29 sep. 2007

Rod Stewart & Jeff Beck - People Get Ready

Såg Roy Anderssons nya
"Du levande"
igår. Den verkade handla om folks drömmar och de visade bland annat en tonårstjej och hennes fantasi om att gifta sig med en gitarrist, Micke.

Denne Micke spelade så fint att jag njöt i biosalongen. Lät lite som Jeff Beck, med sina distinkta melodiösa ballader. Var tolv år då jag hörde detta första gången, blev såld direkt.

28 sep. 2007

Imma och fallfrukt - en klassiker om restprodukter

Man ska inte skratta åt miljö-engagemang, men visst kan man ha kul åt vissa intressanta formuleringar

Inför helgen kommer här ett litet citat av bloggrannen Dag Selander, han funderar i Johans blogg Frälsningsarméns bojkott av buteljerat vatten (Johan tycker man gott kunde bojkotta läsk och vin också, i konsekvensens namn):

"Storm i ett vattenglas. Det går kanske inte heller längre för sig. Får väl klara mig på kondensprodukterna i höstvärmen…"

Jag skrattade i en halvtimme, tänkte på analogin med folk som bara äter fallfrukt.

Borde sluta dricka så mycket läsk.....

Photo source: http://img.alibaba.com/

Ray charles - Come Rain or Come Shine

Skön melodi.......
Magnifik kör.....
Märklig stålmannen-video....

Denna låt är minst lika bra som Georgia On My Mind, men mindre känd i Sverige.

Vad menas med 'statistiskt säkerställd' egentligen? Jo....

Ofta då media presenterar resultat av opinionsundersökningar för partisympatier, skriver de om förändringar t ex "+ 0,3 procentenheter" eller "- 0,7 procentenheter" med ett typiskt tillägg:

"Förändringarna ligger inom felmarginalen"eller "Förändringen för parti X är inte statistiskt säkerställd" Jaha? Hello there.......Vilken betydelse har detta i det stora sammanhanget?........

En statistisk säkerställning och en kanelbulle, tack...!.. Nu senast visar en undersökning att Kristdemokraterna kanske skulle hamna under riksdagens fyraprocentsspärr om det vore val idag: 3,9%

Jag ska försöka förklara 'statistiskt säkerställd' och 'inom felmarginalen' så att alla som läser detta begriper till  en praktisk utsträckning. Annars får ni klaga på mig. ;) Jag pysslar trots allt med statistik på dagarna.

Enkäter och opinionsrundringningar är exempel på så kallade stickprov. Inom stickproven arbetar man med förändringar.
Varje stickprovsundersökning har en felmarginal,  inom ett s k konfidens-intervall (från latinets confidentia, tilltro). Konfidensintervallet anger graden av osäkerhet för ett mätvärde.

Varje konfidensintervall har en konfidens-GRAD, jag gissar på 95% i partisympati-fallet.

Detta betyder, i klarspråk, att: Det sannolika värdet för undersökningen man gjort, ligger, med 95 procents säkerhet, inom konfidensintervallet. Inom felmarginalen, alltså.
Eller rättare sagt: Vid ungefär var 20-e opinionsmätning ( = 5% av fallen), inkluderar inte felmarginalen det riktiga värdet.
Exempel: 95%-iga konfidensintervallet 25 +/- 3 (25 plus/minus 3) innebär:

...att intervallet [22, 28] tagits fram genom en stickprovs-metod som i 95 fall av 100, ger ett intervall som innehåller det sanna värdet för väljarkårens opinion. Någonstans däri  befinner sig i så fall det vi letar efter. 24 hamnar inom felmarginalen, men inte t ex 29.

När det står: "Förändringarna ligger inom felmarginalen", vad betyder det då? Jo, att det nya procentvärdet (från den aktuella mätningen, B) och det gamla (för förra mätningen, A) har felmarginaler som överlappar varandra. Dvs de har ett litet gemensamt intervall, det finns alltså en möjlighet att ingen förändring skett egentligen. 

Exempel: Om förra mätningen resulterade i 4,2 +/- 0,2 och dagens mätning resulterat i 3,9 +/- 0,2, så kan de egentliga värdena för båda undersökningarna bli t ex 4,0 eller 4,1. Vi kan alltså i det fallet inte utesluta att opinionsförändringen kanske inte ens skett.

Hmmm....fråga vid första anblick.....varför kan man inte använda ännu större säkerhet än 95%? T ex 97%? Eller, vänta...100% ?

Jo, därför att det blir omständligt. 100 procents säkerhet visar att man VET vari det rätta svaret ligger, i det här fallet riksdagsvalets utgång.......
....det gör man bara vart fjärde år......då man räknat precis alla rösterna.....
....men, men... 98 %-ig säkerhet, då? Fast då gissar undertecknad att man får fråga många, många fler än de 1000-2000 man brukar ringa runt till..... dyrt och omständligt, och kanske en smula störande för vanligt folk som då skulle bli störda med telefonsamtal mitt i maten nästan varenda dag.

......Fråga vid ANDRA anblick:
Ett ögonblick, hur VET man vilket som är felmarginalen? Och varför är man så säker (95%), på att "sanningen" ligger inom ett visst intervall?

Jo, man har gjort en prognos med väntevärden, för denna typ av undersökningar, dvs de förväntade värdena på de olika parti-sympatierna, samt på standardavvikelser.  (+ att man har formler för hur felmarginal beräknas men det kan jag ta upp en annan gång)

Det uppmätta resultatet t ex
KD 3,9%, ska ha en felmarginal som inte överlappar den förra mätningens felmarginal.

Några frågor?

Blog reactions to this post:
Dålig utveckling (Johan S)


Ps. Fortsättning följer i följande inlägg: Valår och statistiska felmarginaler

27 sep. 2007

Journalister tycker inte heller som journalister

Svenska Dagbladet och DN konstaterar att folkets och journalisternas åsikter går isär.

....en statistiker som jag börjar genast fundera:
Nej, detta kan tyckas naturligt: journalistkåren är en liten minoritet av befolkningen. Undersköterskor och personliga assistenter - som var Sveriges vanligaste yrke 2003, (fotomodell ovanligast) - kanske mer har åsikter som överensstämmer med majoritetens, om man räknar allihopas, vill säga. ;)
Ok, nu ska jag vara lite mer seriös....

Vet ni vad? Inte ens journalister verkar tycka som journalister!
Var en gång på en middag där flera stycken läste på journalisthögskolan, samt någon på Skurups skrivarskola, som senare skulle söka till journalistutbildning, de också.

De berättade väldigt ärligt om sina politiska åsikter, om sin syn på världen etc....
En tjej och en kille förklarade att de själva var häpna över hur lite de höll med om då de läste vanliga dagstidningar, så kallad seriös media.

Det var extra intressant att den ena av dem var vänsterorienterad och den andre högerliberal, det var andra saker de inte höll med om och de upplevde att själva nyhetsrapporteringen innehöll logiska kullerbyttor och plattityder samt att de mycket sällan tog ställning för samma part i tvister och krig, som vissa tidningar verkar göra. Och de tog upp flera exempel.

