Hur ser ni på _små_ bloggar som publicerar ilskna kommentarer, men inte svarar på dem?

Hallå Bloggvärlden! Jag känner inte alltid för att svara på alla möjliga kommentarer, men släpper igenom rätt friskt. Blockerar spam + en enda individs kommentarer (som var obehagliga, av stalker-typ). Har hittills inte fått några andra riktigt grova att spärra, men skulle spärra hot om någon skickade in sådant, etc. Reaktionerna här är ofta skrivna i artig ton och är utförliga.

Däremot får jag ibland arga kommentarer mot t ex kristendomen. Jag släpper igenom dessa i de allra flesta fall, för att visa upp verkligheten: Så här tycker folk. Mina läsare är en rätt så brokig skara och det är så jag vill ha det. Jag frågade ju faktiskt om era synpunkter i inlägget (avslutar ofta inläggen med en fråga). Kan tänka mig att många kristna bloggar har mer filtrering, alternativt att de alltid bemöter kommentarerna i fråga, tar fighten. Men jag känner inte alltid för att försvara min prestige eller min "ära". Denna strategi brukar funka fint om man redan har många kommentatörer, och de arga "drunknar i mängden", men om man bara har ett fåtal?

Om en kommentar är skriven i  uppenbar affekt - oavsett om den gäller religion eller annat i livet - utan någon specifik argumentation, eller är off topic från blogginlägget, så låter jag den ibland bara passera obemött, för andra läsare att eventuellt bemöta, om de känner för det.

* Nu undrar jag: Ser ni/vi läsare lite ner på bloggare som publicerar ilskna kommentarer, och bara låter dem stå obemötta, vänder andra kinden till/vill inte gå in på känslofight? "Hur kan denna bloggare låta sina läsare behandla henne på detta sätt, egentligen?"

Skrämmer arga kommentarer bort läsare från bloggen? Sjunker respekten för en blogg om man ser att vissa av dess läsare är tillåtet argsinta? Och är det i så fall något jag har ansvar för, hur vissa behandlar "mig"?



Ps. En klassiker vad gäller arga utgjutelser, är denna från signatur José Ramirez. Man blir ganska road av känslosamma tillmälen. (-;


Något relaterat: Dilsa Demirbag-Steen om rätten att häda

Kommentarsfältet "Skicka en kommentar".....

....är inge vackert, så jag försöker installera ett lite snyggare kommentarsformulär, vilket egentligen borde gå på ett kick, men eftersom jag ändrat så mycket i min layout-kod, från den ursprungliga, så blir det lite extra strulande för min del.Om ni har problem med att skicka kommentarer idag, så försök gärna igen tio minuter senare - det är förmodligen bara jag som håller på och ändrar på något just då.

Drömmen är alltså följande: Likadant kommentarsformulär som David Willgren och Karin Långström-Vinge för närvarande har

Uppdatering: fixat nu, rock n roll. Klicka här nedan på 'kommentarer' och spana in nya fräna kommentarsrutan (står under nedersta kommentaren):

Bondrum ligger i Skåne, på Österlen

Kära tidningen Dagen

Det är dags att korrigera i er artikel: pater Ingemar bor i Skåne, i Tomelilla kommun, inte i Småland! hrmpf

Men jag kan inte låta dagen passera utan att även ge beröm: Tack för att ni som ett av få media uppmärksammat det förestående munkklosterbygget, det första i Sverige på 450 somrar :)

http://www.benediktshus.se/

På bilden syns hur p. Ingemar bor idag.

EDIT: Dagen har nu ändrat i artikeln, men utan att nämna mig, ok: Jag får lägga undan prestigen och....ÖVERLEVA

Nu ska vi se vad internätet bjuder på.....

Börjar med det viktigaste: Konvertitt-bloggen lottar ut boken De apostoliska fäderna bland oss som länkar till dem, senast den 3 juni *gnuggar händerna av iver*.

Vad är Konvertitt-bloggen? Jo, det är ett norsk-svenskt samarbete mellan några bloggvänner som håller på, eller just har, konverterat till den katolska tron. De berättar om tankar, känslor, nya upptäckter och om det som kyrkan lär, dess tradition, om olika ordnar och spiritualiteter, kloster, helgon, och framför allt: Om den Treenige Guden :)

En mycket bra idé var det att starta den bloggen; den får nog många nya läsare som bara helt enkelt är nyfikna på katolska kyrkan, samt vill veta hur det är att konvertera, men inte riktigt har vågat berätta det off-line för familj och vänner. Höga missionspoäng blir det.

