Principer? Nojor?
Jag undrar om ni har några kulturella principer. Vad menar jag med det? Jo, sådant som ni vägrar göra trots att det är fullt tillåtet (ibland t o m rekommenderat).
Märkte att jag har en sådan gräns, för några år sedan.
Vi var fyra stycken som hade rest till soliga Vadstena, samma år som Heliga Birgitta fyllde 700 jämnt (var det 2003?). De olika guiderna hade berättat för oss om att reformationen i Sverige på vissa håll hade varit blodig, dvs att munkar fördrevs från kloster och att en del blev dödade, speciellt i Vadstena. Många svenska munkar och nunnor fick lämna sitt hemland. Detta skedde under kung Gustav Vasas regim
Vi besökte Blå kyrkan, Birgitta-systrarna, Vätterns strand, åt glass etc...
En av vännerna är väldigt noggrann och systematisk till naturen, och ville "plöja" alla sevärdheter som fanns:
"Låt oss besöka slottet med vallgraven" tyckte han "För det har vi ju kvar"
"naeee, tack....jag stannar och äter glass..." sade jag lite avogt.
"Byggdes inte slottet av Gustav Vasa och den regimen?"
.
Egentligen är jag inte säker på den starkaste anledningen till att jag stannade ute i solen. Kanske bekvämlighet. Kanske kostade inträdet en del.
Men det tog stopp på något sätt "Nä, minsann. Nu får det räcka" Stoltheten blev dörrvakt. Jag säger inte att Vasa var en sämre kung än många andra, vissa reformer var säkert försvarbara, men detta......nae.....!
Av ungefär samma anledning (stolthet/noja) har jag aldrig sett filmen Da Vinci-koden. Det bär emot. Vill inte stödja Dan Brown ekonomiskt, även om han har full rätt att uttrycka sig.
Har ni någon kulturell "noja" eller stolthet?
Ps. Anledningen till att jag skrev ner detta just nu, är att morgondagen, 6 juni, firas dels till minne av kröningen av Gustav Vasa.
Fast egentligen är det Sveriges regeringsforms dag. Grattis i förskott, allihop!
Kommer fira med picknick.
Idag, 5 juni, är det däremot grannarnas 'grundlovsdag': Grattis, Danmark!
Bild 1: Vadstena klosterkyrka, Blå kyrkan
Bild 2: Vadstena slott
Dagen , SvD
13 kommentarer:
Jag är ledsen, men nu blir det skarp kritik som inte är så snäll.
Att Gustav Vasa var en skitstövel kan jag hålla med om - men så var också ungefär 99% av alla svenska kungar genom historien. Det ligger liksom i deras natur att vara skoningslösa mot allt motstånd.
Men att jag 400 år senare skulle känna avog mot det är rätt komiskt i mina ögon. Det är 400 år sen. Jag har inte ens avog mot Hitler för 70 år sen. Jag firar inte skrällena, men jag har heller inga problem med dem utan finner det hela historiskt intressant.
Att du har problem med Vasa, är det inte lite som när pubertala marxistiska ateister säger sig avsky kristendomen så mycket att de inte ens vill besöka kyrkor - att de helst skulle se alla kyrkor rivas? Och att detta är rätt löjeväckande i de flesta kristnas ögon. (Även mina och de flesta ateisters).
Jag är ledsen, men jag ser ingen som helst skillnad på att inte vilja besöka en kyrka, och inte vilja besöka ett slott. Vad har du för personlig relation till de munkar som dödades? Ingen. Det var 400 år sen. Det är så abstrakt som något kan bli. Så objektifierat som något kan bli. Du kan inte gärna ha en personlig relation till något du aldrig upplevt.
Och måste saker vara super-duper-positiva för att vara värda ett besök för dig? Är inte negativa saker precis lika viktiga att besöka?
Så min åsikt är: Ja det är ytterst löjligt att inte vilja besöka en historisk sevärdhet av principiella skäl för att man ogillar personer som var inblandade i den. Framförallt när du omöjligt kan ha varit med och drabbats själv. Sverige är reformerat - det är ju helt meningslöst att hänga läpp över det nu idag hundratals år senare.
Tänk på allt skit som drabbat ateister i anslutning till kyrkobyggnader genom historien liksom...
Det kan jag ju inte bry mig om idag. Endast ställen där det idag än fortgår något som kan drabba mig är det ju rimligt att jag har avog mot att besöka.
Studentkompisar till mig (efter på tok för mycket alkohol) skulle köra pendeln och anden i glaset på en fest. Där blev jag helt rigid och vägrade av religiösa skäl. Det blev lite konstig stämning... Så kan det gå. :)
Jeg har aldri sett f.eks "Big Brother". Det har vært nok å høre om serien.
Jeg har heller ikke lest eller sett Da Vinci koden.
Da handler sikker om stolthet fra min side!
jag bojkottar av blandade anledningar nyheter, usa, dokusåpor/sport, israel, anrda krigländer, satanistiska saker och annat som faller mig in.
Antimonite
Visst, det har flyttats en del skattemedel från icke-religiösa till Svenska kyrkan. Håller med om detta.
Det var mest den konkreta inträdesbiljetten som gjorde att jag backade. T ex så vill jag inte självmant betala 90 kr för en biobiljett till en film som sprider propaganda jag finner felaktig.
Men en dag kanske jag besöker Vadstena slott.