Så om undersökningen om journalisters och folks åsikter nu har jämförts, tycker jag att det vore på sin plats med lite interna anonyma enkäter bland reportrar och mediafolk, för att de själva ska, på något sätt, förstå, hur mycket det är de kanske själva inte vågar yppa på redaktionerna, bland kollegerna. Eller vilka åsikter de har fått putsa till rejält för att få jobb på tidningen/kanalen. Även journalisterna är rädda för att inte hålla sig inom en viss ram, tror jag.
.
Många kallar detta för att avara "politiskt korrekt", men den definitionen säger inte allt tycker jag. Politiskt korrekt behöver inte vara fel i alla lägen.
Politiskt korrekt, enligt Z:s definition:
Att stå på den partens sida som media anser är den "svagare", mest utsatta, trendiga

I vissa frågor råkar ju ens egen syn sammanfalla med medias, men i andra fall är den diametralt motsatt. Jag tycker egentligen det är lite fånigt att ha som mål att:
"aldrig vara politiskt korrekt"
alternativt
"att alltid vara det"
Då går man väl emot sig själv.

Vad tycker ni?

26 sep. 2007

Ska Burmas munkar också tystas för att "religionen ska vara privat"?

Att religionen och tron är det mest privata hos människan, är något som Anders Piltz skrev om i en Dagen-krönika häromdagen (kommer man tyvärr endast åt om man är prenumerant).
Men han konstaterade att det i princip är omöjligt att vara troende utan att det manifesteras i ens liv och handlingar.

Ska man till exempel säga till de protesterande buddhistmunkarna och -nunnorna i Rangoon, Burma att de ska sluta upp med att manifestera sina religiösa övertygelser och höra upp med demonstrationerna mot militärdiktatur-regimen?

Undrar vad humanisterna säger i det här fallet?
Jag vill inte "klämma åt någon" utan jag är verkligen nyfiken på svaret och ett samtal kring detta.

Uppdatering: Jag ser att LeoH har skrivit samma sak.....
Och jag som trodde att jag fått idéerna från Piltz, men även Leo var alltså före mig....
.

Blog reactions to this post:
Vad hjärtat är fullt av (Everyday life)

25 sep. 2007

Den känsliga debattkonsten

Vill ni veta hur jag gör för att försöka att inte bli sårad eller arg ute på internet?

Jag är inte så modig av mig och behöver därför kunna spelreglerna för hur man debatterar, dessutom får jag vackert lära mig att besvara förolämpningar med saklighet och be om ursäkt, även om jag inte vet vem som orsakat missförståndet.
I våra ekumeniska diskussioner har jag upptäckt att det skett en del missförstånd. Tuve undrar om det ens är lönt att fortsätta med ekumeniska samtal....
Jag tror inte det är så farligt; det har bara smugit sig in en del besvärliga retorik-problem hos "oss"

* ....att börja tala med någon ny person på internätet....
.....innebär bland annat att man ofta inte alls vet hur den personen ser ut, känner sig eller har för bakgrund, livssituation; allt detta inverkar i verkliga livet, irl, varför skulle det inte göra det då man skriver?
Det som är vardagsjargong för den ene kan vara sårande för den andre. Man är olika.

* Den som skojar och raljerar om andra (många kändisbloggar) är oftast VÄLDIGT DÅLIGA på att ta skämt själva. DE har ingen självdistans. Tänk på det. Om någon skojar "tillbaks" med dem svarar de med elakaste, argaste mynt. Det där med "humor i debatten" och annat abstrakt de fräckaste skribenterna skriver ska man ta med en nypa salt.
Upplever att folk kan ta min humor då den är extremt artig och försiktig.
Innan jag insåg detta blev jag ofta missförstådd. Oj,oj

* Speciellt bland troende förekommer det ofta att någon ber de andra: "Låt oss be tillsammans, så att vi blir ense igen" resp "Låt oss sträva efter Jesu vilja"
Detta ser helt ok ut vid första anblick, men vissa har väldigt svårt att ta sådant. Att uppmana andra att be brukar ofta resultera i oförstånd. Tyvärr. Vi människor är känsliga.
En sak är vad man säger i kyrkan, och en annan vad man yppar i polemik. Prestige står högt.
Tips: Be själv, säg helst inget om det. Inte om du deltar i hett meningsutbyte, i alla fall.

* Det enda som fungerar är att: ta en fråga i taget. Annars blir det huller om buller och man angriper olika delar av argumenten och till slut kastar ur sig odefinierade beskyllningar mot varandra.
Det är svårt att bemöta t ex "Du är okänslig"
Mycket lättare gör man det för den andra om man istället börjar:
"Jag förstår inte varför du sade X och Y"

Definiera gärna X och Y.

* Eftersom jag har lika ont om tid som jag gillar att skriva, försöker jag kommentera kort och koncist (ibland blir det ändå låååångt ;) och det kan ni andra i diskussionen ofta uppfatta som strikt, brutalt etc...
Det är inte meningen.
Jag är inte bra på långa debatter.

* Om jag märker att jag talar olika språk jämfört med den andre, att vi använder tungomålet och begreppen på olika sätt, och detta händer ofta, så blir jag lite mer avvaktande och överseende. Hoppas detta inte tolkas som att jag inte bryr mig om vad den andre försöker säga.
Man är frestad att gå tillbaka till aktuell debatt hela tiden för att man känner sig upprörd, och riskerar prestigeförlust,
men jag har slutat med detta, för det är inte bra för hälsan, blodtryck.....etc
Oftast låter jag motparten få sista ordet. Vet inte om det är så bra, men det funkar för mig.

Mitt viktigaste tips är: Ta en fråga/ett argument i taget
Var saklig.
Men tillåt dig själv att ha lite frisk humor. Låt inte andras humör begränsa helt.
.
Svd behandlar idag en fråga där det typiskt blir pajkastning.

Vissa blir inte utbytta i Hollywood

Att koncentrationen av plastik-kliniker är hög i Hollywood/Los Angeles, känns inte som någon hemlighet.
Många kvinnor blir utbytta med åldern, av sina män. Även männen blir utbytta i vissa fall, jag menar inte att racka ner på männen speciellt, utan systemet. Ni vet hur det är: där ytlighet och djungelns lag råder, blir det extra svårt för de svagare, som kanske är hemmafruar utan egen inkomst. Som blir oönskade då de får rynkor osv.
Därför är det fint att läsa Tuves artikel om mödrar och att de alltid är vackra.

De allra flesta film-, tv- och popstjärnor har dåliga odds på sina förhållanden. De hinner ofta vara gifta tre-fyra gånger under sina liv.

Jag väljer därför att sätta in en bild på ett av undantagen: välkände skådisen Christopher Walken, som ofta spelar maffia-skurk etc, men som i verkligheten kanske är en helyllegrabb. Samma fru sedan 1969. Inte dåligt.

:)

24 sep. 2007

Hur många ifrågasättanden av Jesu existens finns det egentligen?

Jag blir alltid lika imponerad av detta:


När det gäller Jesus Kristus har man i flera hundra år debatterat om han verkligen funnits:

Det står om honom i hela Nya testamentet. Späckat.

Nu senast spekuleras i en bok som Credoakademin berättar om:
Den handlar om att Jesus nog egentligen var samma som Barabbas....

....och Lena Einhorn har i boken Vad hände på vägen till Damaskus? en teori om att han i själva verket var Paulus., ja alltså, om man tänker sig att allt egentligen hände 20 år framåt i tiden och om man bortser från en massa annat. Intressant teori, men ändå, liknande har man hört förr.