Jag kommer att göra mer reklam för kreativa Konvertitt-bloggen. Var så säkra.
Fler som vill länka och kanske vinna en bok?


Miss Garbo kör med en rolig, smått arg och framför allt, pedagogisk stil när hon beskriver fenomenet internet-protokoll (ip-nummer, datorers identitet) med några få meningar! Lättförståeligt för gemene man. Tack, Ms Garbo.


"Snart ett år med Jesus" är bara ett i högen av kontemplativa och vackert skrivna inlägg av Sleepaz.

Varför bloggar vi?

....Séra Jónatan har en intressant liten notis, där han berättar om sitt bloggande:
"Min blogg är inte tänkt att användas som allmänt diskussionsforum. Det är en öppen dagbok om allehanda ting som kan vara roligt att se sedan för mig"

Upptäcker att känslouttrycken är mycket vildare när folk skriver, än när folk pratar. Känner nämligen inte igen några formuleringar i den verkliga världen. Har nästan aldrig hört dessa kraftord på bussen, på arbetsplatser, vid studier etc....(Det är egentligen inte kraftorden jag saknar, utan det småhumoristiska) vad beror det på? Undertryckta känslor? Kanske,
men eftertankens kranka blekhet säger mig egentligen något annat:

Vi skriver överdrivet, för att det helt enkelt är bus-trist att lyssna på det talspråk vi använder till vardags.

Det är helt enkelt inte underhållande att läsa om vardagens samtal. Då är man fullt upptagen med att verka så balanserad och lagom som möjligt, för att inte bli ovän med någon eller för att kunna få förtroendeuppdrag. Dessa konversationer gör sig inte riktigt i skrift. (förutom på bloggen Tjuvlyssnat.se, där man endast infogar de absoluta guldkornen & hur ofta hör man sådant? .....sällan....). Vad tror ni?
Ska vi ta tag i det och vara lite roligare i verkligheten? Eller, förresten....pallar inte, kanske....?.

Varför bloggar jag? Jo, jag har sedan barndomen drömt om en kuriosatidning som blandar humor, bön och vetenskap med vissa djupa/roliga personliga betraktelser.
har alltid gillat tidningsartiklar med mycket text (något jag själv inte alltid hinner skriva) och satt ofta i tonåren på bibliotekens dagstidningsavdelningar bland en massa farbröder i roliga hattar samt damer med tjocka läsglasögon.
Läser hellre en kilometer tidningstext, än en bok på 100 sidor. Vet inte varför. Romaner o noveller är inte riktigt min grej. Tidningslayouter är attraktiva på något sätt.
.
Varför bloggar ni
(eller varför läser ni bloggar)?


Uppdatering: har förresten inte något särskilt emot noveller och essäer. De är oftast skrivna med en överraskande "twist": Tipsar gärna om Monicas skrivarblogg - noveller

Skrev tidigare detta om bloggning: Man blir tvungen att ta itu med sin existens

Photo credit: freefoto.com

Några duktiga nyhetsuppläsare?

Svt-s nyhetsprogram Aktuellt tappar visst en hel del tittare.

Funderar ibland kring trivialiteter som nyhetsuppläsare.....har svårt att koncentrera mig på själva informationen då de har starka färger på sig, illrött läppstift, etc
Sedan är jag lite putt på att vissa ser så förebrående ut, och som om de skulle börja gråta hela tiden (inte bara vid krigsrapporter utan även vid kommunalråds-inslag). Det är väl inte i första hand programledarens åsikter man är ute efter att se? grmpf....

Har ni någon favorituppläsare? Motivera gärna

Fotokälla: http://mobil.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=26909

Blog reactions to this post

.....Ärade medborgare...... ( + papperslösa)
Kom inte på något vettigare att säga just nu, än att jag tänker göra som vissa dagstidningar i Sverige, dvs införa min egen twingly-/knuff-/blog reactions-funktion genom Technorati.com:
.
Den läsare som länkar till något av mina inlägg kommer, inom ett-två dygn, att se en bakåtlänk till sin blogg nederst i inlägget.
.
Innan jag kommer på hemligheten med inmatningstekniken, får jag lägga in länkarna manuellt. Informationen hämtas på Technorati.com.
Man ska kunna öka på sin besöksräknare på andra sätt än genom att länka till tidningsartiklar! :) Genom att reagera på bloggar, t ex.
.
.
.
På denna plats kommer namnen på era inlägg att stå (med länk). Exempel på hur det kan se ut

Current situation regarding knuffing and twingling.....