Excelsis
Enda anledningen till att jag inte deltar i seansverksamhet, är att jag inte tror på eländet. Jag tror inte att det fungerar.
D
Tack för idéerna :) Speciellt Värnamo-klostret skulle man vilja se.
Rudie
Vi missar nog ingenting. Däremot tror jag att det går att göra utmärkta doku-såpor i andra fall.
Averater
Ibland när man kollar på nyheter tror man att endast 7 länder existerar i världen och att inget viktigt händer någon annanstans
Lite off-topic:
Intressant att klostertemat kom upp - verkar vara ett tidens tecken - har själv skrivit om temat "kallelse" (i vid mening) två dagar i rad utan att veta om att cistersienserna kom hit igår - tack D, för info!
På söndag handlar det ju om kallelse i evangeliet (Matteus kallelse).
Och apropå svenska nationaldagen så har jag hört att den förr i tiden var den 15 augusti - på den katolska Mariafestdagen, medvetet så förmodligen...
Charlotte
Z,
jag har massor av principer ;)
T ex så vill jag inte dansa kring midsommarstången sedan den dagen då jag fick den seden förklarad för mig, men har gjort det några gånger för barnens skull.
Ja, jag avstår från att stödja organisationer ekonomiskt vilka i mina ögon innehar tvivelaktiga principer. T ex så handlar jag inte på H&M pga deras sexistiska reklam Inte så mycket som kvinna (jag kan värja mig för det och många kvinnor idag verkar gilla att fläka ut sig så), men i sympati med de män och barn som inte tycker om att behöva möta pin up tjejer på jättelika posters lite överallt.
Jag ser inte vinsten ;) med att betala massa pengar för sådant jag inte gillar. Om det inte vore i rent vetenskapligt syfte.
Det är alltid lika smärtsamt att känna med sitt 'folk'. Därför är det tungt när man läser hur diverse slott byggdes av kloster och kyrkor. Hur mässhakarna blev prinskläder osv. Det är som om stenarna ropar från väggarna. Jag är utrustad med livlig fantasi ;)
Fråga en svart människa om slaveriet. Jag tror inte de tycker det är för långt bakåt i tiden för att bry sig om.
Helena
Förstår det där med att man känner obehag av lättklädda modeller på affischer. Även måååånga av oss kvinnor tar illa upp.
Angående känslor inför händelser i historien, så vet jag inte om det finns något korrekt känsla eller attityd gentemot dem.
Ibland blir det som om offren, eller deras ättlingar, påläggs ett ansvar, som jag inte tycker att de har.
Jag, som försöker komma ihåg alla flaggdagar, vägrar flagga på Gustav Adolfsdagen 6 november.
Numera vägrar jag också jobba annandag pingst. Hittills har jag tagit semester.
Sigrid L
Sigrid L
Oj, du har principer deluxe
Z,
jag har lite dubbelhet inför om jag skall ta illa upp eller inte inför lättklädda kvinnor.
Å ena sidan vore det kanske vettigt ifall vi kvinnor själva med vår klädstil visade att vi inte är en del av den lättklädda kulturen. Gör vi inte det så godkänner vi ju sådana affischer.
Å andra sidan blir jag ibland vansinnigt arg över vissa människors attityder gentemot kvinnor, men de är ganska få.
Nå, jag kan nog tänka mig en hel del kvinnor för vars skull jag inte vill se "lättklädda affischer" på sta'n ;):
Nämligen:
gifta äldre kvinnor som alltid klätt sig anständigt,
gifta yngre kvinnor som alltid klätt sig anständigt
dessa kategorier har inte gjort något för att främja affischerna,
men visst;
ännu bättre vore om folk gjorde som du: bojkottade H & M etc
(det är dock, för många barnfamiljer, svårt att få pengarna att räcka till dylika bojkotter ;))
Jag har inte gjort något för att förtjäna affischerna, men jag tycker mer synd om oskyldiga barn och män. Som kvinna berör det mig inte så mycket mer än att de ser hemska ut. Jag ser dem lika lite motiverade som reklam för pornografi och anser att de inte hör hemma här (speciellt inte i ett samhälle som tassar så på tårna för att människor inte skall känna sig 'kränkta' ;-) ).
Blir alltid lika förvånad när kvinnor uttrycker en önskan om att se ut som sådana spindelkvinnor (lååånga smala armar med smala fingrar, lååånga smala ben och knotiga armbågar).
Skönhet är ett förlorat begrepp i vår tid, som istället ger begreppet sexig.
Det finns andra ställen som säljer kläder utan att det kostar en förmögenhet. Dessutom så brukar H&M:s kläder nästan alltid gå i sönder. Jag köpte en hel del där innan vi bestämde oss för att bojkotta kedjan.
När jag blev tonåring så märkte jag hur märkesfixerade alla var. Då bestämde jag mig för att aldrig köpa märkeskläder. Det blev min privata revolt mot klädmodet.
Under en tid köpte jag klänningar som såg ut lite som från 1800-talet; blå-vitrutiga (bland annat) bomullsklänningar med snörliv och spetsunderkjolar som stack fram nertill ;) Du anar inte hur mycket uppmärksamhet jag fick ;). De skulle vara snygga och välsittande med svarta kängor och så en stor keps. Jag hade ruskigt skoj!
Hm, långt svar. Men ämnet var ju bland annat principer ;) och klädval är en av mina viktigaste principer.
allt gott!
Skicka en kommentar
Sjung ut