Men då det gäller snaskiga historier, konspirationsteorier, etc, tvivlar man inte det minsta lilla:
.
Barabbas omnämns i någon mening, Maria Magdalena i ett par stycken i evangelierna i bibeln, men dessa två behövs för “plotten” och man ifrågasätter därför inte med en enda bokstav att de funnits trots att de knappt omnämnts. För det står ju så i anrika DaVinci-koden För snaskets och romansspekulationernas skull. Paradoxalt.
.
Bild:
Maria Magdalena och Jesus som uppstått.

A 10-pound banknote and a 20-dollar bill....

....två papper som är värda ungefär lika mycket idag.
...& apropå ord som inte riktigt är desamma på amerikanska och brittisk engelska:
I England kan man med fördel be någon att hämta något genom:
"Will you please fetch me the......?"
Men inte gärna i USA där "fetch" mer används som kommando till hundar:
"Can he fetch?" betyder väl: "Kan hunden apportera, hämta pinne?" "Apport, Fido!"

Var försiktig med 'fetch' i USA Tips: "Would you bring me...."



Samlar inlägg om ekumenik

Johan S har en fin idé om att bygga en sida som kan heta något i stil med frågor-till-katoliker-från-pingstvänner.se där man kan samla en massa frågor och svar från våra kommentarsfält, så att man kan hänvisa till dem, då man fått samma fråga för femte gången ;) Dessutom kan den hjälpa pingstvänner som vill veta vilka svar som ännu inte givits.


Tror inte att jag hinner, men jag kan dra mitt strå till stacken genom att åtminstone göra en länklista i marginalen, med rubriken "Ekumenisk dialog".

SSCCHH.....Ljud från livmodern?

Forskare har kommit på att barn med hyperaktivitets-syndrom, t ex AD/HD är bättre på att koncentrera sig och läsa läxor då de hör tv-brus.

Intressant....... Jag kommer att tänka på Fredrik Lindströms programserie Värsta språket, där han i ett avsnitt undrade varför man i princip överallt i världen säger "SSchhhh!"
då man vill att folk sänker ljudnivån. En teori var tydligen att det är samma ljud som man hör då man är i mammas mage, ljudet i livmodern, att man undermedvetet kommer ihåg detta och att det känns lite lugnande.

Kanske är lite brus överhuvudtaget lugnande för den överaktive. T ex från tv-n.

Intressant

23 sep. 2007

Söndagsmusik: Alan Price - The House that Jack built

http://www.youtube.com/watch?v=RJtjtZB-_pU

Denna gången ska den väl kunna spelas, filen. :) :)
Fantastiskt. Jag är född minst 25 år för sent.
Fick föräldrarna njuta av sådant? Oj.

Uppsluppen lördagsdikt

En liten snapsvisa
(valfri melodi, dock samma på båda raderna):


Det hängde hästkött på vägga'

Det var så färskt så det gnägga'

21 sep. 2007

Hyllning till en ordklass

Minns fröken Evy från 7:e klass som ofta gav oss långa texter, i vilka vi skulle sätta ut ordklass för varje ord + satsdelar. Pust.
.
Mina klara favoriter är ADVERBEN, samt satsdelen adverbial,
Adverben känns humoristiska, kluriga, abstrakta, poetiska och....
De ord man inte kan placera in i klass-fack är oftast...just....adverb

------------------------------- DÄRFÖR

nämligen
------------------ huvaligen
.
------------------------------------ När?
------------- i förrgår
.
.
----------------------------- tilbörligt och rätt...........
.
.
------------------------------------------- på bästa sätt!
.
.
.
-------------------------- i ett huj
---------------------------------------- sannerligen
.
.
------------------------------------------ i god tro
.
.
------------------- veckovis........................
------------------------------------------------------------- på studs........
.
.
---------------------------------------
ögonaböj
.
.
-------------------------- med hårdhandskarna
----------------- på plats
---------------------------- tämligen
------------------------------------------- erbarmligen.....
.
.
---------------------------- tids nog
---------------------------------------------------------------------- med en nypa salt
.
.
------------------------------------------ imorgon
.
-------------------------------------------------------- nästa vecka?........
.
.
bevisligen & förslagsvis

.
.

$ Synd om dollarn

Fick ett mail från ekonominyheterna.se, från chefredaktören, förmodligen ett massmail, men kul. Han vill att vi bloggare ska bli först med att höra om att ekonominyheterna.se har anslutit till twinglys blogglänkar-tjänst.

Bra. Jag visste inte ens om ekonominyheterna.se förut.
Jag svarade och tackade. Förklarade att min blogg mest handlar om filosofi, religion och vetenskap i kuriosaform, men att jag säkert kunde ge någon etik-kommentar ibland. Eller ge något tips.

Tittade in för att se om där står något intressant.

Bland annat uppmanas till massor med dollarköp eftersom att denna valuta nu står så lågt i kurs.

Det är just här mina problem börjar:
Jag reagerar nog på fel sätt i den finansiella världen:

Jag tycker synd om dollarn;
varför ska det spekuleras med den?

"De dåliga siffrorna från den amerikanska ekonomin, och uttalanden från Fed, pekar på att avmattningen fortsätter, och det minskar förtroendet för dollarn ytterligare”, säger Johan Javeus, chef för valutaanalys på SEB till Dagens Industri."

Jaha
USDollar har jag annars en positiv bild av: Den står för tillväxt, nytänkande, amerikanska invandrare som knegar på, sliter, småföretagare som lyckas, make it big.....etc....

Hoppas de som nu köper upp amerikanskt gör någonting vettigt av det och tänker efter.
.
Pingar nu hos twingly och väntar......
.

20 sep. 2007

Vi har levt åtskilda i århundraden och fått info därefter

Jag skrev en kommentar till Andy, som jag gärna vill dela med mig av.

I århundraden har Norden med protestanter/frikyrkliga varit åtskilt från kontinentens katoliker och vice versa. Vi har fått mycket lite "information" om varandra. Katoliker fick mycket länge inte ens bo i Sverige! Hur ska man då få relevanta data?
Speciellt de senaste 30 åren har informationen kommit från anrika och noggranna......

.......Expressen, Aftonbladet, Verdens gang, ofta med krigsrubriker,
SAMT ÄVEN: korta tv-snuttar med exorcism och tungotal taget ur sitt sammanhang från Livets Ord.


Detta formade hela min dåvarande uppfattning om Livets Ord!

Jag gissar att de flesta, liksom undertecknad, fått i princip all info om katolska lekmannaorden Opus Dei från författaren Dan Brown och hans "Da Vinci-koden" samt från Hollywood.
Har träffat ett par normala och trevliga Opus-are (jag är själv inte med) några gånger och har fått revidera min uppfattning. När de berättar märker jag en enorm skillnad mot kvällstidningarnas "bevakning". Va? Talar vi om samma Opus Dei? Jag blev väldigt förvånad.
.
Exakt lika förvånad som då jag för första gången (för ett par år sedan) talade med Livets Ord-are.
.

Ville bara skriva detta för att sammanfatta vad som hänt: Vi kanske har öppnat ögonen för andra kristna.
.
.
Blog reactions to this post:
Frågor om meningen med ekumeniken (Ave Maris Stella)

Obs! Opus Dei grundades först på 1920-talet! (Många som surfat fram till detta inlägg skriver sökord som t ex "opus dei antiken" eller liknande. Grav missuppfatning som man får särskilt om man läst Dan Browns böcker!

