15 aug. 2007

Envisa frågor om prylar

För några dagar sedan erkände jag vilken ägodel jag skulle ha svårast att ta farväl av om Jesus bad mig lämna allt och följa honom. Detta gav en intressant diskussion bland kommentarerna. Lite utvalda delar:

"Z: ... fast du använder ju mobilen i Guds rikes tjänst också, eller hur,? Johan S: ... Wallace & Gromit och Pinball... går kanske att använda i Gudsrikessyfte, eller? Sen kan man ju undra om det egentligen handlar om "våra tillgångar", undrar jag?"
"Musiken, såväl i form av vinyler, CDs, och digitala filer. Men jag tror heller inte att Gud skulle vilja att vi levde utan musik, så jag oroar mig inte :) "
Sara:
"Helt klart skulle jag bli fullkomligt knäckt om Jesus bad mig elda upp alla mina dikter som jag jobbar med och som ännu inte blivit publicerade. Eller om han bad mig att avstå från strävan efter att ge ut en ny diktsamling. Då skulle jag nog börja tvivla på Guds godhet, så att säga... "

Ja, jag undrar själv hur Gud tänker angående våra kreativa alster som vi åstadkommit genom svett, tårar och jobb. Kan man göra sig av med sådant, egentligen? Era kommentarer lugnade mig några dagar, kära läsare.......
.
.......men sedan jag läst artikeln om "missvisande information för att locka investerare till nyemission"

behövde jag erinra mig vissa evangelieord och kunde inte låta bli att undra över t ex solidariteten med tiggare, hemlösa, osv:
.
" ingen av er kan vara min lärjunge om han inte avstår från allt han äger. .... "
&
" Det är svårare för en rik man att komma till himmelen än för en kamel att komma igenom ett nålsöga "
.
Ska man ta detta på allvar? Hur ska man tolka det?
Jag gissar att frågan (klyscha följer:) har stötts och blötts i många år.

När jag ser fattiga och hemlösa förstår jag att någonting mer behöver göras. Varför förblir världen så orättvis? För att girigheten är stor?
.
Kulturen som beskrivs i CS-artikeln ligger milsvida från nålsöge-citatet.
Den ligger också låååångt ifrån dem som kämpar med de utslagna. Prästen Carl-Erik Sahlberg skriver i Svd om framstegen på Sergels torg och Malmskillnadsgatan.
.


Johan S har också undrat över dessa berömda ord.

10 kommentarer:

Dag Selander sa...

Z: Bibelorden du utgår ifrån: "Ingen av er kan vara min lärjunge om han inte avstår från allt han äger... Det är svårare för en rik man att komma till himmelen än för en kamel att komma igenom ett nålsöga..." är ju klara och tydliga. Jesus mumlar inte i skägget mmhmmrrrmmmmmm, närå!
...
Jag har en god vän som brukar säga:
-
Är alla uttryck för kristendom kristen? Nej, jag påstår att det finns en uppsjö av kompromissandets ande från den aldrig sinande källan Ego som har satt sig på tronen bland Europas "kristna". Men visst vill vi att mänskor som möter oss ska möta autentisk äkta vara utifrån vår relation till Kristus Jesus. Europiserad och materialistisk kristendom är ingen äkta vara utan en produkt av både-och, både Gud OCH mamon.
-
Ja, har han rätt eller är han för kategorisk och rigid? Är han svensk eller är han från Afrika som säger det han säger? Behöver vi mera av commitment - överlåtelse - åt Herren?

Z sa...

Dag
Bra tänkt.
En kille som jag känner, C, som pluggar på prästseminariet, har den otåliga uppfattningen att bistånd inte fungerar. Att det är fel.
"Hur ska vi då göra?" undrade jag

"Vi i väst bör leva mycket enklare och mindre anspråkslöst. Det vi håller på med fungerar varken för naturen eller människorna"

Nu är C extra radikal, kanske....

Men Jesu ord om "allt man äger" vill inte komma ur mina tankar.

SaraG sa...

Hej Z
inte heller nunnorna och munkarna lever särskilt fattigt. De har avstått från många saker men i sitt nunne-och munkliv är de ju alltid försörjda av kyrkan. De behöver inte bekymra sig om försörjning och mat på bordet. Det är lyxliv det.
På nåt vis så är all självvald fattigdom inte fattigdom. Just för att den är självvald. Man KAN inte bli fattig om man väljer det själv. På samma sätt som man aldrig kan bli en blatte oavsett hur mycket man ömmar för blattarnas problematik och integration mm. Om nån lever fattigt och har valt det själv så finns det ju inget att säga om det, bara "Grattis! Kul att du trivs och mår bra!".
När det gäller hemlösa och liknande så är det ju inte så att de lever som hemlösa för att de VILL det. Däremot har de själva levt ett liv som fört dem i den riktningen. Dvs de är inte fullkomligt offer inför sitt öde. Däremot betyder inte det att man inte ska försöka hjälpa dem till ett bättre liv.
Jag är bara ohyggligt trött på tanken att man ska hylla dem som lever frivilligt fattigt. Och angående det här med nålsögat och kamelen så är ju grejen den att rikedom är ju inte bara prylar och materiella ting, utan rikedom kan vara att man har en viss begåvning, att man är social och har talets gåva, att man kan måla, att man är bra på matte, att man kan göra upp eld, är bra på att laga mat, kan ta hand om barn osv. Alla sådana saker är rikedomar. Så ingen av oss är egentligen helt fattig. Vi är ganska rika om man tänker efter. Och det är svårt att göra sig av med t ex en viss begåvning. Hur raderar man ut matematisk begåvning ur huvet, om man nu har en sån begåvning? Jag tror att nåden är svaret på det hela.