Snart får vi ha kommit fram till en lösning i twingla-andra-bloggare-mysteriet:
Titta i marginalen. Där finns en liten lista
"Hitlänkat från andra bloggar"

Om ni vill ha motsvarande lista hos er själva: Ta med eran Technorati-blog-reactions eller Knuff-sida till http://www.feedity.com/, så omvandlar den siten er url till en XML-feed. Sedan är det bara att stoppa in XML-feeden i Blogspot, som ett sid-element av typen "inmatning/feed".

Ni som länkar till något av mina inlägg:
TITELN på ert blogginlägg kommer att synas på den listan.
(Om ni pingar på technorati.com/ping, så går det fortare)

Tuve har fått till det ganska snyggt! Han har även med NAMNEN på bloggarna som länkat till honom. Hoppas han avslöjar hur han gjort.

....o kolla in Hosannas Technorati-ruta i hennes marginal......: Skicka gärna en kod till en okunnig stackare härborta....

(om ni känner för det, alltså)
Tjoflöjt!

Ps. Jag väntar på svar från dessa administratörer: Knuff.se (Nyligen.se), Technorati.com, Twingly.se En knuffruta/twinglyruta skulle ändå inte sitta fel.

Photo page

UPPDATERING: Detta inlägg var visst så pass hett, att Nyligen.se-bloggen dagen efter publicerade detta inlägg, där de presenterar ett fint rss-flöde!

länkar till detta inlägg:

Korslänkande hit och dit (Ave Maris Stella

Dagens twingly-äventyr

För att inte hålla er på sträckbänken (Tuve, Charlotte, Dag, Hosanna & andra i vår del av nätet) , så har jag här en uppdatering om vad som hänt i mina "bloggarna-vill-twingla-varandra"-äventyr. Jag har tyvärr bara hunnit med en timmes research, och detta är mina försöks-erfarenheter hittills:

* Har försökt konvertera technorati-sidan till en RSS-fil. Detta blev resultatet:
http://www.baekdal.com/web2rss/rss.asp?url=http%3A//s.technorati.com/enklabloggen.blogspot.com&m=&ex=&img=0&out=rss

(fast nu funkar inte länken av någon anledning)

(använde convertern på denna sida: http://www.baekdal.com/web2rss/, som jag hittade genom sökorden: convert page to rss)

Varför konverterade jag Technorati-sidan, då? Jo, för när jag ville skapa ett sidelement med inmatning, så accepterade den varken Technorati:s eller Knuff.se:s vanliga feed. Inte heller den nya långa rss-adressen hjälpte, kan jag säga.

* Fick sedan ett infall: Försökte göra om min splitter nya rss-feed till javascript, så att den skulle skriva upp en "Hitlänkat-ruta", (med hjälp av siten http://www.rssfeedconverter.com/)
men sidelementet blev lite utdraget, om man säger. Kolla längst ner i marginalen........
Här snackar vi inte "ruta" utan snarare låååång remsa.....

N.B. Ungefär samma resultat uppnår man genom sökorden: RSS box

Well, that's all for now. Mer vet jag inte om saken och fantasin kring möjliga lösningar tryter just nu.

Photo source: http://www.freefoto.com/

Kunde vi inte twingla VARANDRA också?

....om man tittar precis under "Startsida" i marginalen, så ser man en länk, "Blog reactions to my posts" som går till Knuff.se "Länkar till enklabloggen" där det står vilka som länkar till mina inlägg eller bara till bloggen.

Om man kunde se denna lista (kanske de fem senaste elementen) UTAN att behöva klicka på länken.....
...........så vore detta ungefär som en TWINGLYFUNKTION mellan oss bloggare. "Länka hit i ett inlägg, så syns en länk tillbaks till dig i marginalen."

Men jag har letat runt på nätet och inte funnit någon lösning. Har försökt lägga in Technorati-sidan som en feed, men den godkändes inte av blogspot. Hmmmm, vad gör jag för fel?

