4 sep. 2007

Kreativitet, tack! Egna låtar!

Undrar om man ens vågar skriva ordet 'kreativitet' nuförtiden, utan att det i Sverige ska förknippas med 'kreationism' ;)

Nu börjar visst en ny säsong av sångtävlingen Idol, med amerikanska förebilden American Idol. Idol 2007 bör väl namnet bli. Följde det under förra säsongen även om min musiksmak mer lutar åt rock n roll och gregorianskt än åt pop, ballader, r 'n b, och soul.

De tävlande var olika varandra, duktiga naturligtvis, intressanta, and whatnot....

Hur kommer det sig då att det inte ofta är tävlingens vinnare som senare lyckas bäst?
.
Jag tror inte det har mest med sångrösten att göra. Inte ens utstrålningen/utseendet/leendet gör allt.

Lyssna nu, Idol-juryn samt producenterna!: Det blir inte bättre av fler förolämpningar nu. Ni är tillräckligt stränga, utan:
.
Nästan allt hänger på materialet!
.
Det är brinnande viktigt att informera deltagarna om vikten av att skriva eget material som går hem
ELLER
Att ha bra/komersiell smak och välja ut musiken från duktiga och fantasifulla kompositörer.
.
Jag kan tänka mig att man känner sig lurad som artist då man vunnit en talangtävling, där man har "allt som krävs". Vad är det som fattas för framgång?

Sångröst, utstrålning, leverering, utseende, originalitet, danssteg, kreativitet.....är några av klyschorna man hör på dessa tv-program.

Denna kreativitet måste användas.
.
Fantasi är ett hårt jobb!

Ett tävlingsmoment som jag, för deltagarnas skull, hoppas införs ögonaböj är:

Framförandet av egen låt.

16 kommentarer:

Eva-Maria sa...

Om de blir för kreativa kan de ju inte manipuleras av skivbolagen! Därför är det ju farligt att ge utrymme för självständiga skapande människor.

Aleph sa...

Själv uppfattar jag "underhållningsvärdet" hos juryns attityd som så motbjudande, att bara det är ett fullgott skäl till att inte se Idol. Hur duktiga deltagarna i sig sedan än är. Det finns ingen anledning att uppmuntra sådant.

"Den som ger sig in i leken får leken tåla"? Struntprat, när det handlar om människors djupaste drömmar och förhoppningar, och dessutom deltagare som ofta inte ens är myndiga.

Aleph sa...

När det handlar om människans djupaste drömmar och förhoppningar *som just därför ofta slår ut omdömet*. Om jag nu ska vara tydligare. Det handlar om att utnyttja människor i rent skadeglädjesyfte.

Aleph sa...

När det handlar om människans djupaste drömmar och förhoppningar *som just därför ofta slår ut omdömet*. Om jag nu ska vara tydligare. Det handlar om att utnyttja människor i rent skadeglädjesyfte.

kristin sa...

Ögonaböj använder jag min fantasi och skriver ett inlägg på min blogg idag :)

Hej-hej Z ... nu har jag mycket intressant och kreativt att läsa på din sida eftersom det var så länge sen jag tittade in i bloggvärlden.
Och ja, jag delar nog eva-marias kommentar, att alltför fantasifulla och kreativa personer är svårttyglade.
Skapandet har liksom ett eget liv. Det kräver inspiration som inte kan befallas fram och som inte följer regler. Tänker ofta på det när jag lagar mat... hur obegåvad jag är att följa ett enkelt recept. Måste liksom stå där och leva mej in i papkrikans doft o fantisera hur persiljan harmonierar i grytan osv... helt hopplös! Och hur trist är det inte att laga mat bara för att mätta magen. Det är ju den skapande processen med köttbitar, lök, örter och dofter som är så sagolikt härligt.
Du skrev tidigare ne fråga om kropp och själ. Kanke är kreativitet något som finns i själen och inte intelektuellt i hjärnan. Och när man använder, gör själen livfull, då uppstår något "andligt" en kommunikation med Gud.
I såfall.. hur är det med "andlig sång"? Ja, oandlig om den inte utrycks med själen? Hmmm ... jag tror jag slutar här ;)

z sa...

Kristin
Haha :)
Jo visst är de svårtyglade, de där talangerna.
Men jag trodde ju att juryn skulle vara ärlig. Ofta hör man dem ge bedömningar som börjar med "Ärligt, talat Erik...."

Det vattnas i munnen hos en ungerskfödd som mig, då du nämner paprika.
mmmm...färska paprikor....c-vitamin...godare än c-vitamin-brustabletterna

Z sa...

Kristin & Eva-Maria
Haha :)
Jo visst är de svårtyglade, de där talangerna.
Men jag trodde ju att juryn skulle vara ärlig. Ofta hör man dem ge bedömningar som börjar med "Ärligt, talat Erik...."

Det vattnas i munnen hos en ungerskfödd som mig, då du nämner paprika.
mmmm...färska paprikor....c-vitamin...godare än c-vitamin-brustabletterna

Aleph
Jag tycker de gott kan byta ut Daniel & Kishti mot andra och behålla Swartling. Han verkar mest ärlig och minst stressad.

Aleph sa...

Swartling, alltså den mest motbjudande (japp, jag säger vad jag tycker) av dem?

Z sa...

Aleph
Tycker du?
Tyckte han var den enda som verkade ok vid de första uttagningarna.

Aleph sa...

Swartling

Ärlighet har inget egenvärde när empati saknas. Är min filosofi.

Z sa...

Aleph
Nej, den Swartling-dissen var tuff

De får väl använda en annan ton mot deltagarna, där de förklarar för folk om de saknar talang. Tillsammans med några tips.

Aleph sa...

Tja, jo, konstruktiv kritik istället för destruktiv kritik.

Kom förresten att tänka på min Sarah Silverman-hyllning i min blogg. Beter hon sig egentligen bättre när hon dissar Paris Hilton än Swartling gör här? Borde kanske ta och omvärdera den här specifika Silverman-filmsnutten.

Z sa...

Aleph
Silverman är söt och rolig (excellent i School Of Rock som arg flickvän), men jag förstod inte riktigt vad hon menade med att dissa gamla människor i youtube-snutten, samt vid en begravning.

Förstår alltså att hon är ironisk och vill peka på något i samhället, men....
....alltså, andra som har mer humor än jag begriper nog bättre

Aleph sa...

Jag ser det som en form av avdramatisering. Det är så många som är rädda för det helt oundvikliga att bli gamla och dö, och ingenting blir bättre av att blunda för det. Speciellt inte när man blivit gammal.

Så när en flicksöt, oskuldsfull Sarah Silverman sjunger "Your'e gonna die soon" på ett ålderdomshem, ger det tillfälle att öppna ögonen, skratta åt sina egna rädslor och acceptera verkligheten som den är. I alla fall om sådan ironi görs på ett sätt som uppfattas rätt, vilket ju är den svåra punkten. Katharsis, med andra ord.

Z sa...

Aleph
Jag undrar själv om den dag då Silverman själv fyller 70. Nyfiken på hur hon sjunger denna låt då.

;)

Aleph sa...

Jag tror faktiskt hon kommer att driva helt halsbrytande med det. Roseanne Barr hade en återkommande gäst i sin pratshow, en 70-årig gammal kvinna som är bland de roligaste humoristerna jag sett (minns tyvärr inte namnet). Om man sett henne förstår man nog vad jag menar med avdramatisering.

Skicka en kommentar

Sjung ut