Hur ska super-delegaterna resonera?
På Slate's delegate calculator kan man lätt få reda på hur många av demokraternas delegater (representanter) från varje amerikansk delstat som går till Hillary resp Barack. Bara att ratta in andelen med musknappen.
En del journalister har redan listat ut att Hillary får problem, statistiskt sett.
Även om man tilldelar henne tunga procentuella vinster i alla de återstående primärvalen, har Clinton svårt att nå upp till Obamas delegat-andel. Testa gärna själv t ex med att ge henne en 57-43 vinst i varje återstående delstat....
Det behövs visst en 62-38 seger i varenda en, för att hon ska få "people's vote"....
(Obama leder idag med många delegater)
Visst, till slut avgör väl de sk superdelegaterna (partibossarna), men skulle de verkligen gå emot folkets röster? Det har inte republikanerna gjort i McCains fall, vilket ger ett starkt förtroende-försprång för dem.
Ps. Ut
anför ämnet: Behöver hjälp:
Finns det någon musikalisk pysselglad personlighet som skulle vilja föreslå de ackord som bäst passar till denna mini-aria av Cesar Franck (Ave Maria)?
En vän bad mig sjunga på hans konfirmation/upptagning nästa lördag, och eftersom vi inte har organist under fastan, så tänkte jag lägga till några späda gitarrharmonier, mest för att hålla takten.
Photo source: fotoakuten.se
5 kommentarer:
Jag ska ärligen erkänna att jag inte har den blekaste aning om hur det amerikanska systemet är tänkt att fungera och på vilket sätt det kan anses vara demokratiskt. Jag har funderat lite över det och skakat av mig det med ett "mest pengar och bäst PR-agenter vinner".
Fast som sagt, den som är bäst insatt kommer med de mest kvalificerade gissningarna :)
Chili
Ja, det verkar behövas hiskeliga summor för att folk ska rösta på en i amerikanska val i alla fall. Är vi människor så dumma och lättledda? Hänger allt på frisyren och kostymen, samt röstläget? Samt hur många gånger man synts på tv?
Retoriska frågor, eller hur :)
Om superdelegaterna bara följer "folkets röst" så blir de ju helt överflödiga. De skall naturligtvis rösta efter egen övertygelse.
Jag tycker nog att det amerikanska systemet är mer demokratiskt än det svenska. I Sverige får inte "folket" alls vara med och bestämma vem som skall nomineras till statsministerposten. I praktiken bestämmer partitopparna allt.
Enmansvalkretsar som i UK vågar man väl inte drömma om i Sverige?
Johan
Ja, dessutom verkar, vid närmare koll, kalkylator-sidan som jag länkar till, heja vilt på Obama.
Men de har nog rätt i sin delegat-kalkyl.
Svensk media har totalt glömt bort att rapportera om Mccain (republikanen). Han har stor chans att vinna valet och i så fall kommer det nog att låta:
"Oj, va? Vann HAN valet? Vem är han? Hur kunde han göra det?"
härborta
Jag gillar också det amerikanska valkretssystemet. Det är förenade stater det handlar om, så majoriteten kan inte bara bestämma rakt av tycker jag.(Även om det bör vara viss proportionalitet)
Amerikanerna lever på helt olika villkor, helt olika platser, olika geografi, klimat, förhållanden.
Det vore fel om New York helt skulle bestämma över exempelvis Idaho, bara för att de är så många där, tätt packade.
Tänk om exempelvis Sverige skulle ha en omröstning om var man ska betala minst skatt: på landet eller i tätorter. Gissa var flest bor och vilket alternativ som skulle vinna ;)
Skicka en kommentar
Sjung ut