22 aug. 2008

Vad var det som började för 13,7 miljarder vårar sedan?


Ibland funderar jag på följande oklarheter. De är kanske inga paradoxer, men det känns som om några led i argumentationen kan ha hoppats över:

Om forskarna bestämt hävdar att vi inte vet vad 'tid' är för någonting: Hur vet man då att tiden inte alltid funnits? Vad var det för entitet som började existera vid Big bang?

Och om man nu anser att det finns många universa (många 'alltihop'?), hur kan man då fastslå att tiden har en början? Vilken tid lever/levde de många okända 'grannarna' i?

13 kommentarer:

Jeez sa...

Det finns inga dåliga frågor sa nån, bara dåliga svar. Dina frågor är bra :-)

Alde sa...

Har aldrig hört det där, att forskarna anser att vi inte vet vad tid är, finns den inte? Ja då är det väl ytterst anmärkningsvärt att påstå att den har en början?

Ja ja som du förstår så kan jag inte svara på dina frågor. Men jag har haft -och har fortfarande för den har väl heller inget givet svar - en liknande fundering angående uppståndelsen.

Om man menar att vi ska uppstå på den yttersta dagen. Att vi då får möta Jesus, och menar det som en enda händelse i framtiden - gäller alla och samtidigt. Du vet alla ska vakna ur sina gravar och uppstå. Och vi då får träffa andra som dött, våra släktingar nära o kära.

Men om det inte finns någon tid i den dimensionen/himlen är det då inte så att uppståndelsen sker hela tiden - ur våran synvinkel där tid räknas.

Då blir det (för mej) att vi uppstår i dödsögonblicket, eller hur? Och det här med en framtida uppståndelse är helt fel och det är inte så att man dör, "sover/ vilar" och sen uppstår, för det här "väntrummet" kan inte existera utan tid.

Eller?

Du som tänker så bra - snälla säg att vi är två i världen som tycker såhär :)

För en annan sak med detta är att det stämmer bättre med, om vi har en själ då finns den i en annan dimension direkt efter dödens inträdande.
Enligt kristen tro är det ju inte så, för där är väntrummet/vilan först, sen himlen. Därför är det fel när kyrkan tröstar med att någon finns i himlen, för de säger ju även att detta ska ske på uppståndelsens dag... nån gång i framtiden.
Klart då att de föraktar medier som säger sig ha kontakt med själar som kyrkan anser ouppstånda och sovande.

Förstår du hur jag menar?

Rolf sa...

Tid är intressant. Jag anser att vi inte kan uppleva tid eller att tid inte kan finnas om det inte finns något att jämföra med något annat. Tid är att kunna mäta något i förhållande till något annat. Tid är därmed rörelse. Där ingen rörelse finns, finns inte tid. Allt är stilla. Organiska eller oorganiska ting har rörelse i sig. atomer som rör sig och sönderfaller är ett exempel. Men innan något fanns innan ev Big bang uppstod kan inte tid funnits. Men vad Big Bang var om det nu är rätt teori vet ingen. Men som sagt tid är rörelse, Och just för att det är detta kan inte heller tid finnas i de såkallade svarta hålen. Här råder kaos all tid fins på en gång vilket är svårt att förstå men ska kunna matematiskt bevisas enligt forskare. Jag kan inte förklara det då jag är filosofiskt och inte matematiskt utbildad.

Antimonite sa...

Några punkter som svar
- Det är vårt universum som är 13.7 miljarder år gammalt. Det är allt man mäter med den tidsmarkeringen. Tiden efter big bang
- Tid är relativt. Det visar flertalet konkreta experiment tom. Och eftersom det är relativt till rummet/rörelse så kan vi också säga att tiden i universum när universum inte fanns, heller inte kan ha rört sig, eller i praktiken existerat.
- Det kan ha funnits andra universum, kanske finns andra även nu, men tiden i dessa ligger inte i vårt och existerar alltså inte för oss heller.
- Alltså är tiden inte evig, även om den existerar på andra platser än i vårt universum.

Z sa...

Hej, Jeez
Tack för det. De formulerades tyvärr i en hast, men har legat och grott en tid i bakhuvudet, och jag ville att bloggläsarna skulle få en nöt att klura på under helgen. För på måndag har vi väl löst hela gåtan?

Alde, jag tror att Jeez, som har teologisk bildning och känsla, skulle vara bättre på att bekräfta dina funderingar än jag, för bekräftelse är vad jag tror att det handlar om:
Du har troligtvis rätt om att den här nya tiden redan är nu.

Jag tänker på symbolismen i evangeliet, när det berättas om uppståndelsen: Inte bara Jesus själv uppstod, utan förljaktligen även en massa döda som vaknade ur sina gravaretc. jag tolkar det symboliskt.

Dessutom: Hur tänker domedages-kristna om rövaren som var uppspikad på grannkorset bredvid Jesus? Jesus säger till rövaren att han ska få vara med honom i Himmelriket redan samma kväll.

