10 sep. 2007

Epimenides: "Jag ljuger alltid" - ironi?

Ett påstående som ses som en paradox är uttalandet från antike grekiske filosofen Epimenides:

"Jag ljuger alltid"

Om detta är sant, att han alltid ljuger, så har han i alla fall sagt en sak som är sann. (ovanstående mening). En motsägelse indeed. Fattar.

Om det är falskt, så betyder det att det inte stämmer att han alltid ljuger. Ett falskt påstående används för att förklara ett faktiskt förhållande.

Men ändå....vari ligger motsägelsen i det senare fallet?

Kan det inte helt enkelt vara så att en människa ljuger vid ett visst tillfälle men oftast talar sanning?

Hjälp mig att reda ut detta......



Uppdatering:
Nu förstår jag att det finns bättre exempel på "mängdparadoxen", t ex att helt enkelt skippa 'alltid' i satsen. Kort och gott:

"Jag ljuger"
Den satsen är varken sann eller falsk.
Eller:
"Nästa mening är falsk. Förra meningen är sann"

klurigt

2 kommentarer:

l_johan_k sa...

Russells paradox

Z sa...

JohanK
Bra grejer.
Har läst en del om Russell och Gödel och det verkar som om mängdlära är en "different animal"

Skicka en kommentar

Sjung ut