En lite annorlunda bön

O Jesu, du som är saktmodig och
ödmjuk i hjärtat, hör min bön

Från begäret att bli älskad
Befria mig, o Jesu
Från begäret att vara eftersökt
Befria mig, o Jesu
Från begäret att vara omtyckt
Befria mig, o Jesu

Från ängslan att bli förlöjligad
Befria mig, o Jesu


(ur kardinal Rafael Merry del Vals litania för en själv som lever av tro)

Ville bara ge er hopp

I marginalen har jag haft en viss enkät uppe ett tag nu:

"Har du fått bönesvar, någon gång?"

.

Av 200 som svarat ser det ut som följer:

* Ja, det tror jag nog att jag har: 18 % (36 st?)

* Ja, verkligen!: 46 % (92 st?)

* Ja, det kanske kan tyckas så, men jag tror inte på Gud idag: 2 % (4 st)

* Nej, inte vad jag kommer ihåg: 4 % (7 eller 8 st, beroende på avrundning till hela procent)

* Nej, men jag tror på Gud ändå: 2 % (4 st)

* Nej, och jag tror inte på Gud: 27 % (54 st)


Redan från början förstod man att frågan inte skulle ge något adekvat statistiskt resultat. Jag har emellertid en hel del icke-troende läsare, så svaren blev ändå spridda. Hoppas att många kände sig peppade av frågan, och kan se mer positivt på tillvaron, efter att ha erinrat sig sina välsignelser :)

Intressantaste svarsalternativet var kanske:

"Ja, det kanske kan tyckas så, men jag tror inte på Gud idag"

.

.

Photo: Saxo_Boca1.JPG, By: Lascorz, License: GNU Free Documentation

Ber vi inte tillräckligt...

....vilken fråga i rubriken, det gör vi såklart inte, nej...

Jag funderar kring följande problem

1. Utövare från olika religioner, som tar till våld gentemot varandra, pga att de andra samfunden ju har fel.....
2. Inom en religion: Folk som ilsket och otåligt anklagar andra för att vara "inskränkta"/"fanatiker"....
3. Folk som ilsket anklagar andra för att vara liberala, för att inte vara "riktiga" kristna...


Får en känsla av att dessa tre urspårningar egentligen beror på precis samma sak. Har inte kunnat formulera det hittills men gör nu ett litet försök. Hjälp mig gärna.


* När vi normalt söker svar på frågan "Hur?" tar vi vetenskapen till hjälp, tester, laborationer, exkursioner etc

Sedan kommer frågan "Varför?" eller "Hur ska vi agera moraliskt i denna situation?".

Då brukar man ibland tänka, att: ok, jag ställer denna fråga till Gud, och söker svar genom bön och meditation.

Sedan inträder problemet: man vet ju inte när man fått svar: och så är man mäkta ivrig och "bestämmer" sig därför för ett svar, en "uppenbarelse". Så här är det! Det har den Helige ande sagt till just mig.

Ofta tror jag att dessa ingivelser är ett resultat av otålighet. Svaren kommer kanske inte så där snabbt.

Men man orkar i regel inte att be ständigt, och då finns ett alternativ för oss som ännu inte bett så mycket i ett visst ärende som vi föresatt oss, En plan B för den otålige:

Att lyssna på argument, erfarenheter, experter, påven, präster, biskopar, andra människor, framhålla egna argument, som man själv känner håller tätt, i ett lugnt och ödmjukt samtal.



Hur tror ni?

(Ps. Det är än så länge bara tisdag, så ovanstående var inte Helgfrågan. Utlovar en annan kluring på fredag)

.

SvD: "Moderna förtecken för krigande gör skillnad" Dagen: "Vår kristna världsbild måste också göras tydlig"

Dagen: "Skulle Jesus bli portförbjuden...?"

.

Dagens bloggtips: Hosanna undrar vilka böcker vi läser.

