precis som Johan Stenberg har jag en bloggpaus fram till Påsk.
Skriv gärna förslag på ämnen jag kan behandla om några veckor :)
BBC har gjort en liten, liten enkät där de frågat om vilka böcker folk ljuger om att de läst. Här är listan på de vanligaste:
1. "1984" av George Orwell
2. "Krig och fred" av Leo Tolstoj
3. "Odysseus" av James Joyce
4. Bibeln
5. "Madame Bovary" av Gustave Flaubert
6. "Kosmos - en kort historik" av Stephen Hawking
7. "Midnattsbarnen" av Salman Rushdie
8. "På spaning efter den tid som flytt" av Marcel Proust
9. "Min far hade en dröm" av Barack Obama
10. "Den själviska genen" av Richard Dawkins
Själv har jag bara läst ut 6. Kosmos-boken, + olika bibeldelar vid olika tillfällen, vissa apokryfer (alltså inte "bibeln från pärm till pärm"). Läst Kallocain, som visst ska vara som "1984" så jag kasnke inte har missat något i det hänseendet.
Ähum...om jag formulerar frågan så här:
1. Vilken bok ....önskar du att du hade läst?
Några "skämsböcker" som jag verkligen läst, men inte brukar nämna:
19 st Kitty-böcker, De fem-serien, några Philip Marlowe, 5-6 st Sherlock Holmes
(deckare anses inte alltid akademiskt korrekt, har fått några överseende leenden som reaktion när jag nämnt Holmes)
2. Vilka är era skämsböcker?
(Fråga 3. Någon manlig läsare som möjligen läst....en Kitty-bok?)
Thank you, Anders Björck:
"Anders Björck avgår i förtid som högste kontrollant av Sveriges underrättelsetjänst. Han slutar i protest mot FRA-lagarna som han anser leder till en ineffektiv underrättelsetjänst med sämre skydd för integriteten"
Jag har själv inte orkat rapportera som jag lovat, med veckoinlägg om hur det går i FRA-frågan. Den har osat katt ända från början, from the very get-go, som jag ser det. Vid det här laget inte helt obekant för läsarna ;)
Min största oro har varit för de personer som
1. kommer att ändra stilen i sitt internet-skrivande...."usch om det kom ut att jag tänkte så"
2. Människor som har regelbundna kontakter med folk i "osäkra" länder, dvs folk som har släktingar där. Det kan ingen lura i mig att inte de skulle råka bli avlyssnade ibland, de också.
Blir så glad över personer som har lite guts kvar någonstans i fickan.
Mackan Andersson: "Han får dagens credpoäng."
Igår eftermiddag råkade jag på en äldre herre som jag känner lite flyktigt, men han är alltså urtrevlig, så mycket har jag förstått. Vi tog en kort fika. Pga min idétorka dristade jag mig till att fråga honom om han möjligen hade något förslag till blogginlägg....vad ska jag skriva om till mina läsare, något filosofiskt?....om astronomi...? (hans huvudfält)
"The truth that many people never understand, until it is too late,
is that the more you try to avoid suffering the more you suffer because smaller and more insignificant things begin to torture you in proportion to your fear of being hurt. "
Thomas Merton
Dessa visa men skrämmande ord är naturligtvis alltid aktuella, och den sista raden låter nästan klämkäck,
men den lurar inte mig,
utan som jag ser det, avslöjar den mer än bara vishet,
nämligen författarens egna erfarenheter, och kamp mot sig själv, att länge försöka vara vanlig trots att det inte alls var hans natur/kallelse.
Han talar nog om det stora tålamod han behövde i sitt liv.
Att ännu inte ha fått kommentars-inmatningen reparerad känns......intressant.
Medan jag muttrar på kan ni väl kolla in ett kommentarsfält som funkar, med besked:
Zoltan diskuterar tålmodigt:
http://yrvaken.wordpress.com/2008/12/26/underdog/
Uppdatering 9 januari: Blogger har reparerat skadan :)
Vad sägs om att börja året med lite gnäll?
Tänkte ta upp en liten spaning jag haft angående starke religionskritikern Richard Dawkins.
Kanske är detaljerna och namnen nedan inte helt korrekta, men det spelar inte så stor roll för sammanhanget, ni får väl rätta mig.
Kristne filosofen William Craig ska visst ha bett Dawkins om en debatt för några år sedan, men då blivit nekad med hänvisningen: "It would look good on your resumé but not on mine", dvs det skulle öka på Craigs meriter, men inte på Dawkins'.
Jag förstår innebörden: Om man framför kristna ståndpunkter i den allmänna intellektuella debatten, så får de intellektuellt erkännande.
Min spaning är följande: jag har sett en del Dawkins-program på bl a Kunskapskanalen, där han intervjuar och debatterar med diverse lunatics/"särlingar" som använder ordet Gud, till höger och vänster, 6000-års-kreationister, fundamentalister i Mellanöstern, galna predikanter i USA, etc...
Att ha tv-sända samtal med dessa var visst inga problem för Dawkins. Det såg inte illa ut på hans resumé-lista, tänker han säkert.