Karin L-V har en typ av knuff-twinglyfunktion, som jag, genom att här länka till henne, testar as we speak. Min länk till henne kanske syns i hennes marginal, i knuff.se-rutan, under rubriken Hitlänkat.
Men då jag botaniserar på knuff.se samt bloggportalen.se, så förstår jag inte hur man kan finna denna funktion, kanske kostar den pengar att prenumerera på, kanske är hon en av ett fåtal utvalda för att testa "knuffandet"

Hur som helst så är jag alldeles för generad för att fråga Karin hur hon gjort; en bloggare vill kanske inte alltid dela med sig av det senaste. Vet ej.

Hoppas någon läsare kan lösa detta i helgen, så att vi äntligen kan få lite CRED för att vi bekräftar andra i bloggosfären!

Börjar själv med att placera mig på Bloggkartan

UPPDATERING: Nuvarande status: Jag har skrivit till knuff-administratören och frågat hur man gör.

Fotokälla: Jag länkar redan till www.freefoto.com på annan plats

Länkar till detta inlägg från:
Ave Maris Stella: Följer Z i spåren

Reklamen får hemskt gärna vara självironisk

Tjoflöjt I Sydsvenskan uttalar sig två engelska experter om att den övervägande delen tv-reklam verkar vara riktad till män. Och att företagen förlorar på detta, eftersom det ofta är kvinnorna som gör hushållsinköpen (i alla fall i England?)

Äsch, jag vet inte vad ni anser om detta men själv är jag så trött på reklam med seriösa diagram, kluvna hårtoppar, ultradiskmedel med röntgenbild........etc.. Sådana går det tolv på dussinet av.

....så numera kollar jag endast på dem som använder humor och som driver med sin genre.
Humorn ska kanske inte vara underbältes-,
men gärna exempelvis det chockrosa tvättmedlet Vanish, där kvinnan som talar inte kör med låtsasvetenskap, och "vitamininstitut i Schweiz" som inte existerar, utan går rakt på sak med glimten i ögat:

Vanish tar bort alla fläckar, och dina problem är helt borta!

;) Så befriande det känns med lite självdistans
Redan den chockrosa nyansen ser tillräckligt clownig ut för mig. Kul.

Annars funkar bilreklam, där de visar vackra landskap och spelar skön musik.

http://blogg.svd.se/reklamochmedier?id=5338
photo source

Ska Heliga landets enda kristna tv-kanal behöva läggas ner?

....den kristna kanalen drevs tydligen av Samir Qumsieh, som satsat alla sina pengar på detta. Nu är han skuldsatt för sakens skull och behöver akut hjälp från den kristna världen, speciellt västvärlden, med alla pengarna som de lokala inte har råd att ge honom.

Sändningarna måste få fortsätta.

"Enligt Qumsieh är nedläggningen av hans tv-station ett led i de kristnas tillbakagång i Betlehem."

Det gäller att "komma över" ånger snabbt, inom makt och media

Måndag förmiddag..... Eftersom det skrivs så mycket kring evolution, "survival of the fittest", makt, skandaler och ministeravgångar, tänkte jag passa på att härleda ett samband mellan dessa ämnen, som jag funderat kring ända sedan barndomen:
Hur kommer det sig att vissa människor så snabbt kan gå vidare efter att någon har dött? Men en viktigare fråga:

Hur kan vissa gå vidare i livet så snabbt efter att de själva gjort oegentligheter, som att mobba, trakassera andra, bara göra oförrätter, säga något sårande till någon, fuska, förskingra etc.......?

Själv kan jag ha dåligt samvete i åratal efter något som jag bedömer har sårat eller skadat och detta dåliga samvete gör mig extra försiktig.....hoppas jag.....

* Jag tror helt enkelt att detta hänger ihop med evolutionen: Den som kan "svälja" mest stolthet, och "komma över" flest samvetskval och därmed presentera en glad och "trygg" min utåt, får helt enkelt större chans att hävda sig i media- och maktsammanhang. Att kunna "se förtroendeingivande" ut är viktigt.

* Jag tittade på senaste avsnittet av sång- och talangtävlingen Idol 2007. Denna gång var det dags för deltagarna att hälsa på sina vänner eller familjer, några de tycker om.

Och det var ingen hejd på lovorden vissa anhöriga beskrev "sin" deltagare med. "Allt" var jättebra med just den här personen. Allt. En fantastisk människa.