Photo courtesy: freefoto.com

Boktips: Den inre bönens väg

Någon tuff skjutjärnsrecensent blir jag, med stor säkerhet, aldrig. Skickade för ett par veckor sedan in världens nådigaste notis till Församlingsbladet:
.
Titel: Den inre bönens väg Författare: Wilfrid Stinissen, karmelitbroder i Norraby
Tryckt av: Schmidts boktryckeri AB, Helsingborg, 1978
.
"Jag har nu läst en liten bok av Wilfrid Stinissen: Den inre bönens väg. Blev omedelbart nyfiken då jag såg titeln och undrade om detta var en av alla dessa beskrivningar av meditations-metoder och tekniker. Blev sedan smått lättad då jag märkte att det egentligen handlade om hela livet i Gud, om förtröstan och längtan. Termen som Stinissen använder, är kontemplation: när man lever sina dagar i enkelhet och mottaglighet. Han refererar till erfarenheter nedskriva av helgonen Thérèse av Lisieux, Johannes av Korset samt Teresa av Avila.
.
Speciellt koncentrerar sig Stinissen på det han och Johannes av Korset kallar sinnenas natt, dvs den tid då den inre bönen och meditationen hos en människa övergår till den passiva bönen, kontemplationen. Men denna övergång är inte det minsta lugn, utan snarast ett dike, menar vår erfarne författare.
.
Själva förvandlingen, sinnenas natt, delas in i tre besvärliga faser som människan upplever. För att inte avslöja för mycket av den spännande beskrivningen, nämner jag endast namnet på dem:

"Världen blir grå",
"Ångesten hos människan som ryckts loss från sitt vanliga sätt att leva" och
"Jag kan inte längre meditera".
.
Stinissen konstaterar: "Kontakten med Gud är i början alltid förvirrande och förbistrande"
Att läsa denna mening gav mig ro och lättnad. Jag är inte ensam.
.
I andra hälften av Den inre bönens väg tar han upp en del av alla de positiva konsekvenserna av själens överlämnande åt Gud, och så pekar han på problemen med jäkt och förströddhet i vardagen. Vi får en del tips om hur vi kan förhålla oss till det dagliga arbetet. Undertecknad känner på sig att hon kommer att ha behov av detta lilla häfte resten av sitt liv. Undrar om jag någonsin når fram till den stora förtröstan och uppgivenhet inför Gud, som bokens författare och de nämnda helgonen erfarit."
.
.
.
De fast anställda kritikerna på våra dagstidningar behöver alltså inte oroa sig för konkurrens härifrån. Här kommer ytterligare pr: antalet sidor = 67
.
Photo source: freefoto.com

Kvällsbön

Tänkte försöka be en maratonbön för bloggarna. I minst en timme sammanlagt (pust)

Om ni vill kan ni skriva ner era intentioner (det som ni ber om) i kommentarerna,

så tar jag med dem också.

Bönhörd

Inatt började vår ytterst rastlöse och förmodligen missbrukande, granne ovanför att spela på sina trummor igen.
Natten till igår stod han och skrek, så man undrade hur länge han skulle orka: i över 40 minuter höll han på. Jag förstår att man vill skrika ut sin ångest, men jag tror inte att han har någon empati med grannar som behöver gå upp tidigt, om man säger. Grannar finns helt enkelt inte för killen.

Så när han började trumma inatt (brukar hålla på i lite mindre än två timmar varje gång, med början omkring kl 03.00), så blev jag nästan rädd. Jag tänkte att knackande i taket inte alltid hjälper och kanske är han våldsam, så jag bad tyst två böner och det skruvades ner till knäpptyst. Omedelbart.

"Mhm" tänker ni, kanske, "folk brukar ju stänga av musiken lite ibland, det är väl inget märkligt med det..." Men denna gången hann han bara precis börja.

You bet!

bön inför plåtning

Oj,oj,....vad alla människor gillar att fotografera. Jag känner nästan ingen man, och väldigt få kvinnor, som inte säger sig vara experter på fotografering ;) Denna syssla är högt älskad. Många är duktiga och numera är också mobiltelefonernas kameror proffsiga.

Jag har förut frågat mig hur jag ska kunna lägga in snygga bilder utan dåligt samvete. Johan undrade om open-source-foton, dvs foton utan copyright-tillhörighet
Tips:
När man slår upp ett sökord i Google bilder, så kan man skriva till "open source" / "open source photo". Exempel:

cat "open source"
eller
airplane "open source",
sunset "open source"

.....annars kan man gå in på www.fotoakuten.se

Söker man vanligt på google (inte bilder, utan nätet) med sökorden "open source photo" så får man upp många hemsidor, där man ska ha konto och logga in.
UPPDATERING: Kolla in www.freefoto.com

I sökandet stötte jag på en liten bön för världens fotografer:


The Photographer's Prayer
.

