Psaltaren 102:7

Jag liknar en uggla i öknen, är som en uv bland ruiner.

.

Photo description: Tawny owl [kattuggla], Strix aluco

By: User:Akumiszcza, Licence: GNU

Enda fördelen med växthuseffekten....

....är att uppvärmningen leder till att fler rödhakar övervintrar i landet.
Brukar ni regelbundet mata fåglarna utanför husknuten? I så fall blir de glada på Sveriges ornitologiska förening (SOF), om ni skickar in era observationer till dem, för de börjar nu med sin årliga fågelräkning. Förra året fick de visst läsa ca 10 000 brev från noggranna individer.



photo souce: http://www.birdwatcher.se/

Links to this post from:
Inbjudan till fågelpartaj (Charlotte-Therese)

veckans pausfåglar: undulater

Vad kallas en undulat som bor i Lund?
- jo, en lundulat

.

En frisk undulat?

- en sundulat.

En dum undulat?

- en puckolat (hrm, finns inga sådana)
.

Ett geni?

- en klokulat

.

En som jobbar mycket?

- en undu-flitig......

.
En undulat som röker pipa?

- en puffulat

......mhm.......

.

Ps. För en gångs skull är det jag själv som kommit på skämten (mycket stolt)

.

.

Pictures from: http://en.wikipedia.org/wiki/Budgerigar

....ähum....host....kattugglans image....

Har så länge velat skriva ner ett skojigt citat från en bok om ugglor, men jag kommer inte ens ihåg titel eller författare och den innehöll dessutom bara svartvita bilder, så därför har jag för mig att den var gammal, från 60-talet (köpt på loppis men numera förlorad i "var har jag nu lagt"-triangeln)....

.....men på den tiden kunde man tydligen formulera sig, med humor. Försöker dra det ur minnet: Om kattugglor kan man där läsa ungefär följande:

Ugglor kan te sig som väldigt "kloka" med sina huvudrörelser och stora betraktande ögon,

men detta stämmer knappast för den lilla kattugglan, som främst använder hjärnan som centrum för att emottaga olika hörsel- och synintryck

.

.

Jojo,

de kanske inte är så ärkevassa, de små liven. Men grymmesöta.

Draken och gladan

På engelska kallar man inte flygdrakar för 'drakar', utan för 'glador'.

'Kite' betyder glada/flygdrake

Gladan är en rovfågel med tveeggad stjärt, typisk syn i Skåne över fälten :)

Måndagsgåta: Hur många fåglar?

Nästan varje helg träffas vi några stycken i "kyckling- & klyftpotatis-gänget" Mycket trevligt och allra oftast anordnat av den gode klippan Andreas. Vårt tema är i huvudsak vår katolska tro men även några icke-religiösa polare är med, bland annat en kinesisk vän som ännu inte lärt sig att vara europeiskt rädd för kristna ;). Mötena är nyttiga för hälsan eftersom man skrattar så mycket åt varandras lustigheter att det räknas som magövningar. Vad kan jag säga? Jag är lättroad.

Ett föredrag hålls varje gång och i lördags var det PA som berättade om thomistisk filosofi. Skriver mer om det en annan dag.

Robert drog två smarta gåtor, här är en av dem:

Hur många fåglar hade bonden på gården?... Alla utom två var hönor, alla utom två var gäss & alla utom två var ankor.

Ledning: Kom senare på att detta kan lösas genom ekvationer, om man inte orkar uppskatta svaret "by heart".
Kommer att visa ekvationerna som ledning, om ingen pallar ge rätt svar.

(Fotomodell: en lunnefågel)


Uppdatering:
Ankor + Gäss + Hönor = X (antalet fåglar)
X-2 + X-2 + X-2 = X

För facit:
Kolla Jeez kommentar till detta inlägg :)

Photo source:
http://en.wikipedia.org/wiki/Puffin

Kakapo-fåglarna kan räknas på max 5 personers fingrar och tår

Om man sammanfogar namnen på mina två favoritdjur, får man ordet 'ugglepapegoja'

Och gissa vad? Av en ren händelse: Det finns en sådan art. Eller åtminstone ett par individer (lite mer än 80 st, tror jag). Den är alltså kraftigt hotad som grupp.

.

Ursprungsnamnet är 'kakapo', som är maori och betyder ungefär: 'nattpapegoja'

Latin: Strigopos habroptilus (ungefär: 'uggleansikte')

Om man ser till tyngden är kakapon den största papegojan, samt fågeln med längst medellivslängd. Den har strosat så länge på Nya Zeeland, med avsaknad av naturliga rovdjur, att man tror det är därför som den, efter många generationsskiften, förlorat flygförmågan! Enda papegojan som inte utnyttjar vindseglen, alltså.

.

De är maximalt gulliga och jag blir berörd av att se bilderna....

Tur att åtminstone foton finns för oss som har svårt att ta oss till ända till den delen av världen, samt om den skulle försvinna (bevare mig väl...)

.

Det sägs att de nästan dök under helt eftersom sjömännen från bl a England råkade ha med sig heaps of råttor på sina skepp. Dessa gnagare behövde i princip bara springa rakt fram till en kakapo för att äta den. De har nämligen, förutom att inte flyga, till och med skippat instinkten att fly! Vid fara ställer de sig under några löv i en buske och hoppas bli dolda......

Ok, not the brightest...

.

Här kommer ett annat vittnesbörd:

Tydligen har de setts sätta bon och lägga ägg mitt på motorvägen. Livet är inte lätt.

.

En tredje grej:

Ornitologerna tror att honorna har.... vissa svårigheter.... med att faktiskt upptäcka hannarna när de försöker impa. Honor har till och med setts gå förbi hannar utan minsta notis.....