Z sa...

Sara
Ok, det var en ny synvinkel,
En begåvning är alltid en rikedom som du skriver. Och det är ingen pryl heller. :)

Sara G sa...

Tjohoo
måste lägga till en sak! Jag skrev att "alla är vi ganska rika egentligen". Och samtidigt är vi också fattiga allihopa. En människa är kanske bra på att bygga hus och göra ritningar och räkna ut grejor mm. Sånt är jag helt värdelös på. Där är jag fattig. Men å andra sidan är jag bra på annat som ingenjören kanske är kass på. Samtidigt finns det människor som är handikappade och rörelsehindrade mm. De framställs ofta som fattiga och "i avsaknad av något". Men de kanske har ett givande jobb på Samhall eller liknande, ja det finns ju många rörelsehindrade som har framstående jobb. Det är jag inte i närheten av. Ändå ses ofta rörelsehindade som "fattiga" trots att de i många fall är "rikare" än vi som inte är rörelsehindrade.
Särskilt då jag var i Afghanistan upplevde jag ofta denna känsla av "utjämning" på nåt vis... Där är människor väldigt fattiga och kvinnor sitter på gatan mitt i trafiken och tigger iklädda söndriga burkor. Osv. Det var mycket svårt att jämt betraktas som "rik", när jag för mig själv upplevde väldigt starkt att i jämförelse med många av de människorna så var jag fattig. De har något som inte jag har; en familjesammanhållning, nära relationer, en viss typ av social kontroll som bevisligen ibland är skadlig men som också har en positiv sida... De har bestämda roller. Sociala sammanhang, mm. På alla såna plan är jag fattig, men de betraktade mig som "den rika".
Jag tror att rikedom/fattigdom är en typiskt relativ fråga.
Ja det var en liten reflektion!

Johan (cosmic swede) sa...

Man kan också se på det symboliskt.

"The vow of poverty is the practice of inner emptiness, which is estabilshed as a consequence of the silence of personal desires, emotions and imaginations so that the soul is capable of recieving from above the revelation of the word, the life and the light."

Skriver den okända författaren av "Meditations of the Tarot - A jouurney into Christian Hermeticism", vilken jag läser för tillfället (ett hett boktips!). Där blir begreppet "fattig" alltså vara symboliskt för något andligt, snarare än mentalt. Om man fyller sig själv med bara sitt ego, blir man rik på sig själv, men andligt fattig, eftersom inget utrymme lämnas kvar åt Gud.

Personligen har jag inget alls emot materiell rikedom, det är fattigdom som är problemet. Om folk är jätterika så är det väl bra, det är inte deras fel att folk är fattiga. Fattigdom är beroende av politiska beslut som begränsar det som skapar tillväxt och därmed rikedom. Det vet jag att inte alla håller med om, så det är en annan diskussion.

Men jag tror inte man skall vara så ytlig och materialistisk när man talar om andliga saker, så den symboliska tolkningen ger jag mer för, än den att Jesus skulle ogilla människor med mycket pengar (så länge pengarna är ärliga).

Johan (cosmic swede) sa...

Och renskrivet blir det så här:


Skriver den okända författaren av "Meditations of the Tarot - A journey into Christian Hermeticism", vilken jag läser för tillfället (ett hett boktips!). Där blir begreppet "fattig" alltså symboliskt för något andligt, snarare än materiellt. Om man fyller sig själv med bara sitt ego, blir man rik på sig själv, men andligt fattig, eftersom inget utrymme lämnas kvar åt Gud.

Jag måste sluta skriva så slarvigt...

SaraG sa...

Hej Johan Cosmic Sweden
Jag håller med om ditt resonemang som lät:
"Personligen har jag inget alls emot materiell rikedom, det är fattigdom som är problemet. Om folk är jätterika så är det väl bra, det är inte deras fel att folk är fattiga. Fattigdom är beroende av politiska beslut som begränsar det som skapar tillväxt och därmed rikedom. Det vet jag att inte alla håller med om, så det är en annan diskussion.

Men jag tror inte man skall vara så ytlig och materialistisk när man talar om andliga saker, så den symboliska tolkningen ger jag mer för, än den att Jesus skulle ogilla människor med mycket pengar (så länge pengarna är ärliga)."

bra, skriv mer om det ! eller d kanske finns på din blogg

Johan (cosmic swede) sa...

Tack Sara G!
Jag är en relativt nybliven "andlig sökare", men har kastat mig huvudstupa in i den och uppskattar varmt allt som har djup i sig.

På min blogg skriver jag främst om saker som hör till detta, om sådant jag finner i böcker eller på andra bloggar om andlighet.

Men jag skriver också om sådant som hör andligheten till, som frågor kring sanning, moral, frihet, skönhet, rättvisa, och så vidare.

Varmt välkommen att läsa och kommentera!

http://kaffepaus.wordpress.com

Johan Stenberg sa...

I Matteus evangelium säger Jesus (fritt ur minnet) "Saliga de som är fattiga. Dem tillhör himmelriket".
I Lukas evangelium däremot säger Jesus (också fritt ur minnet) "Saliga de som är fattiga i anden. Dem tillhör himmelriket".

Hade Lukas mycket pengar på banken månne? ;)

Skicka en kommentar

Sjung ut