Oh, God, as I bring my subject into focus and prepare to make each portrait, never let me forget that I'm creating treasures

for some family, a keepsake for loved ones...Make me sensitive

to the qualities and virtues of others, that I may draw out into

the light, the beautiful radiant belongings of their hearts....
.

Help me, oh Lord, to be an artist, collecting the beauty of every

soul, the glow of youth, the wisdom of age, the gentleness, the

laughter or tears of each life that is precious in thy sight....

Deeper than a means of livelihood, give me the perspective

to see my photographer's art as a service to others, making

life richer and more memorable.
.

And, dear Lord, between the lights and shadows, the ups and

downs and the rolling years, keep me from getting out of focus

or off center, so that my life and work may be framed with

dignity and colored with contentment.

Amen
.

(author unknown)

Bön handlar också om att vilja

Jag är en av dem som anser att: även om abstrakta, teoretiska böner är livsviktiga, så räcker det inte på långa vägar att bara be dem.

Det räcker inte att bara säga "Hjälp oss att leva i din kärlek, Herre"
eller
"Låt oss fyllas av din ande", "Förbarma dig över oss"

Nej, jag känner någonstans att Jesus även förväntar sig de mer envisa och konkreta önskningarna av oss.

Jag pratar här inte främst om rikedomar (även om det är fullt möjligt att tänka "Snälla Gud, hjälp mig att skaffa en bil. Gud besvarar detta på sitt sätt),
utan om allt möjligt i vardagen.
Man ska VILJA någonting, tror jag.

Exempel:
"Hjälp oss att hjälpa den hemlöse mannen på centralen"
"Hjälp min väninna att få det jobb hon söker"
"Hjälp mig att bli vän med person X"
"Låt mitt företag överleva"
"Gör så att NNs cancer inte kommer tillbaka"

Lägger man inte till egna konkreta förböner till sin dagliga Fader Vår etc, så saknas någonting.

Denna känsla är svår att förklara, men jag har i mitt liv upplevt att Gud vill att man är envis och har drömmar.

Blog rections to this post:
Finns det begränsningar för vad man får be om? (Tankar i natten)

Tråkigt tillägg:
Det verkar som om jag blivit avstängd från tidningen Dagens twingly-funktion, trots att en Dagen-medarbetare i somras förklarade för mig att jag verkar ha en mycket intressant och underhållande blogg.
Jag ber om ursäkt ifall jag fuskade imorse och länkade till Dagen.se från ett inlägg skrivet igår (inte idag, alltså).
Synd, för jag tror att jag har en hel del tankeställare att bidra med :(
.
(Jag får helt enkelt be för att det hela ska lösa sig)

UPPDATERING:
Emanuel meddelar att det bara var twinglandet som det fel på! De fick ingen ping.
Tack. Då får jag lösa det istället :)

Dagens outfit: pilgrimsdress

Varsågod: En pausbild till alla läsare som blir trötta och stressade bara de hör ordet "modeblogg".

"Ur djupen ropar jag till dig, Herre. Herre, hör min röst. Låt dina öron akta på mina böner.

Om du, Herre, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?
Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.

Jag väntar efter Herren, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.
Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.

Hoppas på Herren, Israel, ty hos Herren finns nåd, och väldig är den frälsning som finns hos honom. Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar."

Ifrågasättandet är en del av själva bönelivet

En sak jag konstigt nog förstår mycket väl och blev lättad av att höra, var nyheterna om att man hittat den saligförklarade Moder Teresas gamla anteckningar där hon beskriver sin långa kamp mot tvivlet. Hon undrade bl a var Gud finns någonstans och om varför Han tycktes så tyst i hennes liv, ibland.
Allotetraploid ger några länkar.

Har skrivit om tro och tvivel tidigare, men kan nu förklara det lite närmare.

Sedan några år tillbaka försöker jag meditera och be lite varje dag, kanske för att det ger mig en oförklarlig känsla av dialog. Går gärna i kyrka flera gånger i veckan etc... Gillar den lugna vardagsbönen. Har svårt för högljudda söndagsmässan men går dit för att den ju är viktigast i det andliga livet och den är en utmaning: Då får man hälsa på församlingen, familjerna, de äldre....

Detta, och diverse lidanden (som inte alls kan mäta sig med den typ av misär som Moder Teresa har bevittnat), skulle jag vilja säga, är själva anledningen till att Moder Teresas nyupptäckta erfarenheter lät helt naturliga för mig.