.

"Allright, that's it", tänker nog en del läsare. "Inse att de har oddsen emot sig."

.

Ok, men man hoppas ändå på några halmstrån, dvs olika räddningsaktioner, och att resultatet blir bättre än den kinesiska floddelfinens

Koltrasten sopar rent med näktergalen?

Hej Förut har jag citerat farsan, och nu tänkte jag sno lite från morsan. Hon listade ut något ornitologiskt utan att ha läst biologikurser.
Lade upp en fundering för henne en gång angående koltrastar. Tyckte att vi i Malmö hade en hel del betong, mycket kråkor, råkor, skator samt måsfåglar, men väldans få småfåglar och sångare. Kanske för att de mest gillar gröna härliga lövträd, nå't Malmö nästan bara har i parkerna. Endast koltrasten verkar klara sig.
-
Jo, menade morsan. "Fast de verkar vara lite släkt med kråkor o skator. De är stora och äter kött (mask) iställer för frön. Koltrastar verkar klara av den tuffa stadsmiljön och skrämma bort de flesta äggtjuvarna från bona."
-
Jo, men så är det, ju. Saknaden efter andra småfåglar har gått så långt att svd-ledaren skriver om avskjutning av stora fåglar
-
Och sedan kvittrar de en fantastisk, klar flöjtmelodi.
Varför låter detta skönare än näktergalen? Ända sedan nappflaskan har man ju fått lära sig, i kinesiska, engelska och tyska sagor, att inget är jämförbart med näktergalens sång. Eller hur?
-
En fågelvän upplyste mig om att det finns 'näktergal' (våran), 'sydnäktergal' (Sydeuropa, Sydvästasien, södra Afrika) samt 'trädnäktergal' (runt Medelhavet).
Det är främst sydnäktergalen som är känd för sina vackra melodier.
-
Våran ganska ymnigt förekommande 'nordnäktergal' låter ju gullig och skarp och har kanske fem sekvenser på sin repertoar, men minst en av dem låter: " drrrrrrrrrrr......." skumt.
-
Så den stora kändisen är alltså sydnäktergalen. Har jag någonsin hört den? Vet ej. Den upptäcks nästan enbart av experter i Sverige och är sällsynt med stort S.
Tillbaka till koltrasten:
Många har upptäckt dess fina färgkombination : svarta glänsande fjädrar och orange näbb (hanen) och flera länder har utnämnt "the blackbird" till sin egen nationalfågel. ;-)
Den är poppis
-
En sak har de båda små dunbollarna koltrast o näktergal gemensamt: De sjunger lite väl mycket, även på natten då man vill sova. Namnet 'nightingale' antyder detta.






-

Illern? Ja, den är ett farligt rovdjur!

En anekdot om en uggle-skådning förklädd till en Monthy Python-sketch.

En mörk vårkväll gav man sig ut med ett gäng, bestående av en bibliotekarievän och ca 20 andra fågelskådare.

Själv var jag totalt rudis på det här med skogen i natten - jag kallade Klågerupsområdet utanför Malmö för skog.

Vi var utrustade med en gammal bandspelare med inspelat hoande

för att ha smulan av en chans att skymta en äkta uggla, i alla fall en liten kattuggla.

Vi fick inte ha ficklampor tända; guiden menade att man skrämde djuren och missade att ställa in ögonen på mörkerseende, om man fick för sig något sådant.

Ett litet aber

Till saken hör att ugglor gärna vill vara tysta då de dyker på sin mat, t ex nattsorkar, så de har visst en massa små ljuddämpande dun mellan vingfjädrarna. Dessutom gömmer de sig för hungriga illrar som kan klippa deras ungar. Ok, tänkte jag otåligt, det blir ingen uggleparad i natt.

Guidegubben fick berätta i viskande ton och gestikulera försiktigt.

Vi fick igång bandet med det lagrade hoandet.

........
........

Fick smyga till en ny glänta. Fast rewind.

Satte åter igång lockhoandet. Och nu hörde vi.... en hes, förkyld liten gynnare. Hooo, hrrrroooo Godkänd uggla.

Nästan:

Jag gick fram till en av fruarna, som verkade känna en liten aning distans och ställde en försiktig fråga:

"Tänk om det är några som står i andra änden av skogen, därborta, med en likadan bandspelare?"

"Ja. Vilken idé!" Hon skrockade och skrattade och erkände att det ibland kunde gå väl lång tid mellan fynden. Vi fnittrade viskande tills vi fick ont i magen. Nå't får man ju pyssla med.

Någon av oss undrade: "Finns här illrar och järvar i skogen, tro?"

Guiden spände ögonen i honom och sade: "Illern är en PREDATOR."

En öm tå. Han tog sina hoande vänner på allvar.

Men redogjorde sedan snällt för illrarnas dväljande

Plötsligt tyckte jag mig skymta en svart ugglesiluett och sedan ett hoande från trädet jag upplevt fågeln landa på.

"Ok, nu har jag också sett den" försökte man.

"Jaså? Såg du en? Här?"Vi fick enas om att: av 20 delegater i skogen den natten var det MÖJLIGEN en

(undertecknad, som blev osäker pga grupptrycket) som hade sett ett enda exemplar.

På vägen till bilparkeringen var det en kille som plötsligt tände sin starka ficklampa och flashade mot ett träd: "Titta, en papegoja!"

Jag förstod honom.

Exkursionen hade, för oss nybörjare, varit en ovanlig upplevelse, med mycket tyst väntan och lurpassande.

Obs.

Individen på bilden är anonym och har ingenting med denna artikel att göra.