://www.puzzlehouse.com/

Photo source2:thebe.blogsome.com

Photo source3:www.esa.int/esaCP/index.html

Information kostar multum....

Kan man, bara genom att reglera och placera partiklar på rätt sätt, utvinna energi? Rent teoretiskt borde det väl gå. Forskarna har undrat. Kan just nu inte hitta tankeexperimentet på nätet men försöker dra historien ur minnet.

Tänk er en behållare med gasmolekyler i. Behållaren består av två halvor, avskilda med en vägg emellan och endast en liten, liten lucka förenar dem och tillåter utbyte av de små rackarna. Dessa molekyler har, i regel, olika energinivåer. Gasmolekyler rör på sig huller om buller.

Skulle man inte kunna separera dem med högre energinivå från dem med lägre (i de båda halvorna) och därmed få en spänningsskillnad? Med samlade högenergetiska partiklar i ena halvan? Lagrad energi!

Medelst en anordning med hög kvalitet skulle man ju kunna öppna och stänga den där luckan precis exakt i rätt tid, så att endast en molekyl åt gången slapp igenom, för att komma in i "rätt planhalva". Vad sägs om det?

Tyvärr. Teorin är gammal och ogenomförbar. Varför det, då? Jo, vetenskapsmännen insåg efter hand att...

....information kostar..... Att konstant hålla reda på positioner och rörelser på det sättet drar för mycket energi för att det hela ska löna sig.

Information tar enorm plats och kostar energi. Har t o m fått tips (bl a från prof. Stig Steen) om ett nytt sätt att definiera innehållet i universum: Materia, energi OCH information

Tillägg 1: Ordet 'gas' kommer visst från franskan, som i sin tur har lånat från grekiskans 'kaos', oordning.

Molekylerna flyger omkring i en fullständig röra.

Tillägg 2: Malin Sandström berättar att experimentet kallas Maxwells demon

Tillägg 3 (12 juni 2010): Hittade sent omsider ett fint citat om fenomenet:

The fact is that there will be no violation of the second law, because there is a fallacy in the argument. 

What we are dealing with is really not an isolated system. It was pointed out by Leon Brillouin, among others, that, to ’see’ the molecules and thus to make a distinction between fast and slow ones, the demon must use a torch, which means an impingement of photons from the outside (and therefore an expenditure of energy). In other words, we are really dealing with a system which accepts energy from the outside and creates the temperature difference. 

(från Complexity Explained) 



Blog rections to this post:
Fler stora tal (Jan Thurins tankar)

Fysikalisk definition på liv?

...undrar om det möjligen finns en fysikalisk/mekanisk definition av det levande.

Det verkar inte finnas någon skillnad i atomnivå/partikelnivå mellan en levande människas kropp och en bit metall till exempel.

Men ändå:

Börjar med det som fick mig att stanna upp och tänka:

Stulet från farsan (flera år gammalt citat, vet inte om han kommer ihåg):

"Livet är det som kan höja sig till en högre lägesenergi-nivå, det som inte "faller" i energi hela tiden, som verkar vara fallet annars i universum."

Ex. En bok som ligger på golvet kan inte hoppa upp på bordet.

Nå't så'nt sade han. Får konfrontera honom med detta en dag, men tills dess knakar det där uppe och jag får försöka vidareutveckla hans resonemang:

-

Det finns mycket som är levande men som inte verkar röra sig, som djuren gör, men även inom dessa lugna ting, som träd, pumpas väl ändå saven uppåt?

Haralds invändning:

" Det finns ju rätt så många mikroorganismer som inte har någon motilitet - deras strategi är istället att eftersom de är så små sprids de överallt iallafall. De låter sig passivt och slumpmässigt transporteras till positioner med högre och lägre lägesenergi. "

Jo, det är nog helt sant att de slumpmässigt låter sig transporteras mot högre eller lägre lägesenergi. Men (jag är en envis j-censur), INUTI dessa mikroogranismer råder väl fortfarande någon form av rörelse; avknoppning, cellandning, osmos o dylikt ?

Sedan finns det döda ting som verkar röra sig uppåt, bilar som åker uppförsbacke, osv, men dessa har fyllts på med bränsle av en människa. Levande ting fyller på sitt eget bränsle, äter själva.

Fler döda fenomen som verkar gå emot lägesenergifall: vulkanutbrott, men dessa händelser är resultatet av ett massivt tryck (någonting "puttar på") så egentligen är vulkaner också energifall.