Jaget, das ich

Jag har två andra kluriga frågor. De berör ett ännu hetare ämne: abort.

Jag ber er ännu en gång att hålla er till själva frågorna, för annars blir det lite väl besvärligt. Vid en lång debatt blir det svårt att hitta de kommentarer som faktiskt svarade. Och tänk gärna ett par timmar innan svarskommentaren skrivs, så blir det mer filosofiskt intressant.

Min enkät lyder:

§1. När tycker du själv att du blev ett "jag"?

§2. Med början vid vilken tidpunkt tycker du själv att det hade varit fel att abortera just dig?
Varför just då? Och inte dagen före?
.
Hörde dem för ett tag sedan från Doktorn,
och ju mer jag funderar, desto mer intressanta blir de.

Blog reactions to this post:
Geléklumpen som blev jag (All I Want - av Monica)

Photo source: www.livsmedelssverige.org

Draken och gladan

På engelska kallar man inte flygdrakar för 'drakar', utan för 'glador'.

'Kite' betyder glada/flygdrake


Gladan är en rovfågel med tveeggad stjärt, typisk syn i Skåne över fälten :)









Nyfiken på hur Sam Harris kommer att agera.....

Jag skrev tidigare om religionskritiska boken "Brev till en kristen nation" (av Sam Harris) att det är den första bok som förlaget Fri Tanke ger ut. Den blir idag recenserad i DN, av Hanne Kjöller.

Jag fastnade för detta i hennes text:
"Enligt Harris är en ateist en person som anser att de 260 miljoner amerikaner "som 'aldrig tvivlat på Guds existens' borde lägga fram bevis för denna existens". Problemet är inte att Harris har fel i sin definition, utan att han tycker sig ha rätt.
.
Varför får inte människor tro vad de vill utan att behöva leda det i bevis inför denne ateismens självutnämnde överstepräst?"
.
Och

"Döende som ber böner inför sin död beskrivs som "stackare" som "talade med en fantasikompis medan de dog"."
.
Jag är mycket nyfiken på hur kaxige Harris kommer att agera då han själv lider i denna situation. Ingen vet hur vi kommer att resonera vid lidande och inför döden. Inte Harris heller.
.
En viss frisk och rörelsefri dag resonerar man på ett sätt, sedan sätts man i en ny situation, den svages, och då blir det oftast helt annat ljud i skällan.

Jag vill också understryka att Harris har fel i sin definition av ateister: De flesta kräver inte bevis från varje troende.
.

Varför jag är mer konservativ om celibat än Rom

Ställer upp några punkter med celibat-argument, som jag hört genom åren:

§1 --Ekonomisk aspekt
Även om man har ett aldrig så jämställt samhälle, där kvinnan arbetar och sköter huvuddelen av familjeförsörjningen (katolska präster har mycket låg "lön"), så kan det ju bli så att hon föder 3-4 barn på raken. Och kan då inte dra in pengar under den tiden. Mannen blir då tvungen att ta över försörjningen som kyrkans pengar inte räcker till.
.
Följdfråga: Men hur går det ihop i andra samfund?
Jo, i Svenska Kyrkan...
...kommer det att finnas präster så länge det finns ett visst antal medlemmar som betalar kyrkoavgift: Denna kyrkoavgift går bland annat till deras löner, som är löner som man kan leva på.
I Pingstkyrkan...
...betalas mycket mer än 1 % av lönen i kyrkoavgift: Hela 10% betalas. Detta går till stor del till pastorernas familjer: Annars skulle det inte gå ihop för en kyrka med så många färre medlemmar än SvK.
.
§2-- Henry VIII....
.... lät avrätta, förutom ett antal fruar, också ett antal präster som hde vägrat att avslöja bikthemligheten, dvs vad kungens fruar hade sagt under bikten.
I många diktaturer har man upptäckt buggnings-utrustning i biktbåsen, som regimen planterat in.
Mååååååånga präster har valt att sona med sina liv för att inte bryta en tystnadsplikt
Ensam är stark.
Har man fru och barn...
...så kan ju maffian, eller brottslingarna som sitter i regeringen, hota med att döda eller att skada ens familj. Det är lätt:
Familjen är en persons svaga punkt.

I Sverige blir ofta domare och nämndemän hotade av olika brotts-ligor. De brukar berätta för ämbetsmannen att de vet vilken skola hans/hennes barn går i, etc....
Besvärliga hot.
.
§3-- Mindre allvarlig bikthemlighet:
Prästen och hans fru har en intim relation, som sig bör.
Jag vill vara säker på att lojaliteten ligger hos den som berättat något i hemlighet för prästen, inte hos frun i denna fråga.
.
§4-- Någon ringer sent på kvällen eller natten till prästen, för akut bikt /de sjukas smörjelse etc....
Detta klarar säkert hustrun och barnen av.....
.....om det inte händer flera gånger i veckan....
som kan hända i olika perioder, speciellt för en landsortspräst, som inte blir avlastad i första taget.
.
§5-- "Men vad har du att bikta som är så allvarligt om det kommer ut?"
Jag vet inte. Jag kommer inte på något speciellt på rak arm som jag har erkänt i bikt som inte olika regimer skulle gilla, eller prästens fru skulle ogilla att höra.

Men svaret är uppenbart:
Jag är inte ensam i denna värld.

Det finns många som i bikt kan råka säga ytterst känsliga saker, även politiskt, speciellt i Latinamerika, samt Kina, Nordkorea (om de överhuvudtaget får ha en endaste liten kyrka där, jag vet inte), Vitryssland, Turkmenistan..... etc....
.
§6-- Solidaritet, medkänsla
Det finns en hel del personer i en by, t ex, som är rörelsehindrade och inte kan ha sex, eller bara helt enkelt känner att ingen vill ha dem (att gifta sig med).
Samt homosexuella, som enligt kyrkan ska leva i celibat.

Dessa kan då veta att det finns minst en i byn (kyrkoherden i katolska kyrkan) som också gör samma avkall, som lever som han lär.
Det är nämligen lätt att peka på någon och säga: "Du ska leva i celibat" (utan att själv göra det)
eller
"Synd om dig att du inte har möjlighet att få någon" (utan att leva ensam själv)
.
Det hela får mycket större tyngd och trovärdighet om man som präst vet vad man talar om
.
Därför är jag konservativ i denna fråga,
men jag vet att det är ett stort offer och att många inte håller med.
.

19 sep. 2007

Klurig fråga om Ämbetet och kvinnor

Min vän Ola vill gärna att jag skriver en artikel om kvinnopräster eftersom vi har motsatta åsikter i frågan, han är motståndare.

Jag har länge funderat på hur jag ska göra. I denna fråga håller jag med Charlotte-Therese.
Jag tror inte att katolska kyrkan mår bra i längden av en 100%-ig könskvotering. Jag är fullt medveten om att många av er läsare har en annan åsikt.

Jag orkar inte med en lång debatt just nu utan har valt att ställa en enda fråga - det är på det viset jag debatterar som bäst - och jag hoppas verkligen att läsarna håller sig till just denna fråga.
Jag vill nämligen veta var skon klämmer egentligen:
Kvinnor som förvaltare av sakrament eller kvinnor som innehavare av ämbeten och yrken överhuvudtaget. Here we go:

Om du hade levt på exempelvis 1700-talet och någon hade frågat dig: Vad tycker du?
Borde kvinnor få bli:
läkare, lärare, politiker, direktörer, chefer, föreläsare på universitet.....