Därför att bönelivet har gett mig några viktiga och oväntade erfarenheter:
Under bönerna reflekterar man starkt över sitt liv och börjar plötsligt ifrågasätta på starkast möjliga sätt. Man börjar tänka på människor man tycker om, inte har sett på flera år, livsval man gjort, misstag...

Det är svårt att be. Mycket svårt att koncentrera sig. Det sätter igång processer inom en som ingenting annat: bearbetande, kritiska etc
Man måste ju då sitta där med sig själv utan avlednings-manövrar och avlednings-sysselsättning.

Det är lätt att avfärda sådant som man inte varit med om. Förut kunde jag slänga ur mig: Det verkar lite för enkelt att rabbla samma böner om igen flera gånger. 50 Fader Vår, liksom....

Men, men....

Försök. Bara försök en enda gång, den läsare som vill, att rabbla upp Fader Vår 30 gånger.
Inte är det lätt inte, med denna meditativa övning.

Man kommer plötsligt att tänka på saker man glömt köpa i affären, stress, folk man glömt ringa imorse, saker man kanske sagt i irritation, etc, etc vardagshändelser......
Det är svårt att slappna av, och framför allt: kontinuerlig koncentration så att man inte slutar.

Aldrig har mitt ifrågasättande och kritiska tänkande varit så pass starkt som sedan jag ber regelbundet. Att vara tvungen att koncentrera sig åt ett håll en stund, samtidigt som man ska slappna av.....pust....

Varje morgon verkar börja med "Finns Gud?" Var är Han någonstans?

En ickereligiös kan ju fråga sig: "Men kan det inte vara så att du så starkt undrar var gud finns för att han inte finns?" Mmmmm.....men så underbart med en metod som ger mig så mycket känsla av upplysning och sunt ifrågasättande, samt gör mig ödmjuk.
Låter som någonting som kommer från Högre ort......

Vi kristna bör bli mycket mer öppna om våra tvivel och inte rädda för att vara ärliga.
MÅLET med min dag är tron. Tron innebär hårt arbete för en människa: Ett förhållande som behöver vårdas.

Mina böner påminner mig om detta stora jobb.

Moder Teresa var nog genomärlig.

Ett hjärta som är främmande för tråkighet

Ur Bön om humor av S:t Thomas More

"Ge mig ett hjärta som är främmande för tråkighet, som inte känner till suck eller klagan.
Hjälp mig att inte bry mig alltför mycket om detta uppblåsta något som kallar sig ”jag”.
Ge mig sinne för humor, Herre, och nåden att fatta ett skämt, så att jag upplever någon lycka i livet och delar den med andra"

Idéerna tryter och man får väl ta några dagars paus. Under tiden har jag en liten nöt:
Tre damer gick in på ett bageri.

Första damen köpte hälften av alla rågbröden + ett halvt bröd
Andra damen köpte sedan hälften av de kvarvarande rågbröden + ett halvt.
Tredje damen köpte hälften av alla kvarvarande rågbröd + ett halvt.

Sedan hade bagaren inga rågbröd kvar. Han hade inte ens behövt dela på ett enda bröd.
Hur många rågbröd fanns innan damerna steg in?

Bön om storsinthet - att ge utan att räkna

I förrgår firades i kyrkan den helige Ignatius av Loyola (1491-1556), jesuitordens grundare.
Grattis i efterskott, Ignatius.
Kommer på att jag minns en av hans böner från tonåren - den ingick i konfirmandernas bönehäften. Den är så djup och jag har svårt att be den utan att få en tår i ögat:
-
Eviga Ord, Guds enfödde Son,
lär mig sann storsinthet,
lär mig att tjäna dig
på ett sätt som är dig värdigt.
så att jag ger utan att räkna,
kämpar utan att akta på sår,
arbetar utan att söka vila,
offrar mig utan att vänta annan lön
än medvetandet att ha uppfyllt
din allraheligaste vilja
amen

(Tillskriven Ignatius av Loyola)

Bara nå't jag fått för mig?

Jag undrar om det finns någon läsare som kan bringa klarhet i mina funderingar:

I tidningen KM, Katolskt magasin finns en återkommande liten anonym ledare.

Den kallas Näbben och är illustrerad med en liten kul osignerad serieruta (inte den på bilden). Samma ruta i varje nummer.

De där penndragen.......det ser precis ut som ett Jan Berglin-alster.

Skriver Jan Berglin regelbundet i KM?