Annan inspiratör till inlägget: signaturen Aleph Minotauren

Bloggar som reagerat på detta inlägg:
Fler stora tal (Jan Thurins tankar)
Vad är en bra definition på liv? (Vetenskapsnytt)
Religion vs Teorin om Allting? (Nymodernism)
Om termodynamik, kinetik och livets uppkomst (Skor längtar ut)
En biologisk miljö som propageras (Jan Thurins tankar)

.

Photo source: http://www.laspilitas.com/

Optisk analys av färgen rosa

".... Aaaaah...Pink...is my favourite crayon!..."

ropar Steven Tyler i en av Aerosmiths skönast ljudande låtar.

Tror ni att han är ironisk?

Ibland har man undrat varför det kan vara smått irriterande att se för mycket av färgen rosa, varför känns det som om något fattades, då ett rum är inrett helt i rosa, men inte denna akuta saknad vid andra ljusa färger, som ljusblått och ljusgrönt. Varför kan rosa bli "kletigt"?

Ska vi nöja oss med förklaringar som handlar om "kvinnans lägre ställning i samhället och att rosa förknippas mest med flickor etc etc....". ?

Nej, B-stämpeln har nog en hel del optiska orsaker; det är jag övertygad om.

En fågel viskade i mitt öra att färgen rosa är en kombination att rött och vitt. Jag gissar att dessa båda komponenter utgör en stor motsats till varandra, men på vilket sätt? Tror att denna motsats kan vara nyckeln till gåtans lösning om vad som doserat i stora mått kan tråka blicken. Den vita färgen ser väl ut som den renaste (vitt ljus består av alla möjliga våglängder/färger, hela spektrat). Köper man en ny vit bil, är det väl den som snabbast kommer att se smutsig ut.

Har man en röd, däremot, kan man räkna med att behålla helhetssynen av lackfärgen ganska länge. Detta tror jag är orsaken till att många köper röd bil. När en vit/blå bil rostar, ser det genast fläckigt ut, medan den röda lacken klarar sig lite längre; dess kulör står närmare rostens.

-

För att få rosa blandas alltså en mycket känslig och lättbesudlad färg med den starkaste och mest rostlika. Tror inte att de riktigt smälter ihop, dessa två.

Gissar helt enkelt att rosa inte kan ses med helt lugna ögon, utan att det egentligen är en ständigt pågående växling mellan rött och vitt. Denna vibration kan vara mycket snabb, och till synes helt försumbar, kanske tiotusentals växlingar per sekund, men undermedvetet stressande.

Om man däremot ser rosa som en liten klick, t ex en rosenknopp på en grön rosenbuske, blir bilden mer harmonisk och den skära färgen som en krydda.

På datorskärmar gör sig rosa extra bra, har man märkt.

Kommentatorn Johan menar att rosa, liksom lila, är onaturliga färger. Om man tittar ut ser man mest blått, grönt , brunt, gult. Och blod är rött. Snö vitt. Därför känner man genast instinkten "utomstående", "konstigt" vid åsynen av annat. Att vissa blommor är starkt rosa/lila tror jag beror på att de vill att bina och humlorna lättare upptäcker dem i den gröna omgivningen, så att de kan bli pollinerade.

photo source 1

Statistik, tärningar & Schrödingers katt

Jag spinner vidare på Anders' inlägg om huvudvärk orsakad av kvantteori.

Kan inte erbjuda någon alvedon, för jag klurar själv men ska försöka dela med mig av en fundering/betraktelse på ett lättförståeligt sätt.
Kommer skriva i etapper, ett mockasin-kliv i taget,
och eftersom indianerna säger att man inte ska döma någon förrän man gått en mil i hans mockasiner, ska jag vara ödmjuk då jag väl närmar mig den berömda katten. Om kattexperimentet kan du läsa i detta inlägg nedanför kattungebilden. Välkomna med egna lurigheter och frågor.
Vi börjar
Det känns som om man kan byta ut ordet statistik mot ordet erfarenhet.
Statistik används varje dag. Jag brukar dela upp omständigheterna i tre grupper:

1. Då människan stött på ett nytt fenomen som ännu inte fått en generell formel eller teori. Eftersom vi fortafarande inte kan räkna ut vad som ska hända, får erfarenheten ge tips. Exempel: områden inom kvantmekanik, atomfysik....
-
2. Där man känner till mekanismerna bakom ett skeende, men det innehåller lite för många och komplicerade faktorer som skulle vara omöjliga att hålla reda på samtidigt, eller för dyra att ständigt detektera och räkna på. Ett stort exempel är vädret, som påverkas av zillioner faktorer.
-
3. Om vi känner till en del av faktorerna, men inte alls alla, och det är praktiskt omöjligt att följa hela skeenden.
-
Alea iacta est - exempel på punkt 2.
Varje gång man skakar om en tärning i handen för att kasta är det omöjligt att med säkerhet förutsäga vad tärningen hamnar på just den gången.