Vad tror du att du hade svarat, back then?

Denna fråga ställs till alla, inte bara mig själv. ;) Kanske skriver jag detta spörsmål i brev till påven och biskopskollegiet också. Vi får se.
Jag vill helst att ni väntar ett tag (några timmar) efter att ni läst detta, kontemplerar över frågan etc.
När man svarar snabbt blir debatten ofta för het och ogenomtänkt.
Om ni inte får fler svar av mig, så betyder det att jag låtit debatten gå helt fri. Enda anledningen till att jag tar upp ämnet överhuvudtaget är för att visa var jag står. Skriver inte mer om saken förrän jag kommit på någon ny klurig fråga.
.
(Imorgon ska jag berätta om varför katolska prästers celibat är så viktigt för mig.
I en enda fråga vill jag alltså ha en förändring i kyrkan, men är mer konservativ än Rom angående celibat....go figure, that's me)
.

Amanda

Jag tänkte skriva en post om detta...men Karin Långström-Vinge hann före:
Håller helt med, Amanda vinner Idol.
Förhoppningsvis, i alla fall.

Hon slår ner som en BOMB i det o-bluesiga Norden. Oj, oj, oj, vad det lät bra.
Fick en tår i ögat av hennes framträdande. Så stensäkert. Hon spelade "That's Allright, Mama".

o.c. smith the son of hickory holler,s tramp

Vill gärna ge frikyrkorna ett stort erkännande: Så underbart med amerikansk gospel, rhythm n blues (ofta med kristet tema) etc
Vi andra behöver verkligen lära oss av er musik!
oj oj oj vad bra denna låt är,!!! och om jag minns rätt nämner den inte ens Gud, bara "prayer" vid något ställe:
Hursomhelst, det handlar om en kille som vill tacka sin goda och hårt arbetande moder för att hon såg till att familjen med 14 barn överlevde trots att pappan stack. Han sjunger bl a om att de (syskonen) ofta lägger blommor vid mammans grav. En glad sång i Elvis-stuk :)

Tvivel hos ateisten Ortmark?

Blev så glad då jag såg Nyhetsmorgon på TV4 häromveckan.

Förläggaren Eva Ortmark presenterade sitt nya bokförlag Fri Tanke,
samt första boken
Brev till en kristen nation

"Det är viktigt att religionen belyses kritiskt i skolundervisningen"
De - hon, Björn Ulvaeus & Christer Sturmark - ska visst ge ut en massa religionskritiska böcker. No news there.

Men det nya var ett litet erkännande.
Redan då intervjun började tyckte man sig höra lite... eh..osäkerhet (kanske bara något jag inbillade mig) kring ateismen, men eftersom Ortmark på något sätt trodde att rationellt tänkande gick emot Gudstro i sig, så förstår jag varför hon inte riktigt gav någon slagkraftig agitation. Nej, hon var lugn och ingav ett sansat intryck.

Nu kommer det intressanta:

"Jo,....jag ...har.. ju också....tvivlat i min... ateism...."
mumlade hon fram,
nästan viskande vid ett tillfälle. (Om jag minns rätt hade programledaren frågat om tvivel var exklusivt för troende.)

Det är alltså inte bara troende som tvivlar, utan även ateister gör det. Stundtals.
Kul :)

Till råga på allt visar det sig efter Scandic-bibel-affären att.....
.......det tydligen finns kristna/troende/religionsvänliga bland personalen, hotelldirektörerna och ägarna..
(Något man glömt i debatten)

Här gick man omkring och trodde att de flesta kände sig kränkta pga att det finns biblar i byrålådorna på hotellrummen.....
.....men de flesta kanske istället saknar dessa böcker. Ser man på.
.

...och gissa vad ikonmålandet gör?

Hejsan svejsan
I våra blogg-ekumeniska samtal/diskussioner upplever jag dessa flitiga deltagare:

Johan Stenberg De Heligas samfund
(Hos Johan pågår lejonparten av debatterna)
Charlotte-Thérèse A Catholic Renewal
Dag Selander Missional Xperiences
Andy - by Andy (Glandberger)
Haggaj
Rudie
Tuve - Ave Maris Stella
LeoH - Tankar i natten
Signaturen D
Signaturen Maria
Signaturen Eva-Maria
Daniel - My Two Cents
Signaturen Sven-Erik Sköld
Hosanna
Monica - All I Want
.
Vill verkligen påpeka att Charlotte-Therese gör något viktigt med sin konst:
bl a ikonmålning.

Har ni tänkt på vad som har hänt sedan denna konstriktning blev så gör-det-själv-populär bland många svenskar?

JO:

Plötsligt blir det inte lika farligt längre med Jungfru Maria och helgonen, eller hur?
"Nej, ...men...de är ju så vackra att måla....."
Just det.
Vad har hänt i Sverige egentligen? Spännande :)
Jag känner flera från Svenska Kyrkan som pysslar med detta på sin fritid
.

Blog reactions:
Ikoner och kyrkoförnyelse (A Catholic Renewal)

18 sep. 2007

Nattvarden

Avdelningen kluriga frågor, som behöver ställas......

Angående katolska kyrkans syn på Nattvarden:

Jesus säger tydligen:

"Detta är min kropp som blir utgiven för er"

"Detta är mitt blod som blir utgjutet för er"

På något sätt får man faktiskt förhålla sig till detta.

Hur förhåller sig den kristne läsaren till den delen av evangeliet?


Blog reactions:
Nattvarden (Ave Maris Stella)

Bibelkoden - man ser det man vill se......

Om den sk bibelkoden:


......dvs uppfattningen att bibeltexten kan skrivas som en remsa eller ett nät så att man kan utläsa olika ord som är spådomar om stora olyckor och händelser i vår historia, t ex förutsägelser om Kennedymordet.

Andra varianter:
Man tar var tredje tecken och läser, eller vart tionde etc..

Dagen.se skriver om kändisar som blir lockade av judisk talmystik.
Jag vill gärna börja med att säga att jag inte är säker på kopplingen mellan "kodandet" och kabbalah.

Har ni sett den mycket intressanta och spännande filmen Pi? (Aron Aronofsky)
I den hamnar den matematiskt genialiske huvudpersonen i ett drama mellan olika kabbalah-sekter som ser talmystik överallt. Det finns i filmen en speciell talsekvens som verkar dyka upp precis överallt och man fruktar en världskonspiration.

Ska inte avslöja för mycket för jag vill gärna att ni ser den. Utmärkt film.
Men i alla fall, så upptäcks i filmen att man kan bli besatt av olika mönster i tillvaron och tycka sig se dessa mönster överallt.

Jag tror tyvärr det fungerar lite så med den berömda bibelkoden.
Michael Drosnin beskriver i sin bok Bibelkoden, hur det hela går till:

Man sätter upp bibeltexten som ett nät, med en stor bredd (flera biblar 'bredvid varandra' samt en lång längd (utan mellanrum mellan orden), kort sagt: en matris, och börjar analysera.

Då man gör detta kan man ibland finna bokstavskombinationer man känner igen, ord på diagonalen, baklänges (eh....förutom framlänges, då: de uppenbara orden), samt om man t ex tar var fjärde bokstav.