Är han katolik?

Har jag uppåt väggarna fel?

Jag undrar också för att det i pratbubblorna i Svds Berglinserier ibland talas om Andra vatikankonciliet; ett stort liturgiskt intresse?

Anima Christi

För in-zoomad skönhet, klicka på bilden

Har mycket att göra.. funderar samtidigt över hur jag ska formulera ett trovärdigt inlägg om Schrödingers katt, kvantmekanik & statistik...
.....medan jag grubblar och söker harmoni kan jag lika gärna sätta in en vacker bön "Anima Christi" pga att det i söndags var Kristi Kropps och Blods högtid. Så innerlig att den nästan gör ont att läsa. Jag hittar ingen svensk översättning och skriver så länge en spontan tolkning, från engelska:

Kristi själ, hela mig

Kristi kropp, fräls mig

Kristi blod, uppfyll mig med kärlek

Vatten från Jesu sida, rena mig.

Kristi lidande, styrk mig.

Gode Jesus, hör mig.

Inom dina sår, göm mig

Låt mig aldrig skiljas från Dig.

Från den onde fienden, skydda mig.

I min dödsstund, ropa till mig.

Kalla mig att komma till Dig
Så att jag, tillsammans med dina helgon, lovar Dig

I evighet

Amen

-

Originalet

Anima Christi, sanctifica me.
Corpus Christi, salva me.
Sanguis Christi, inebria me.
Aqua lateris Christi, lava me.
Passio Christi, conforta me.
O bone Jesu, exaudi me.
Intra tua vulnera absconde me.
Ne permittas me separari a te.
Ab hoste maligno defende me.
In hora mortis meae voca me.
Et iube me venire ad te,
Ut cum Sanctis tuis laudem te.
In saecula saeculorum.
Amen

(traditionellt tillskriven Johannes XXII)

Intelligent design & Dawkins kanske påminner om varann?

...Kom på en sak....

Intelligent design-människor och Richard Dawkins-folket begår nog samma misstag.

-

Intelligent design:

"Ni biologer som talar om evolution har fel, därför att de flesta arter har funnits hela tiden och de bara "uppstår", som i ett mirakel, trollslag. Systematiska mirakel. Evolution är "rubbish." "

Dawkins:

"Varför ska barnen tvunget lära sig så mycket om sina föräldrars religion? Den är "rubbish" och det är mycket rationellare att sluta tro på spagettimonstret/Gud/jultomten/tekoppar som roterar kring solen osv.... "

-

Båda lägger sig i den andres fält, och förenklar den andres fält, därav dessa ytterst skeva formuleringar. Visst får man uttala sig utanför det egna expertisområdet. Vi lever i ett fritt land, som tur är. Men tänk på att resultatet av uppsatsen/artikeln/boken blir därefter.
Det känns som om de två grupperna helt glömmer att respektera den andres mångåriga arbete.

En biolog är ingen teolog.

En teolog är ingen biolog.

Nog kan man hävda att Gud inte finns, men argumenten formuleras mycket bättre av ateister som läst in en hel del universitetspoäng i teologi. De har en förståelse om VARFÖR folk tror.

Ni får verkligen rätta mig om Dawkins läst en hel del teologi. Jag kan inte mycket om honom, men de teologer jag mött i Lund som inte tror på Gud, formulerar sig mer.... nyanserat....

-

Kan inte Gud ha skapat evolutionen?
-

Blogg-reaktioner:
Teologerna och sanningen (Allotetraploid)

Augustinus av Hippo (a.d. 354-430)

...väntar och gråter i denna natt...

Ett annat verk som fastnat hos mig är en gammal aftonbön, av Augustinus.
Den ingick i ett litet häfte "bönbok", stort som en halv 20-kr-sedel.
När man var barn/tonåring och ofta satt ensam i natten och försökte somna kunde den kännas som en stor hjälp och tröst.
-

-

-

-

Vaka, o Herre, med dem som vakar,
väntar och gråter i denna natt.
Sänd dina änglar till dem som sover.
Vårda dina sjuka, o herre Kristus.
Ge vila åt de betryckta,
välsigna de döende,
ge lindring åt de plågade,
beskydda de glada,
allt för din kärleks skull.

(Tillskriven Augustinus, bearb.)

Augustinus' bok: "Bekännelser", "Confessiones" har förresten kallats västerlandets första självbiografi.

Första bloggen?