Det är inte det att vi inte allmänt vet mekanismerna bakom, för det gör vi nog
(eventuell vindpust, höjden över underlaget, handens exakta vinkel, hur mycket kraft handen använder, ytan på underlaget: matta, bord, plastgolv, parkett etc.....bla bla....),

utan problemet är att dessa faktorer är på tok för många att hinna och orka mäta på den korta tid det tar att kasta tärningen! Det är för komplicerat.
Men eftersom nämnda omständigheter i regel tar ut varandra, kan man gissa att alla sex sidor på tärningen har lika stor chans att hamna överst.

Då man slår en välbalanserad sexsidig tärning många gånger kan man alltså genom erfarenhet - statistik - sluta sig till att det ungefär var sjätte gång blir en fyra t ex.
-
-
Nu kommer den känsliga och svåra delen....
Vad är det som orsakar cancer? - exempel på punkt 3
Man vet inte exakt NÄR eller OM en person/ett djur kommer att drabbas av denna hemska sjukdom. En del av orsakerna har vi förstått: rökning, genetiska orsaker, giftutsläpp, gifter, viss infektion. Men vi har fortfarande inte tagit cancerceller på bar gärning då de attackerat, alternativt; just då de börjat växa okontrollerat, startögonblicket.

Därför jobbar forskarna febrilt med att ta fram empiriska - statistiska - data, för att kunna hitta så många samband som möjligt, och för att informera folk om vad som kan tänkas minska riskerna. Erfarenheten tillåts ropa så mycket den hinner.


Och nu kommer mysteriet där statistik verkar styra......

Quantus mechanicus mysticus
Kvantteori, exempel på punkt 1

Kvantmekaniken bygger på att man vill förklara varför en enda partikel (foton, elektron, nå'nting omänskligt litet) kan visa upp ett interferensmönster:
-
Interferens med vad? Där är ju bara en enda partikel närvarande?
Man tror helt enkelt att det går att vara på flera ställen samtidigt (beter sig som en våg, med vågrörelse) och att partikeln "bestämmer" sig för en enda väg (upphör att vara våg, och blir en snäll partikel), så fort man mäter på den.

En tolkning av detta är, (skumt):
att allt vi ser och mäter här i världen egentligen bara är det mest sannolika utfallet
Åhå.
När vi kommer upp till nivåer i vår egen storlek, egentligen för alla storlekar över en trilliontedels trilliontedels meter (en plancklängd), så ser vi endast en möjlighet, ("det som händer"), eftersom tyngdkraften och alla möjliga naturlagar tar över och dominerar så fullständigt.
Man kan t ex inte se en person gå in genom två dörrar samtidigt ;)

Vad är det som gör att en liten foton bestämmer sig för att välja en viss väg just då man mäter på den? Detta undrar forskarna, en nobelprisfråga. Vill fotonerna busa? Vet de om när man ska mäta på dem......

Schrödingers katt...... samtidigt både levande och död?.......
........är ett TANKEexperiment

citerar wikipedia:
en katt placeras i en sluten stålkammare (en låda) med följande utrustning:
En bit radioaktivt ämne med 50% sannolikhet att sönderfalla inom en timme och en geigermätare kopplad till en hammare som krossar en flaska cyanid om sönderfall registreras, varvid katten skulle dö. Efter en timme hänger kattens öde på ett kvantmekaniskt tillstånd med samma sannolikhet för liv och död.

Katten är både levande och död samtidigt enligt kvantmekaniskt synsätt. Men, när kammaren öppnas, ser man bara en katt som antingen lever eller är död. Frågan är: när övergår systemet från en mix av tillstånd till antingen eller?

Schrödinger ville med detta tänkta scenario visa att kvantmekanik... verkar ofullständigt....o...litta.... konstigt.
Och det behöver inte vara någon katt inblandad, bara någon levande individ.
-
Men hans egen vågekvation, Schrödingerekvationen och hela kvantmekaniken, för den delen, används idag flitigt inom vetenskap och teknik, it..osv...
Ingen har hittills kunnat ge ett svar på vad kvantmekaniken egentligen visar, bara att den är himla praktisk att räkna med.

I kommande inlägg kontemplerar jag de olika alternativen till förklaringar.

Richard Feynman, nobelpristagare i fysik (kvantmekaniker):

"I can safely say that nobody quite understands quantum mechanics"

Intelligent design & Dawkins kanske påminner om varann?

...Kom på en sak....