Som tittare tänkte jag: Kul att de vill hjälpa en vän/son/etc... genom att ge honom massor med pr, så att han får +poäng hos dem som ringer och röstar: Ett bra intryck.
Förstod dock inte hur de orkade hålla på och överdriva på detta sättet: man älskar en person, även om man är lugn då man talar om honom/henne.

Men sedan trillade polletten: De som klarar detta bäst, med att hålla gulle-mys-skenet uppe, kommer förmodligen att gå till finalen.
Den som åkte ut ur tävlingen i fredags var....just det.....den som inte visade uppanhöriga med spektakulära uttalanden utan "bara" en polare som förklarade att han är en sjysst kompis och att de brukar spela volleyboll med varandra.

* Inom politiken fungerar det med allra största sannolikhet på samma sätt.
För om man börjar krångla, redan när man är på fritids-/ungdoms-politik-nivå, dvs att man funderar på att sluta upp med engagemanget pga oegentligheter inom organisationen redan då, har man mindre och mindre chans till fortsatt hög lön, berömmelse.

Det finns säkert en del politiker, filmstjärnor, etc, som vägrar att jobba enligt annat än samvetet, jag dömer inte ut alla såklart,
......det är bara det att det blir en hel del milstolpar på vägen som handlar om att svälja stolthet, principer, att inte vara någon "whistle-blower" om man ser att oförrätter sker. Att inte vara obekväm.

Maktmänniskor i allmänhet grämer sig nog inte speciellt länge över saker och ting. Tankar kring dåligt samvete skulle ju "försinka" dem.


* ......och vad är väl ett inlägg utan en analogi?

Apropå mediautrymme
Två snygga och smarta tvillingtjejer i min gymnasieklass blev tillfrågade om de ville vara med i ett avsnitt av Robert Aschbergs nöjesprogram på 90-talet. Temat skulle vara "tvillingar". Syskonen hade naturligtvis aldrig varit med i tv förut och nu skulle det ske! Många på skolan satt fastklistrade i tv-fåtöljen och vi berättade för våra föräldrar att vi var tvungna att se detta!
Men i själva programmet var de inte med! Bara en massa töntiga, avdankade......gäster.....Va? Var är K & C?

Det visade sig att frågorna de skulle få under intervjun bara handlade om sex, samt att producenterna sade till dem att de inte fick ha så mycket kläder på sig, för då fick de inte vara med.

K & C tackade nej, en timme före direktsändningen.

Om de hade "glömt" principer och förnekat sig själva en timme, så hade de fått vara med i tv.
Medieurvalet sållade alltså bort dem.


Image source: http://www.tungusta.se/

Bergström och Josefsson borde stå på 1:a och 2:a plats

När jag såg listan över de 100 mest inflytelserika personerna i Sverige, började jag omedelbums bläddra efter dessa två:

KG Bergström

Janne Josefsson

De visade sig ha platserna 90 och 94. De kan fälla regeringar, avgöra val, göra de kaxigaste uttalandena om allt möjligt, och får idel lovord hela tiden av alla. Det är helt ok att vara sådan, orädd etc...."Neutralitet" och försiktighet är två ord de aldrig hört talas om.
Men de får alldeles för mycket tid i tv-rutan. Båda två. Man ser hela tiden just deras ansikten, så fort man slår på dumburken.
Blir enformigt i längden. Jag säger inte att de borde sluta, bara ta en paus på några månader.


Finns där inga andra duktiga?
Är KG och Janne de enda som håller måttet idag?
Det är viktigt att det finns journalister som ställer massor med jobbiga frågor till makthavare, men gärna OLIKA journalister, med olika syn på saker och ting.

Ps. Apropå inflytande: Johans De Heligas Samfund är visst en av de mest länkade bloggarna i Sverige. i kategori: övrigt - religion (bläddra ner i pdf-filen Twingly Report Sweden).
Källa Enligt min humla (som är en av de mest länkade i nöjes-klassen.)

Hemliga Blogspot

Efter lite google-sökande har jag sent omsider förstått vilken som är min atom-feed-adress:

http://enklabloggen.blogspot.com/atom.xml

Uppdatering: Rss-feed (ännu bättre, eftersom man här kan klicka direkt på inlägget som man vill läsa): http://feeds.feedburner.com/blogspot/enklabloggen
eller: http://enklabloggen.blogspot.com/feeds/posts/default

Här kan man tydligen läsa början av mina senaste inlägg.

