2 jan. 2008

Gregorianska kalendern

Börjar året med en kalender-reflektion.....

* Kuriosa: Ordet 'kalende' ska visst ursprungligen betyda: 'första dagen i en månad'

Vi har nu i nästan hela världen en sk gregoriansk kalender som är mer anpassad efter solåret än den förra dvs den julianska från år 46 f. Kr., som fått sitt namn efter Julius Caesar. Wikipedia om juliansk tideräkning:

"innebar att året fastställdes till 365 dagar och att skottår med en extra dag skulle infalla vart fjärde år samt att månens faser inte längre skulle ha någon betydelse för kalendern"

Men, men, det där låter ju som våran EGEN lilla almanacka, ju.....
Skottdagen infördes för att 365 dagar är ungefär en fjärdedels dygn kortare än det tropiska året, dvs den tid det tar för jorden att rotera runt solen. Det tropiska året, solåret, är visst på 365,25 dygn.
.
Förklaring:
En fjärdedels dygn är ungefär lika med 6 timmar.
Om det på ett år saknas 6 timmar från det riktiga solåret, kommer det på fyra år att saknas 4 x 6 timmar dvs 24 timmar = ett helt dygn.
Efter fyra år får man alltså lägga till ett helt fräscht dygn för att komma ikapp solen :)

* Jojo, det är bara det att..... astronomerna kom på att "ungefär 1/4 dygn" INTE är det samma som "1/4 dygn"....

Men hur var det då? Jo, med julianska kalenderns skottårs-korrigering, blev året 0,0078 dygn för långt! (11 minuter och 14 sekunder). Skottåren gav alltså en överkompensering, en FÖR stor bonus......;)

När man sedan införde den gregorianska kalendern, fastställd av påven Gregorius XIII, år 1582, visste man att man, pga denna överkompensering, låg före den egentliga soltiden med ca 12,7 dygn, så för att korrigera hoppade man fram 11 dagar:

Dagen efter 4 oktober (1582) bestämde man helt sonika till 15 oktober (1582)!

* Det är bl a därför som vi "firar" årets mörkaste dag som 13 december (med ljusbringande Sankta Lucia). Enligt den julianska kalendern inföll detta just omkring den 13e. Lägg till elva-tolv dagar, så blir det jul istället (vår tids mörkaste del av året).

För fortsatt korrigering kom de praktiska gregorian-nissarna på följande enkla regel:

* Vart fjärde år är skottår, utom de som är jämnt delbara med 100. T ex saknade år 1900 en skottdag.

"MEN" tänker ni kanske nu: "År 2000 hade väl en klar och tydlig skottdag! Det minns jag"
Japp.
Och detta beror på att talet 2000 är jämnt delbart med 400.
De sekelskiften som är jämnt delbara med 400 fick behålla skottårsstatus.

Inom de ortodoxa kyrkorna (och även hos kopterna??) firar man fortfarande högtider enligt den julianska kalendern.
Räkna baklänges:

Lägg till "12,7" dagar på julafton:
Just det:
24 dec + 13 dagar = 6 januari

När vi firar trettondagen, har ryska & grekiska kyrkan julafton. Så barnen får julklapparna först nu på söndag (eller måndag, om det ska vara Juldagen)


* Bottom line:
Jag får alltså det totala intrycket att katolska kyrkan och Rom var, jämfört med resten av världen, VÄLDIGT snabba på att acceptera att jorden var rund. Tvärtemot det som film-Hollywood låter påskina.

Här i Sverige var man tydligen så rädd för allt vad Rom hette, att man väntade ett bra tag med att införa solenlig kalender. år 1753 togs det sista steget: Februaris elva sista dagar hoppades över. Genomförandet var dock inte populärt hos alla människor – många ansåg att man tog bort 11 dagar från deras liv. (men detta oroade kanske inte bara just svenskarna, utan även andra folk). ;)

Källa: Wikipedia (gregoriansk kalender) Wikipedia (gregorianska kalendern) Wikipedia (julianska kalendern)

SvD: "Nytt år, men varför just nu?", "Kalenderns dagar är inte räknade"

Ps. Den julianska kalendern flyttas lite hela tiden jämfört med vår: de har skottdag varje sekelskifte. Så jag vet inte om de om hundra år kommer att fira jul den 8 januari istället...

Photo source: clockmaker.ru

15 kommentarer:

averater sa...

men... alla sekelskiften är jämnt delbara på 4?
enligt vikipedia ska det vara delbart på 400 för att ändå vara skottår, dvs århundradet ska vara delbart på 4.
det du hade skrivit kanske alla fattade ändå, menmen...
nu har jag besserwissrat klart, tack för mig. och tack för din blogg.

Greenchili sa...

Intressant inlägg min vän, faktiskt någonting jag har funderat över att sätta mig in i lite närmare. Du har sparat mig en del tid :)

Z sa...