Man påstår att detta kan vara profetior om olyckor och stora händelser som komma skall.

Man kan bli alldeles hänförd då man hör detta: Tänk, står allt detta i bibeln?

Men vänta nu, minns från filmen Pi:
De mönster man letar efter hittar man i regel.

Tänk t ex på "myrornas krig" på tv-skärmen då antennsladden är ur: Tänk t ex "jag ska se en fågel i mönstret",
och ni kommer att se en fågel i mönstret, jag lovar.

Man kan faktiskt ta vilken lång text som helst,
och få samma resultat som med bibeln.

På nätet finns en sida
"Assassinations foretold in Moby Dick",
där man analyserat en helt annan text, romanen om Moby Dick. Och då hittat mönstren som man hittat i bibeln.

Nedan, om mordet på Abraham Lincoln:
.





Till höger:
Om mordet på Kennedy (om man klickar på bilden får man se en förstoring:











Dessutom står det om Indira Gandhi och flera andra kända personer och hur de ska bli dödade. Skumt.

Är klassiska romanen Moby Dick en extra mystisk bok?

Kanske inte,
utan man ser det man vill se, tror jag.

Människans hjärna och sinnen är nog inställda på att se mönster hela tiden. Detta är mycket praktiskt, så att vi lättare kan göra oss snabba bilder av världen och bedöma olika situationer. Viktigt för överlevnaden och för välbefinnandet.

Men det kan också gå till överdrift.

Vad tror ni?

17 sep. 2007

Nyttomaximerare med optimala planer

Det här inlägget har jag ruvat på länge..... ;)

Jag kanske är en realdeal tråkmåns, men...

....jag har väldigt svårt att intressera mig för när någon berättar för mig hur optimalt, praktiskt och bäst de har ordnat saker åt sig själv. En väninna från kören (som jag annars gillar :)) brukar mala på om att hon köpt de allra bästa varorna, blommorna, exakt det perfekta församlingssals-bordet ("som kyrkoherden hade MAGE att inte orka ta emot! Vadå inte tid???? För mitt fina bord????"), fått de bästa ersättningarna för diverse skador......etc......suck. Hon och de flesta gelikar blir dessutom väldigt ofta besvikna:
på produkter, resor, detaljer, det som är det minsta opraktiskt......
.......har de tänkt på det?

Ni får ursäkta mig, men jag blir allmänt lite misstänksam när folk noggrannt berättar om att de vill ha det allra bästa av precis allt. (Materiellt, jobb, hus, trädgård, resor, exakt rätt dykarresor, etc..) Till och med sina pilgrimsfärder och retreats har de blivit extremt noggranna med för att kunna skryta om.

Det är just därför jag har svårt att läsa modebloggar och kändisbloggar där kändisen ifråga blottar sin tomhet genom inlägg som:

"Idag åt vi på hippa restaurangen X, ansjovis, kaviar och hallonparfait.
Sedan: Ett hemligt mediamöte. Jag hade dessa kläder på mig (foto).
Ska träffa chefredaktören Viggo Cavling för ett nytt projekt i en stor nöjestidning.
Nu: Snabbt iväg till Spy Bar."

Och så får de massor med kommentarer. Många gillar sådant, så jag är nog en liten outsider.

Här kommer en läskig uppmaning (vet inte om någon någonsin yppat den förr):

Man behöver inte ha det bästa av precis allt

Denna strävan kan göra en till en lite tråkig personlighet. Socialt blir det lite mer spännande om inte allt är förköpt och genomplanerat för bästa möjliga upplevelse.
Däremot kan jag tycka att det är roligt om nöjes- eller modeskribenten puttar in lite skvaller, lite samhällsspaningar, satir....... Då kommer kryddan och "zesten" som tv-kockarna så ofta nämner.

Göran Skytte skriver idag om de bortskämda barnen till dem som jobbat fram välfärdssamhället. Vi tar mycket för givet idag.
"allt ditt är mitt, men du har ingen rätt att kräva något av mig."

Tack och lov verkar inte Skytte vara med i nyttomaximerings-gänget.

Översta bilden: En juicepress av Philippe Starck
Nedan: Maseratis bumerang-baklyktor

Varför just biskopen av Rom? Och varför Petrus?

Har samlat lite bibelställen som för mig klart markerar att Petrus har en speciell ställning bland apostlarna. Till att börja med nämns han nästan alltid först bland dem.

* Vid uppståndelsen:
"Men gå och säg till Petrus och de andra lärjungarna: ’Han går före er till Galileen. Där skall ni få se honom, som han har sagt er. (Mark 16: 5-7)"

Petrus och Johannes sprang till den tomma graven efter kvinnornas vittnesmål. Johannes hann fram först, men stod då kvar och väntade tills Petrus kom fram: Han lät Petrus gå före för att se världens största mysterium. Det, ni.

* JN 21:15 När de hade ätit, sade Jesus till Simon Petrus: "Simon, Johannes' son, älskar du mig mer än dessa göra?" Han svarade honom: "Ja, Herre; du vet att jag har dig kär." Då sade han till honom: "Föd mina lamm."
JN 21:16 Åter frågade han honom, för andra gången: "Simon, Johannes' son, älskar du mig?" Han svarade honom: "Ja, Herre; du vet att jag har dig kär." Då sade han till honom: "Var en herde för mina får."
JN 21:17 För tredje gången frågade han honom: "Simon, Johannes' son, har du mig kär?" Petrus blev bedrövad över att han för tredje gången frågade honom: "Har du mig kär?" Och han svarade honom: "Herre, du vet allting; du vet att jag har dig kär." Då sade Jesus till honom: "Föd mina får.

* Jesus sade till Simon: "Jag säger dig att du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka (Matt. 16:18).
Jag skall ge dig nycklarna till himmelriket. Allt du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt du löser på jorden skall vara löst i himlen" (Matt. 16:19).

Detta håller nog många icke-katoliker med om. Men de har frågat varför just biskopen av Rom ska vara Petrus' efterträdare:

* Han var ledare för de första kristna i Rom. Han blev också korsfäst och begraven i den staden. Paulus berättar om ett kyrkomöte, där Petrus fick tala sist och därmed "avgöra saken".


Till allt det som står om Petrus i evangelierna, får man som läsare, förhålla sig på något sätt.


Ps.
Doktorn var den som räknade upp alla dessa händelser för mig. Jag mindes bara två av dem.

Nedre bilden: blomman Sankte Pärs nycklar:

Betyder det någonting, egentligen, att Jesus säger till Sankte Pär att han får nycklarna till himmelen?
.

Blog reactions:
Intressant dialog mellan pingstvänner och RKKare (Ave Maris Stella)
Påven och biskoparna som apostlarnas efterträdare (De Heligas Samfund)

Kids In America

Frångår från och med nu helt mina regler om att inte ta in Youtube-filmer. Trots att jag inte har högtalare och inte riktigt vet om jag publicerar rätt låt. The Artist Formerly Known....ja, suck, ni vet han..har bestämt sig för att stämma företaget och han är så mäktig och rik. Får han t ex Bruce springsteen med sig är det väl snart slut med Youtube. Jag anar oråd. Ugglor i mossen.
Njut medan det går....av Kim Wilde. Hon låter alldeles fantastiskt.