Vad som ser illa ut är att han i sina kristendomskritiska program inte tar med en utlovad dialog med filosofen Alister McGrath, samt andra intellektuella kristna: Det får Dawkins att i mina ögon framstå som någon som är rädd att visa upp intellektuella religiösa i tv: Det skulle inte ge så mycket vatten på hans egen kvarn.
Intervjuer av Aftonbladet-typ är nog mer Dawkins' melodi?
Hej, vänner,
det har varit lite mycket att fixa och jobba med på sista tiden, samt att fantasin legat i ett undanskymt hörn och dammat. För att slippa bloggpaus, har jag plitat ner endast ett inlägg i veckan, och hoppas kunna utöka detta under Nådens År 2009 :)
Jag har absolut inte glömt er, speciellt har jag glatt mig åt alla offline-träffar med er; tror jag är uppe i sju-åtta detekterade bloggare, och hoppas kunna lokalisera fler mycket snart.
Ha en välsignad och skön julhelg samt ett fantastiskt år 2009
/Z
(& Doktorn hälsar)
....Om ni undrar om den låga bloggarfrekvensen från detta tangentbord, så beror den inte enbart på avsaknad av tid, utan även på avsaknad av fantasi, samt att jag använt bloggartiden till att förklara att det fanns kristna även före år 325, dvs före kejsar Konstantins tid; lite jobbigt har det varit, men samtidigt lärorikt; mitt googlande har lett mig fram till väldens äldsta fresker föreställande Jesus Kristus (svårt att ta fel på de bilderna, enligt min mening) :) 
(man kan klicka på 230-tals-freskerna, för att se motiven bättre)
.
.
.
.
Återkommer så snart jag fått kläm på hur jag ska formulera Gödels ofullständighetsteorem på ett enkelt sätt; det kan vara bra att använda i Gudsdebatter.
.
.
.
Ps. Fresker från huskyrkan i ökenbyn Dura Europos
§1. Efter en lång dag blev det en mysig fika igår, på Viggos hamburgercafé, med humanisten och grannbloggaren Anders R. Han visade sig vara en riktigt sympatisk person, med en viss portion humor också.
§2. Han berättade bl om neurofysiologi, om sin familj, samt om planerna på att starta en division: Unga Humanister i Skåne. Intressant. Vi var rätt så överens om att religiöst förtryck inte är bra (en plattityd...) och så avhandlades fri vilja kombinerat med Guds allmakt, universums upphov, samt andra små detaljer, som statistik t ex.
§3. Och så anslöt Doktorn, efter en timme, så att vi kunde sitta och filosofera ännu mer.
Vi höll på att bli lite väl nördiga ett tag, när det handlade om resonemang kring Monty Hall-leken ("varför byta låda?"), men vi lyckades balansera det på en rimlig, social nivå.
Det här får vi göra om, Anders :)
§4. Ps. Det hjälpte också till att Viggos spelade rock n roll/rhythm n blues (Ray Charles bl a) hela tiden, i en hyfsat dämpad ljudnivå.
O Jesu, du som är saktmodig och
ödmjuk i hjärtat, hör min bön
Från begäret att bli älskad
Befria mig, o Jesu
Från begäret att vara eftersökt
Befria mig, o Jesu
Från begäret att vara omtyckt
Befria mig, o Jesu
Från ängslan att bli förlöjligad
Befria mig, o Jesu
(ur kardinal Rafael Merry del Vals litania för en själv som lever av tro)
Mackan blir ordentligt ledsen över att Lidl visst hällt frätande rengöringsmedel i matresterna (urk! är detta verkligen sant?), för att hålla luffarna borta från butikens sophögar. Nå, de varnade åtminstone med en skylt, och omständigheterna var säkert flera och besvärliga...
Men det hela får mig ändå att tänka på en grov missuppfattning många har, vad gäller begreppet missunnsamhet (och avundsjuka). Det är inte bara gentemot dem som har det bättre som vi blir avis, utan här kommer den sorgliga biten:
Vi människor har också en tendens att ibland inte ens orka med om någon kommer upp sig till att ha det 1/10 så bra som vi själva. T o m det kan irritera. Det är knappt så man tror det själv, men de reella mänskliga egenheterna övergår ens föreställningsförmåga.
Hur ska vi motverka detta?
Tipsar så gärna om Séra Jónatans trevliga inlägg där han diskuterar disktrasors olika kvalitéer.
Och så tänkte jag helt fräckt och ogenomtänkt sno idén och fråga om en annan köksvän:
Brödrosten
Hurdan ska den vara, anser ni?
High-tech med en massa rattar och knappar? Avec le formidable fjärrkontroll?
Eller ett riktigt gammaldags gallerskelett?
Kromfärgad?
Som en dammsugare till formen?
Kära bloggvänner, jag vill meddela att jag inte är rädd för att ni ska visa er vara annorlunda än hur jag föreställt mig er. Åtminstone inte åt ena hållet.