Averater:
Visst har du rätt!
*ändrar*
så att mitt inlägg stämmer med solåret ;)

Greenchili, tack!

Johan Stenberg sa...

Roligt inlägg.

Jag fuskar ibland med julianska datum i mina artiklar. Om man vill ha en tidsserie på en x-axel, eller om man vill ha datum i en matematisk formel så är det lättare än vårt vanliga sätt att uttrycka dagar. Ett tidsexperiment startade jag tex dag 2453196 (= 9 juli 2004) och slutade dag 2453228 (= 10 Augusti 2004).

Hosanna sa...

Oj...det var avancerat ;)

Vi firar både vår egen jul och den ortodoxa med våra ortodoxa vänner. Me like :) De har inte samma hysteri som västvärlden.

Z sa...

Johan
haha, ja det kanske blir lättare med algoritmerna om man börjar från 1 januari ca 449 f Kr. ?

För "196" betyder väl "årets 196e dag" (9 juli)?

Vad hände år 449 f.Kr?
;)

(Brasklapp: är lite trött, kan ha räknat helt fel)


Hosanna: Ja, på NÅGON av årets dagar föddes Han i alla fall, kvittar egentligen vilken, tycker jag.

Johan Stenberg sa...

Z,

Nja; dag 1 är dagen för världens skapelse, dvs 1 januari år 4713 före Kristus (enligt julianska kalendern). Idag har det gått exakt 2454467 dagar sedan dess, och dagens julianska datum är alltså 2454467. Nu kan vi alltså addera och subtrahera dagar från detta datum hur smidigt som helst. Detta sätt att räkna datum används flitigt inom vetenskapen. Man slipper baka in information om årtal, veckor, månader och veckodagar.

Charlotte Therese sa...

Z,

Mest troligt är att Jesus föddes på våren (närmare bestämt i april).

Det är då det "lammas", så att herdarna vaktar fåren även på nätterna, har jag hört nånstans.

Men man kan ju behöva någon högtid att fira så här i vinterkylan. Snällt att Kyrkan tänkte på oss nordbor... :-)

Charlotte

Charlotte Therese sa...

Johan,

Det skulle vara väldigt bökigt att hålla reda på så många siffror tycker jag.

Årtal (kortare sifferintervall) gör det lättare att hänga upp saker på för minnet.

Man minns enkelt att något hände år XXXX, kanske t.o.m. vilken dag om det var något viktigt - men vem har en aning om vad som hände dag XXXXXXXX...?

Tacksam för vår nuvarande kalender... :-)

Z sa...

Johan Aha
Slog upp 'julianskt datum' på wikipedia och där står det som du säger: Antalet dagar som gått sedan 1 januari år 4713 f. Kr.

Men när jag slog upp det igår på google hittade jag en sida om Excel, där man angav enligt antalet dager som gått under nuvarande år: 2007003 (idag) och man räknade så,
så jag tolkade ditt 9 juli 2004: 2453196,
som 'dag nummer 196 på år 2453' och så räknade jag baklänges till år 449 f.Kr

Kuriosa om år 449 f.Kr som jag hittade
;)

Charlotte: jag är också tacksam för vår tideräkning,
är även tacksam för att vi inte räknar med romerska siffror

(tänk er: "trappan"/"stolen" vid division, med alla lååånga tal.)

Charlotte Therese sa...

Z,

Jag har nog glömt hur man räknar med "stolen" - alla dessa år med miniräknare sätter sina spår till sist... :-)

Har man bara tillgång till en sådan funkar det nog med låååånga
nuffror.

Men helst inte!

Charlotte

Ballobas sa...

Om Jesus enligt tanken med den Gregorianska kalendern är född första dagen år 1 enligt densamma, varför är det då inte 1 Januari den dagen, utan 25 december? Började vår tidräkning 25:a december år 1?

Z sa...

Hej, Ballobas

Tanken med den gregorianska kalendern var väl att anpassa den julianska kalendern efter jordens bana runt solen? Skottdgarna var för många i den julianska?

Hans-Georg Lundahl sa...

Ungefär tre skottdagar för många på fyra sekler.

Ang. ciffror: addition och subtraction gå bäst med romerska.

Multiplication populariserades i gallerform för arabiska.

Division är lättast med uppstälning arabiska och resultat romerska.

Välsignad trettondagsoctav!

HGL sa...

Kalendae=1:a
Tre månadsdagar hade egna namn:

1:a - kalendae
5:e/7:e (tror jag mig minnas) - nonae
13/15 - idus

hvilketdera beror på hvilken månad

andra datum räknades baklänges
ante diem octavum kalendis januariis=juldagen
ante diem bis sextum kalendis martiis=skottdagen

Skicka en kommentar

Sjung ut