På förekommen anledning

Jag har ett litet tips till den som inte vill bli sårad på nätet.

När man bestämmer sig för att länka till en ny blogg, kan man skriva detta till bloggägaren ifråga, men...
....undvik gärna följdfrågan: "Vill du länka tillbaka till mig?"
Speciellt om ni är oroliga och känsliga typer som jag är. Man kan känna sig sårad av svaret. Jag garderar mig så här, skriver helt enkelt bara:

"Vad bra din blogg är. Kan inte värja mig: Länkar hit"

Så får adressaten göra vad han/hon vill med denna information.

14 sep. 2007

Frågor en hederlig abortliberal kan tänka på

För ett tag sedan skrev jag en lista på vad jag tyckte att en hederlig abortmotståndare bör tänka på. Denna artikel blev populär och just därför fick jag efter ett tag dåligt samvete:

Nu är det dags för symmetri, Tuves länkning hit påminner mig om denna uppgift:
Det är dags att ifrågasätta abortliberalen också. Rätt ska vara rätt, därför att abortdiskussionen handlar till syvende och sist om liv och död.

Mina funderingar handlar främst om gränsdragningar och konsekvenser. Varför känner en abortmotståndare sig förbisedd? Här kommer en liten lista från mig och folk jag lyssnat på genom åren:
.
1.
Moderns lidande under och av graviditeten,
blandas ofta ihop med frågan om man är människa eller ej under fosterstadiet.
Det är två olika ämnen.
Dessa separeras tyvärr sällan under dagens debatter.
(Detta är egentligen min viktigaste punkt här på listan)

2.
Abortgränsdragningen handlar om när det börjar räknas som orättfärdigt släckande av liv. Vi säger att den är på 18 veckor. Kanske 12 veckor i annat land, 10 veckor i tredje...etc
Dessutom brukar man bedöma från fall till fall.
Jaha
Det betyder att man fått mänskliga rättigheter vid olika tidpunkter, fredlös i en kommun, aktad i en annan, vid exakt samma ålder (när man är foster).
Man har alltså störst chans att överleva, som foster, i kommunen med tidigaste gränsdragningen.....låter som en actionfilm.

3.
Vad händer någon minut före "18 veckor"? Vad är man då? En grönsak? Är det måndagen som räknas som start?
Hur går det till egentligen? Detta bör noggranna abortliberaler faktiskt fråga sig och ta itu med.

4.
Är man inte värdig att leva om någon säger att "man inte kommer att bli älskad?"
"Det är lika bra att inte föda ett barn som ändå inte kommer att bli älskat"
Men.... man kan ju ge bort barnet till någon som kommer att ge det kärlek.
Då blir det ju älskat.

5.
Downs syndrom
Nej, det är absolut inte det minsta smidigt att ta hand om ett barn med Downs, nej.
Men detta är också en separat fråga från
huruvida det klarar överlevnad.

6.
Vad tycks om abort pga fel kön på fostret? Jag gillar det verkligen inte. I vissa samhällen i Kina och Indien finns nästan inga kvinnor.
Där har man aborterat friska foster.
Friska foster är ju faktiskt det vi i allmänhet pratar om här i väst också, i debatten.....


Nu ska jag erkänna att jag inte är en "äkta" abortmotståndare:
Tycker abort låter onödigt,
förutom vid fara för moderns liv, incest, våldtäkt

Ville bara presentera andra sidans skevheter. För mer ödmjukhet i debatten.

Äktenskap hit och dit, sambo hit och dit....

Fredagsfunderingar...

Det är så svårt, så svårt med vissa synder.....

Jag tänker på dessa som inte är "brinnande" men omoraliska enligt min kyrka och även vissa andra samfund.

Naturligtvis ska man inte döma någon som bor sambo, är omgift, fastän den förre maken/makan ännu lever... etc... (Det är väl ändå inte samma sak som att stjäla, döda, förskingra etc ;)

Men visst har det ofta uppstått situationer i mitt liv då folk velat bli lyckönskade när de "träffat någon ny". Klurigt.

Kyrkan säger att det är helt ok att bo i sär, för att kontemplera, begrunda vad man gjort för fel, förhoppningsvis flytta ihop senare etc..... Man kan ju ha blivit misshandlad t ex.

Men att träffa en ny; det är där som skon klämmer.

Dessa nya par ser glada ut tillsammans och man har väl allt som oftast gratulerat dem, tänkt att
"men de var ju inte gifta i KATOLSKA kyrkan med sin före detta, så då har de inte ingått något sakrament, som ska gälla livet ut. Det är ok, jag kan gratulera dem. De ser så söta ut"

Men vad är det då jag säger egentligen? Att andra äktenskap än katolska inte erkänns?

För det är klart att jag förstår att det är äktenskap det handlar om, i andra religioner också.
Jag respekterar ju dem vad gäller "upptagenhet".

Det är lika fel att uppvakta en som är muslimskt/judiskt/buddhistiskt gift som en som är det i lutherska kyrkan, samt katolska.

En väninna, katolskt gift, ganska nyinflyttad från Polen, förklarade en gång att om hennes man skulle dö, skulle hon aldrig flörta med någon som bor sambo, i alla fall inte bland hennes vänner: Dessa vänner verkar ha allvarliga parförhållanden som hon respekterar djupt.

Har sambo blivit det nya "gift"?

Jag kan förstå att den som inte tror på Gud kan se det som smått meningslöst att lova någonting inför Gud och prästen.

Men den som tror? Hur vill den agera?

Det här med att lyckönska omgifta vänner samt gå på deras andra/tredje bröllop etc...

Det är inte helt oproblematiskt för mig
Håller jag på och hejar på dem som gifter om sig, etc, så främjar jag ett system som jag inte skulle trivas i:

Skulle själv inte vilja bli lämnad för en annan.

Man undrar hur före dettan känner sig i en sådan situation.

Plötsligt blir den som fortfarande är förälskad/älskar den andre/vill hålla ihop äktenskapet, den som är "boven" eller hindret för den andres "nya liv" och "nya familj".

Tänk er detta: Att vara - och känna er som - en bromskloss, bara för att ni är den som vill bevara och hålla något ni lovat. Jobbig känsla det måste vara.

13 sep. 2007

Heliga Birgitta och Jesu korsade fötter


Har ni också hört om detta?

Att Jesu fötter är korsade på krucifixen (korsen), på grund av en av den heliga Birgittas uppenbarelser. Hon upplevde sig plötsligt närvarande vid hans korsfästelse då det begav sig i Jerusalem och såg då hur spiken genomborrat båda fötterna på en gång.

Stämmer detta, att hon hade denna uppenbarelse och påverkan?

Eller var det redan korsade fötter på krucifix som var från 1200-talet?

Photo source 1: http://www.gurdjieff-internet.com/images/
Photo source 2:
http://en.wikipedia.org/wiki/Bridget_of_Sweden

Nu är det väl helt säkert kört?

Är jag fullständigt naiv? Med stort N?
Som fortfarande ibland ber för lilla Madeleine McCanns liv?
Vid det här laget är väl de ALLRA flesta övertygade om att hon är död.

Se'n finns det vissa galningar.....som undertecknad, som fortfarande hoppas att hon lever... Nåja.

I envis bön har jag lärt mig att inte ge upp. Om man ber tillräckligt länge. Men vid det här laget är det väl ändå kört?

