20 sep. 2007

Jaget, das ich

Jag har två andra kluriga frågor. De berör ett ännu hetare ämne: abort.

Jag ber er ännu en gång att hålla er till själva frågorna, för annars blir det lite väl besvärligt. Vid en lång debatt blir det svårt att hitta de kommentarer som faktiskt svarade. Och tänk gärna ett par timmar innan svarskommentaren skrivs, så blir det mer filosofiskt intressant.

Min enkät lyder:

§1. När tycker du själv att du blev ett "jag"?

§2. Med början vid vilken tidpunkt tycker du själv att det hade varit fel att abortera just dig?
Varför just då? Och inte dagen före?
.
Hörde dem för ett tag sedan från Doktorn,
och ju mer jag funderar, desto mer intressanta blir de.

Blog reactions to this post:
Geléklumpen som blev jag (All I Want - av Monica)

Photo source: www.livsmedelssverige.org

8 kommentarer:

Pastor Astor sa...

1. I skapelseögonblicket.
2. Dito

Z sa...

Pastor Astor
Tack för ditt svar

Monica Olsson Kolkman sa...

Härliga Z, ibland ställer du alldeles underbara frågor. För att kontra mot Pastor Astor
1. och 2. Kanske till och med lite innan... Kanske var jag först en tanke oss Gud?
Men tack och lov, då gick det ju inte att abortera mig!

Eva-Maria sa...

Svarar exakt som Pastor Astor.

Hosanna sa...

Jag är nog mer inne på Monicas linje. Gud hade en tanke och därefter skapade han.

Tittar man på skapelseberättelsen så är den tydlig med att Gud sa att han tänkte göra människorna. Därefter gjorde han dem för att sedan välsigna dem.

I ps 139:15-16 läser vi att Gud såg mig innan jag var formad och att alla mina dagar redan var skrivna i livets bok.
Inte hade de redan varit skrivna om han inte redan haft en tanke med mig...

Men återigen är det inte greppbart utan ett av alla fantastiska mysterium som jag böjer mig inför.

Z sa...

Monica, Eva-Maria, Hosanna :)

Thanks!

Jonathan sa...

1. Jag blev aldrig ett "jag", jag ÄR ett "jag". Så svaret blir: nu.

2. När jag kunde känna smärta/lidande.

Z sa...

Jonathan
Välkommen & tack!

Skicka en kommentar

Sjung ut