Vad jag tror händer på domedagen, är att man får sin KÖTTSLIGA uppståndelse, dvs att man inte längre är en
"själ som dansar omkring av glädje" utan
"en kropp och en själ som dansar omkring av glädje"

Rolf
Tyckte det var bra resonerat, rent filosofiskt.
Och så har man samtidigt frågor kvar, som "Vad är avstånd?". "Vad är materia?"
Bara för att ha något att pyssla med ;)

Antimonite
Tack för en seriös begreppsmässig utredning.

Apropå begrepp; Hur ställer du dig till definitionen av 'universum', nämligen 'alltsammans'. Menar man att det kan finnas flera stycken 'alltsammans'?

Och kan man inte säga att det existerar ett universum samtidigt som vårt? Eller har tiden många dimensioner på nå't sätt? Många vektorer med olika vinklar?

Z sa...

Alde
Förtydligande: Jesu uppståndelse läser jag konkret och historisk, men jag tolkar berättelsen om att döda steg upp ur sina gravar symboliskt.

lillen sa...

Intressant fråga men..

Bör man inte då även fråga sig vad andra grundstorheter som avstånd och massa "egentligen" är? Eller är tid mer speciellt på något sätt?

Aleph sa...

Jag hävdar fortfarande att det enda fysiken har för att förklara vad tid är, är termodynamikens irreversibla processer. Det ger ett universum som generellt förändras i en riktning, d.v.s. det vi anammar som vår tidspil, och tid utan tidspil är ett meningslöst begrepp. Enligt kosmologiska modeller uppstod universum ur "kvantskum" (eller rent vakuum: högsta möjliga oordning där inget i praktiken existerar) genom att en slumpmässig kvantfluktuation råkade skapa en bubbla av extremt hög ordning - Big Bang. Det behövs inte mer än irreversibla processer för att förklara tiden i ett sådant universum. Enda anledningen till att vi tycker oss uppfatta att vakuum existerar i sig, är att vi betraktar det i relation till vår egen fysiska existens.

Vissa fysiskt studerade personer reagerar reflexmässigt med en gymnasial utantilläxa - "irreversibla processer ger bara tidsriktningen!" - men missar att det 1) inte alls är självklart att det "bara" är så, och 2) att de själva inte har något bättre att komma med.

Excelsis sa...

Kan man inte se att tiden är komprimerad i oändlighet innan rummet-tiden vecklar ut sig för 13,7 miljarder år sedan. Lite som i svarta hål. Historien skulle då se ut som *, 13,7miljarder år historia, för att göra en datorliknelse.

Det hade varit intressant att veta hur sannolikhet fungerar under sådana omständigheter, jag menar slumpchans gånger evigheten...

Sedan är det ju det där med att jag inte kan detta med fysik egentligen utan bara fabulerar fritt.. :)

Z sa...

Aleph

Jag hävdar fortfarande att det enda fysiken har för att förklara vad tid är, är termodynamikens irreversibla processer.

Ditt resonemang är så gott som någon annans, anser jag, och du framställer en begriplig förklaring.

I varje fall så handlar livet om upptagning av negativ entropi (ordning) och avgivning av positiv sådan (oreda, oordning). Det verkar gå i en riktning.

Jag vet inte vad jag ska säga om resten av universum, men det verkar onekligen som om irreversibla processer är vardagsmat.

Tills någon har presenterat ett annat begripligt förslag på definition av tiden, kan man lika gärna anta ditt.

Antimonite sa...

"Apropå begrepp; Hur ställer du dig till definitionen av 'universum', nämligen 'alltsammans'. Menar man att det kan finnas flera stycken 'alltsammans'?"

Jag anser att universum definierar allt det som finns omkring oss ja. Kan det finnas fler "alltsammans"? Ja, definitivt, men vi kan aldrig nå/se/studera dessa troligen. Och kan vi det en vacker dag så får vi ju fundera lite mer kring om inte universum som begrepp behöver korrigeras lite. Men på något sätt känns det mer som semantik än en jättedjup filosofisk/vetenskaplig fråga att våndas över. Iaf för mig personligen som inte ser mig så låst kring begreppets omfattning. Det är fullt möjligt att andra kommer våndas över det mer.

Antimonite sa...

Har man läst en massa tung scifi som handlar om just uppfattningen av tid/rum/existens är man härdad... troligen därför jag inte ser problemet längre med begreppet "universum" utan snarast bara den otroliga svindlande tanken på ifall det finns oändliga mängder universum.

Rent språkligt föreslår en del scifi-tänkare och fysiker att man isåfall ska tala om "multiversum" faktiskt. Så vi är redan beredda på den dagen det sker :D

Antimonite sa...

http://en.wikipedia.org/wiki/Multiverse

Skicka en kommentar

Sjung ut