Japp, man har svårt att glömma och att släppa vissa saker.

Men vem vet, det kanske finns någon läsare där ute som är lika konstig och envis som jag.....

Uppdatering:
Jag har aldrig haft så många läsare som idag, pga twinglande till en mycket frekventerad SvD-artikel.
Till dem som snubblat hit för första gången:
jag vill visa att bönen hjälper, åtminstone mot ensamheten, speciellt om man i afton vet att man ber samtidigt som många andra.

Bönen kan ofta kännas besvärlig och omtumlande (ett hårt jobb men värt varenda sekund!), men tänk på att ni inte är ensamma.

12 sep. 2007

Den goda effekten av att skriva blogg - även modeblogg

När man registrerar sin blogg på diverse topplistor, får man välja kategori. Filosofi/religion, samt Vardagsbetraktelser är bara två av dem (andra val: sport, musik, politik, vetenskap, mode....)

Men jag misstänker att nästa alla bloggare/dagboksskribenter pysslar mer eller mindre med existentiella frågor.
Oj, oj, oj.... Till och med värsta nöjesskribenterna och modebloggarna "faller dit". Ofta, tror jag.
Och speciellt de som har en blogg som ska peka på det som kan gå fel med religion, extremism etc... Dessa skriver ju nästan hela tiden om just existensen. Aktiva skeptiker glömmer inte dessa frågor och är därför ofta pålitliga att diskutera med.

Det går knappt ens att förklara vad det är som händer med en då man börjar skriva om sig själv. Funderingarna sätter igång, smyger sig på så fort man satt sig vid tangentbordet. It's a kind of magic, som Freddie Mercury skulle säga.

Tramseriet och maskerna från dagens sociala liv (från det jag sett på tv av bloggaren, eller då jag träffat skribenten ifråga IRL) märker jag inte av på samma sätt då jag läser folks bloggar och krönikor. jag känner inte igen bilden av dessa personer. Efter ett tag börjar alla grunna på livet, vad man kanske felat, om den och den personen möjligen blev lissen då man sade det och det,
huruvida det kanske var lite småtaskigt att ge en person ett öknamn under flera år av grundskoletiden. Att familjen nog ändå är viktigast....

Allt kommer upp till ytan.

Att skriva blogg är en stor frestelse, men den leder alltså inte bara till tidsslöseri och bekräftelsebehov tror jag.
Utan även till självrannsakan, viss ödmjukhet osv....

Man kan inte vara djup hela tiden, utan ungefär vart femte inlägg blir roligt, även hos värsta svartrockspoeten.

Min tes är alltså att nästan alla bloggar blir livsfilosofi/religion-bloggar, i viss mån, efter ett tag :) De konvergerar.

Fanns "levererar" förr?

Anrika Svenska Dagbladet har nallat ett uttryck från programmet Idol:

'Levererar'

(vad?)

Eller fanns det förut? I kulturella/musikaliska sammanhang? Kan man leverera något abstrakt som inte är angivet? Jag kan förstå att en artist kan "leverera ett stort verk, en nyanserad bild, en andlig atmosfär" Visst. Men att bara "leverera"?

En annan nit-pick:

Vad tycks om prepostionen 'på' i

"visar på" ?

Tycker det låter helkonstigt. Räcker det inte med 'visar' ?
.
.

11 sep. 2007

STING var den mest balanserade

Före 9/11 betraktade jag Sting som en bra musiker men alldeles för politiskt korrekt. Nu förstår jag honom mer:

För 6 år sedan inträffade en stor tragedi, terrordåden i New York, Pennsylvania & Washington.

Av någon konstig anledning minns jag popstjärnan och artisten Sting mest, i kölvattnet av denna händelse.

Han och bandet spelade en konsert i New York den dagen (11 sept 2001).Fick under dagen höra om händelserna och konfererade en stund, bestämde sig sedan för att genomföra konserten med ett lugnare tempo än planerat.
Sting spelade "Fragile" och jag minns hans milda och tysta ton, samt mellansnacket:
"In this moment, with all the pain that we are feeling....." nästan viskade han fram.

Konserten sändes på tv några månader senare.

Efteråt undrar jag hur någon kunde uppfatta situationen så väl redan samma dag, och "känna in" vad folk behövde. Imponerad är jag. Just när jag så tv-sändningen glömde jag för en stund all rädsla för krig, spänningar, polarisering...

Glömmer inte Stings insats.

R.I.P. hit och "Dedicated to..." dit

Hade förut en vän, J, som jag helt enkelt fick sluta umgås med: han är väldigt dominant och arg om han blir emotsagd. Ofta skojade och raljerade han över kristnas tro. Jag blev trött på att höra okvädesord och det känns stressigt att vara apologet varenda sekund. Dessutom var jag för feg för att påpeka saker. Fick helt enkelt lägga av.
Men jag erkänner att han hade en hel del vettiga saker att säga, på sitt eget lite bryska vis:

J hade ett skivbolag och så gjorde han skivomslag/layout åt artisterna.

En sak han påpekade var att man skulle tänka efter innan man på sitt omslag skrev med stora bokstäver: "Dedicated to our beloved friend........" "R.I.P........" " To my grandma"

Han brukade istället tipsa dem om att hålla sådana kommentarer till baksidorna, lite lågmält. Han menade att man ska tänka efter innan man "tillägnar" åt någon, t ex åt en avliden person: Vilket är syftet, egentligen?

Vill man minnas en god vän?

Om man verkligen menar det där, kan man skriva med små, små bokstäver.

Annars blir det lite väl mycket skryt över det hela:
"Jag är så god och empatisk och omtänksam!, titta här....jag bryr mig mycket om mina medmänniskor"

Med jättebokstäver ser det mest ut som tomt prat och namedroppande.


Erinrar mig J:s råd då jag ser en massa "R.I.P.: (t ex Pavarotti)" skrivet med stora rubrikbokstäver på folks hemsidor och bloggar. I regel handlar det om en kändis som man aldrig har träffat:

Tänker man ägna en liten lugn stund på kvällen sedan åt att tänka på denne avlidne person som man namntappat?
Inte?

Damon Rasti (som grundade populära bloggen Tjuvlyssnat.se) tar upp ämnet.

Idag står det i Svd om Body Shops grundare som avlidit.
En annan som gått hädan är skådespelerskan Jane Wyman.
Dessutom hedras Anna Lindh på 4årsdagen av hennes död.
Hoppas de visas respekt på nätet.


Fotnot: R.I.P. betyder Rest in peace, Vila i frid

Behagliga banér

Är lite trött och vilar ut från gårdagens feber. Försöker att inte gå nära någon.....
Tramsar till det lite och sätter upp bilder på mina favoritflaggor, med de finaste färgkombinationerna och kontrasterna:



Börjar med Vatikanens banér....






...som passar fint ihop med Cyperns emblem





Genialisk nyans på Libyens flagga. Vackert.




Irland:
Grönt, vitt, orange, behagligt för ögonen




Hos schweizarna: vackert och enkelt på samma gång.
Snyggt och elegant av Swiss Air att täcka hela flygplanssvansen med flaggan:




Norges flagga passar så fint till deras vackra natur





Australien: Classy





Blir alltid glad då de visar flaggan vid Hong-Kong-börsindex på ekonominyheterna




Sist men inte minst: Färöarnas kombination.....