Har fått uppfattningen att Blogspot hemskt gärna vill dölja rss/feed-länkar etc. Varför är det så?.

Lägger man in sin atom.xml-adress som sidelement, får man alltså en "Senaste inläggen"-funktion. Ser man på. Knock yourselves out. Slit den med hälsan. :)

En motsvarande Senaste kommentarerna-feed, med hela det svenska alfabetet som spelrum, skulle sitta fint som en namnsdagspresent i förskott.

Och en annan fin grej: En orange rss-button för marginalen......saknar....... Någon som anar hur en blogspotare ska gå tillväga för att erövra konstverket?

.

Uppdatering: Kirrat med snygg rss-knapp. Vill ni veta hur man gör så gå in på http://www.feedburner.com/, och klicka er fram till en egen Rss-länk (genom att bränna atom.xml-länken), samt en egen rss-ikon.

Slut med namedroppingen för idag.

Journalister tycker inte heller som journalister

Svenska Dagbladet och DN konstaterar att folkets och journalisternas åsikter går isär.

....en statistiker som jag börjar genast fundera:
Nej, detta kan tyckas naturligt: journalistkåren är en liten minoritet av befolkningen. Undersköterskor och personliga assistenter - som var Sveriges vanligaste yrke 2003, (fotomodell ovanligast) - kanske mer har åsikter som överensstämmer med majoritetens, om man räknar allihopas, vill säga. ;)
Ok, nu ska jag vara lite mer seriös....

Vet ni vad? Inte ens journalister verkar tycka som journalister!
Var en gång på en middag där flera stycken läste på journalisthögskolan, samt någon på Skurups skrivarskola, som senare skulle söka till journalistutbildning, de också.

De berättade väldigt ärligt om sina politiska åsikter, om sin syn på världen etc....
En tjej och en kille förklarade att de själva var häpna över hur lite de höll med om då de läste vanliga dagstidningar, så kallad seriös media.

Det var extra intressant att den ena av dem var vänsterorienterad och den andre högerliberal, det var andra saker de inte höll med om och de upplevde att själva nyhetsrapporteringen innehöll logiska kullerbyttor och plattityder samt att de mycket sällan tog ställning för samma part i tvister och krig, som vissa tidningar verkar göra. Och de tog upp flera exempel.

Så om undersökningen om journalisters och folks åsikter nu har jämförts, tycker jag att det vore på sin plats med lite interna anonyma enkäter bland reportrar och mediafolk, för att de själva ska, på något sätt, förstå, hur mycket det är de kanske själva inte vågar yppa på redaktionerna, bland kollegerna. Eller vilka åsikter de har fått putsa till rejält för att få jobb på tidningen/kanalen. Även journalisterna är rädda för att inte hålla sig inom en viss ram, tror jag.
.
Många kallar detta för att avara "politiskt korrekt", men den definitionen säger inte allt tycker jag. Politiskt korrekt behöver inte vara fel i alla lägen.
Politiskt korrekt, enligt Z:s definition:
Att stå på den partens sida som media anser är den "svagare", mest utsatta, trendiga

I vissa frågor råkar ju ens egen syn sammanfalla med medias, men i andra fall är den diametralt motsatt. Jag tycker egentligen det är lite fånigt att ha som mål att:
"aldrig vara politiskt korrekt"
alternativt
"att alltid vara det"
Då går man väl emot sig själv.

Vad tycker ni?

Hrmpf igen....Nu får det vara nog!

Grymtande på månens dag.....

I vår värld finns ca 190 länder, inte 7!

Kan inte sluta att störa mig på dessa nationers gigantiska mediaplats: 99 %:

USA, Iran, Israel, Pakistan, Afghanistan, Irak, Ryssland.

Om man sänder ut signalen att det är de som bråkar, slåss och tjafsar mest som får störst uppmärksamhet, kommer fler att bråka. Dessutom kommer stammisarna bara att fortsätta.

Tro mig.

Ska testa en vecka med att bara läsa om sådant som händer i resten av världen :)

Bojkottar helt sonika alla nyhetsartiklar som har direkt anknytning till "de 7".

Dessutom undviker jag allt som har med läsning om Muhammedkarikatyrer att göra.

För jag är hjärtligt trött på detta nu.

Få se om jag får en förändrad syn på världen.

Tror ni jag kommer att missa något brinnande väsentligt?