7 maj 2008

Veckans ovetande gästbloggare.....

......kommer från tidningarna Metro och Dagen.

Metro (kolumnen) : "Han biter sig i underläppen, tänkte väljarna. Han ska bli vår ledare"
(jämför på ett skojigt sätt amerikanernas talskrivande med vår blyghet; obetalbart)
.
Dagen (insändare):
"Den rektor som på sin skola prioriterar någon annan uppgift före kampen mot våld och mobbning, är enligt min mening inte bara på fel plats här i livet utan dessutom en riskfaktor när det gäller våra elevers trygghet och bör snarast fråntas sin skolledartjänst."
(ord och inga visor, alltså, men väl rutet)
.
BONUS:
Anders (med det fula bloggnamnet; ångrar redan att jag länkar till honom) skriver om idén om att byta till Fru Gårman-skyltar:

"Vi är nog många som känt av den här diskrimineringen mot kvinnorna vid övergångsställena. Jag har till och med sett kvinnor som inte ens vågat gå över eftersom de inte är säkra på om de får."
(fick skratt-tårar)
.
.
photo source: freefoto.com

4 kommentarer:

Anonym sa...

What? Vad har István Lemle och Stephan Mendel-Enk på Enkla bloggen att göra?

Well, som det heter, "every dog has its day". ;-)

Z sa...

Johan S

Angående Lemle: Du har rätt!
Kollade hans hemsida och tog bort länken, ersatte den med länk till ett upprop för skolpersonalens arbete mot mobbing.

Angående Mendel-Enk Just det! "Every dog has it's day"
Normalt läser jag inte Mendel-Enk, men denna gången blev det ohållbart att inte skratta åt hans beskrivningar. jag fnissade ofrivilligt på pendelbussen

Anonym sa...

Vad var det med denna Lemle?

Z sa...

Johan K

jag har aldrig förut sett hans namn, men Johan S har nog mer info. På hans hemsida hittade jag lite katolsk-fientliga texter.

Jag vill inte censurera Lemle, utan istället ta upp hans tankar i ett annat sammanhang än detta inlägg.

Citat:
"Under de stora väckelsetiderna i slutet av 1800-talet orsakade de omvända människornas avståndstagande från de
förvärldsligade kyrkornas gemenskap stor förargelse hos prästerskapet. De grundade fria församlingar och följde Skriftens
budskap.

Det var främmande för deras sinnen att gå på den väg som ledde tillbaka dit därifrån de kommit. De förstod att
parallellerna med Israels längtan tillbaka till Egypen under ökenvandringen och Lots hustrus sista återblick mot Sodom
visar att när Guds folk längtar tillbaka dit varifrån de en gång blivit räddade, då förorlämpar de församlingens Herre."

Skicka en kommentar

Sjung ut