Intelligent design-människor och Richard Dawkins-folket begår nog samma misstag.

-

Intelligent design:

"Ni biologer som talar om evolution har fel, därför att de flesta arter har funnits hela tiden och de bara "uppstår", som i ett mirakel, trollslag. Systematiska mirakel. Evolution är "rubbish." "

Dawkins:

"Varför ska barnen tvunget lära sig så mycket om sina föräldrars religion? Den är "rubbish" och det är mycket rationellare att sluta tro på spagettimonstret/Gud/jultomten/tekoppar som roterar kring solen osv.... "

-

Båda lägger sig i den andres fält, och förenklar den andres fält, därav dessa ytterst skeva formuleringar. Visst får man uttala sig utanför det egna expertisområdet. Vi lever i ett fritt land, som tur är. Men tänk på att resultatet av uppsatsen/artikeln/boken blir därefter.
Det känns som om de två grupperna helt glömmer att respektera den andres mångåriga arbete.

En biolog är ingen teolog.

En teolog är ingen biolog.

Nog kan man hävda att Gud inte finns, men argumenten formuleras mycket bättre av ateister som läst in en hel del universitetspoäng i teologi. De har en förståelse om VARFÖR folk tror.

Ni får verkligen rätta mig om Dawkins läst en hel del teologi. Jag kan inte mycket om honom, men de teologer jag mött i Lund som inte tror på Gud, formulerar sig mer.... nyanserat....

-

Kan inte Gud ha skapat evolutionen?
-

Blogg-reaktioner:
Teologerna och sanningen (Allotetraploid)

HCCI-MOTORN - miljövänlig? tänkbar?

Homogenous Charge Compression Ignition - HCCI ....

..... är en sorts intern-förbrännings-motor (med speciell förbränningskammare)....
.
En förblandad bränsle-luft-blandning används som i en vanlig, hederlig ottomotor, men bränslet komprimeras till självantändning som i en diesel.
Namnet antyder kompressions-antändning av en homogen (fullständigt blandad) bränsle-luft-blandning.
HCCI motorn kan, ses som en blandning mellan ottomotorn (gamla hederliga, som sedan över 100 år, driver de allra flesta bilar) och dieselmotorn.
.
Kort summering av otto- och dieselmotorn:
.
I ottomotorn antänds en homogen bränsle luft blandning av en gnista. Gnistan ger upphov till en flamma
som sprids genom hela förbränningsrummet. Lasten (motorns moment) regleras genom att styra mängden blandning in i motorn med gasspjället.
.
I dieselmotorn komprimeras ren luft. Bränslet sprutas in under högt tryck i slutet av kompressionsslaget i den varma komprimerade luften. Bränslet förångas och blandas delvis innan självantändning sker. Hos dieselmotorn regleras lasten med hur mycket bränsle som sprutas in.
.
HCCI-motorn:
I HCCI motorn komprimeras en homogen bränsle luft blandning så att den självantänder när kolven befinner sig kring sitt övre vändläge. För att självantändning skall ske krävs ett högt kompressionsförhållande. För att bromsa kemin så att inte förbränningen sker allt för fort så måste kraftigt utspädda blandningar användas. Detta uppnås antingen med luftöverskott och/eller med recirkulerade avgaser. Precis som hos dieselmotorn används inget gasspjäll utan man har alltid fullt luftflöde in i motorn, dvs ingen strypning på insugssidan (otrottlad).
.
Och genom detta ständiga luftflöde in i motorn, kan man uppnå en mycket högre verkningsgrad, dvs. energiförlusten blir mycket mindre och man kan HALVERA BRÄNSLEFÖRBRUKNINGEN.....
.
Den har extremt låga utsläpp av kväveoxider och sotpartiklar.
.
Problem:
Regleringen är svårare. Trafiksäkerheten behöver utvecklas. Man vill kunna bromsa snabbt i trafiken, t ex om någon står mitt på vägen framför en.
För att kunna uppnå klassiska fyrtaktmotorns bromssträcka, acceleration, osv behöver man reglera kompressionen och temperaturen på insugningsluften. Sedan några år tillbaka jobbar man med detta.
Dessutom behöver man sänka utsläppen av kolväten.
.
En utmaning blir att försöka få biltillverkarna att göra ett helt nytt styrsystem o en ny typ av växellådor. Toyota & Volvo har hittills tillverkat några "demo-ex".
.
HCCI-motorn verkar även kunna drivas med alkohol. Kul.
.
Allt enligt
Inst. för förbränningsfysik, LTH
& wikipeida
.
(Om jag får chansen ska jag forska om detta på heltid)