14 aug. 2007

Är inte 6 dubbelt så mycket som 3 ? Richterskalan och pH-värdet skenar iväg

Hejsan. Ska försöka göra dessa fenomen klarare: Richterskalan (my baby), med vilken man mäter jordskalvens magnitud, respektive den kluriga men ack så praktiska pH-värde-skalan för att mäta syrors och alkaliska lösningars (t ex lutfisk-lut) styrka .

Och jag lovar: Det ska bli roligt att läsa & enkelt att förstå, för alla! En sann utmaning för mig. Annars är det bara att skriva och skälla ut mig. Som kommentar eller i form av email. ;)
.
Jahapp...Richterskalan är visst logaritmisk och inte linjär.....Krångligt. Den skenar alltså iväg....
Betyder det att 3 är tio gånger så mycket som 2?
Nästan.
.
Tusen är tio gånger hundra, eller hur?
10³= 1000 är tio gånger 10²=100
.
De små exponenterna (3 och 2) visar antalet nollor efter ettan.
Richtervärden är alltså: antalet nollor efter en etta.
En 3:a på richterskalan är alltså ett 10 gånger så starkt skalv som en 2:a......
Och en 6:a på skalan är alltså inte dubbelt så stark som en 3:a, utan 1000 gånger så stark.
1000 är 3 nollor starkare än 1......
.
Go figure.

Men vad betyder dessa siffror, var och en?
Vi börjar med det minsta värdet Richter = noll.
Detta betyder inte att marken inte rör sig (bara NÄSTAN inte) utan
"Nollpunkten i skalan definierades som ”en jordbävning som på 100 km avstånd registreras på en Wood-Anderson-seismometer med ett utslag på 1 mikrometer"
(10º=1)
En mikrometer är en miljontedels meter.
Richter=1 ger tio gånger nollans styrka dvs 10 mikrometers jordrörelse. Richter=5 => en decimeters hoppande.
.
Bottom line:
För varje steg blir skalvet 10 gånger starkare.
.
Richter=6 ger precis 1 meters rörelse.
Och så kommer de allvarliga. Vid talet 8 är det alltså 100 gånger starkare än vid 6 => 100 meters höjning!!!!? En svår naturkatastrof med allvarliga följder.
Fast det finns ett proportionellt fel man gör med Richterskalan, så det där med hundra meter stämmer inte riktigt.

Tänkte också nämna pH-värde i samma andetag:
Det är ännu en sådan skala som tiofaldigas vid vare steghöjning på skalan.
pH-värdet mäter egentligen koncentrationen av vätejoner (som tydligen ger surhet/basiskhet) i en lösning.

En lutfisklut som har pH=11 är hundra gånger så alkalisk (basisk) som ett som har pH=9

Detsamma gäller neråt, mot syrorna, de som har pH UNDER 7, vilket är ungerfärliga värdet på neutrala, sköna vattnet
Man jämför alltså alltid med vatten.

En syra med värde 4 - t ex citronen - är alltså 1000 gånger surare än vatten.
Och samtidigt 10 gånger surare än pH=3


Med denna artikel ville jag två saker: Dels förklara hur pH-värde skenar iväg, trots att detta sällan nämns.
Dels också för att försöka vara lite rolig och öppen, så att alla kan förstå.
Naturvetenskapen är till för människan, inte tvärtom! :)

Det är viktigt att vara "aptitretande" och icke-navelskådande när man beskriver naturen och matematiken. Den är till för alla :)

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=141397

12 kommentarer:

Johan Stenberg sa...

Snyggt jobbat! Ska du bli lärare eller?

Z sa...

Om jag vore man kunde folk kalla mig "majjen"

tänkte faktiskt på Jesus:
Om att sabbaten är till för människan och inte tvärtom.

Aleph sa...

Krass och cyniker som jag är (samt ironisk): Men detta är ju populärvetenskap! Nästan det fulaste en naturvetare kan syssla med, om än snäppet bättre än pedofili och incest.

Tack för genomgången, hur som helst, den var nyttig. Jag har ju vetat att Richter och pH inte är linjära skalor, men nu har jag fått koll på detaljerna också.

Z sa...

Aleph
jag tänkte vara ännu mer "populär" och börja med att skriva att man med fördel kan hoppa över ord som alkalisk, linjär, vätejon & logaritmisk
men pallade inte.

Aleph sa...

Jag har själv skrivit populärt (vetenskapshistoria): utökat texten om Edgar Allan Poe som naturfilosof ganska betydande. Det är banne mig något av det intressantaste jag fördjupat mig i.

Johan Stenberg sa...

@ aleph. hehe ;)

Aleph sa...

Jag förstår inte vad du menar, Johan?

Johan Stenberg sa...

@ aleph. Aha, jag trodde att du raljerade över en kommentar jag tidigare skrivit här på Enkla bloggen. Jag gjorde en alltför egocentrisk tolkning av din kommentar! Sorry!

Magnus sa...

Nåja, inte är det väl så fult bland naturvetare att göra populärvetenskap? Jag är själv fysiker, och även om populärvetenskaplig verksamhet inte är det mest prestigefyllda en fysiker kan göra, så åtnjuter ändå de duktiga populärvetenskaparna en rätt så stor respekt och uppskattning. Tyvärr innebär inte det att man som ung fysiker uppmuntras att göra populärvetenskap, och framför allt är det inget som för en ung forskares karriär framåt.

Bra text, Z. Nu kan du gå vidare till del 2 och förklara den logaritmiska skala som är mest förvirrande av alla: decibelskalan (eller, rättare sagt, decibelskalorna).

Z sa...

Magnus:

Helt rätt. Man borde köra på med deciBel-skalorna med en gång, medan järnet är varmt, men jag har ännu ingen inspiration. Vill gärna att inläggen har en knorr. Letar febrilt efter en gammal artikel från 90-talet (i vilken tidning?) som försöker utreda skämtet "Det låter som minst 1000 deciBel"

Den är rätt skojig.
Killen går igenom tankeexperimentet med energin som behövs, samt att det inte ens skulle räcka om hela universum vibrerade, och då hade han ännu inte räknat med Einsteins relativitetsteori....etc....etc...
;)

Jag minns att artikeln var skojig och vill gärna hänvisa till den på något sätt. Jobbar på.

Aleph sa...

Jodå, det finns ett utbrett förakt mot populärvetenskap generellt, som i sig gör att många forskare drar sig för att skriva det. Läs gärna en recension jag skrev av Illustrerad Vetenskap för några år sedan. En hemsk, otäck tidning, det där.

Andreas sa...

Kan du på ett lika enkelt sätt förklara skillnaderna mellan Richterskalan och den nyare "moment magnitude"-skala som är tänkt att ersätta den så att en dum norrlänning får grepp om konceptet? :)

Skicka en kommentar

Sjung ut