När jag läser era bloggar, så får jag ofta ett superhoppigt och glatt energi-knippeintryck av er, massor med upptåg etc. Det är kanske därför jag blir nervös när jag ska träffa någon av er. "Åh, nej, nu måste man le brett en hel kväll. Undrar om h*n kommer att tycka att jag är tråkig"
Men så visar det sig, att ni är mycket mer avspända än jag trott, speciellt coole norrlänningen Johan S. Så skönt. Denna gång blev det Burger King istället för MC.
:)
En benediktinnunna som är god vän till familjen berättade för mig, under en skogspromenad, om sin barndom i Tyskland. Har aldrig frågat om hennes ålder, men gissar att det var ca 65 år sedan.
Hon förklarade att hennes mor var den religiösa och starkt gudstroende i familjen, men hon pratade nästan aldrig om detta. Nämnde knappt ordet Gud. Det fanns en del omständigheter kring det hela som gjorde syster A och hennes småsyskon nyfikna:
Mamman vandrade visst varje söndagmorgon en lång väg (var det t o m en mil)till närmsta kyrka, för att gå på högmässan. A mindes speciellt när modern drog på sig alla kläderna, flera lager, och pulsade ut i tjocka snön, på vintrarna.
Hon bad inte ens barnen att följa med. De fick göra som de ville, men de blev med åren otåligt nyfikna på hennes mysterium, och den frid hon tydligen utstrålade när hon bad. De ställde fler och fler frågor....
Det slutade med att två av syskonen blev nunnor.
Vad tror ni om att vara mystisk om Gud? Om att låta frågorna komma själva?
Photo: December frost in Sweden, Author: Sigurdas
Den nystartade kristna tankesmedjan Clapham-institutet avslutar sin debattartikel i Borås Tidning, på följande sätt:
.
De andra pusselbitarna i den subatomära verkligheten förutsäger att Higgs partikel borde finnas där. Därför kan vi förvänta oss att den existerar även om ingen har sett den. Om denna slutsats gäller ”gudspartikeln”, torde den i än högre grad gälla Gud själv.
Jag tror att andemeningen är ungefär denna: "Det finns annat än Gudshypotesen som många människor anser är sant, och kan vara det, trots att inga bevis/motbevis finns, eller ens någonsin kan ges"
Synd att de i så fall använder Higgs-partikeln som liknelse.
(Förbundet Humanisterna tar fasta på detta och svarar direkt)
Tänker att Clapham-gänget missar en viktig poäng som de faktiskt kunde spela på om de resonerade lite mer kring begreppen och valde ett annat kort istället för Higgs-kortet. Här kommer mitt förslag:
Higgs-ets existens kan kanske motbevisas med någon metod, om det inte finns. Jag spånar och skojar lite här med följande scenario: man kan t ex kanske tänka sig att en helt ny typ av partikel kommer att hittas som med säkerhet fastställt inte kan existera samtidigt som ett Higgs-fält, eller nå't (kanske något för komiker, exempelvis Saturday Night Live, att skämta om i några sketcher (-: Skulle vara kul att se ).Med andra ord är Higgs-teorin med stor sannolikhet falsifierbar.
Men vad som INTE torde vara falsifierbart, om de vill jämföra med Guds-hypotesen, är att det kan finnas andra universa, som är oberoende av, och osynliga/oundersökningsbara från, vårt universum.
Även om det går hundratals år och man fortfarande inte kan se ett spår av något som i undersökningar tyder på ett multiversum, så kan vissa personer ändå hävda att det existerar, utan att de för den sakens skull måste ha fel. Forskare som är multiversum-anhängare kan hävda att det existerar enligt en matematisk/fysikalisk modell som vi ännu inte har tänkt på.
En dominikanbroder berättade för ett tag sedan om klostret i Frankrike som han hade bott i. På kvällarna brukade han klart föredra att ha tyst och lugnt omkring sig, för att kunna be vesper och kompletorium så fokuserat och meditativt som möjligt. Han ville sitta i godan ro och tala med Herren om dagen som gått, arbetet, om gemenskapen med de andra bröderna, samt kunna promenera i trädgården. Han visste dock inte alltid riktigt vad han skulle fokusera speciellt på, kontemplera, och tyckte sig behöva mer och mer tid för att lugna ner sig och komma i rätt stämning. Han viskade ofta bönerna, istället för att sjunga eller läsa upp dem, för att vara så diskret som möjligt.
Angående den globala uppvärmningen: Jag säger inte att jag vet vart klimatet är på väg någonstans, men man blir ju lite...... putt & så över snitsiga felslut:
Från NyTeknik "Kyotoprotokollet bygger på ett falsarium"
[*teaterviskar* på ren svenska: falsarium = bluff]:
Hur stor är stegringen? Svar 0,6°C. Så noga kan vi inte avläsa våra termometrar och därför är knappast ökningen alarmerande.
Forskarna vet i dag alldeles för lite om hur klimatfaktorer påverkar eller motverkar varandra.
De kan inte säga om det blir varmare eller kallare om 14 dagar men påstår bestämt att det blir 2 eller 4°C varmare om 100 år.
Oj, oj Man vet inte var man ska börja...här var det förhastade slutsatser med mängdrabatt:
1. ....så noga kan inte den vanliga analoga hustermometern avläsas
