Helgfrågan - om ett litet välkänt begrepp

Citerar från Zoltans kommentar till förra inlägget:


1. Vad betecknar en typisk fanatiker?


.......å så följdfrågorna:

2. Nämn en fanatiker (känd personlighet i historien/samhället)
Varför tycker du att just han/hon är en fanatiker?

3. Är fanatism = religiös fanatism, enligt dig?
Eller var även t ex Stalin en fanatiker?

4. Att kalla någon 'fanatiker' verkar vara ett väl beprövat debattknep. Har du någon gång fått höra att du skulle tillhöra gruppen fanatiker?


Tack på förhand; jag är nyfiken

Ps. Dagens bloggtips: Dels Hosannas rara kaktus-bild, och dels Alephs krönika "Fria viljan ännu en gång"

Blir konfys....

....över dessa, som det tycks, motsägelsefulla tankar:
Å ena sidan säger vissa kristendomskritiker, som exempelvis Dawkins:

"Ni troende vill stoppa in en gud i alla skrymslen som naturvetenskapen ännu inte lyckats fylla. Därmed stoppar ni forskningen."
(Vi kristna tror ju t ex att Gud skapat universum)


Å andra sidan hör man följande påstående från exakt samma personer: "Universum har INGEN orsak"


Är inte "Finns ingen orsak" en minst lika stor dogmatisk stopp-skylt som "Gud är orsaken" ?


Ps 1. Någonstans i marginalen/sidebar-en har jag stoppat in en undersökning: "Har du fått bönesvar någon gång?" (max ett svar per läsare, tack) Ps 2: Fortsatta resonemang i Gud och förnuft-debatten samt bland tillhörande kommentarer

SvD Under strecket: Om tvivlets tidevarv
Länk(ar) till detta inlägg: Tommy tycker oooom mig, å ja' vet det é sa-ha-ha-hant (Mackan)

Överraskning under predikan

Under påsknattens mässa (påskvakan) var det diakon B:s tur att stå i predikstolen. Plötsligt ringde en mobiltelefon, högt och ljudligt. Vi tittade oss omkring i bänkarna;

jag kände att det knöt sig i magen; av medlidande med den församlingsmedlem som eventuellt skulle bli utskälld, inte av den snälle B, utan från någon av de koncelebrerande prästerna/ministranterna. Men, till vår förvåning var det diakonens egen telefon som ljöd. Intressant.

Han svarade: "Nej, jag kan inte prata just nu. Nej, nej, låt mig vara! Jag talar i kyrkan" och lade på luren. Vi började ana ett litet skådespel....
Predikan inleddes:
"Jo, jag vill alltså visa att man inte bör bli störd under djupa, heliga.....Pling! Pling"
En ny ringsignal som avbröt honom.

"Nej, jag kan alltså inte prata, vill inte ha någonting, det är natt nu, förresten"
efter 15 sekunder, ännu en demonstrativ avbrytande signal:

"Alltså, jag...vad?....besked?...nej, jag vill inte köpa....nej, nej...va, sa du?....nej, inga positiva besked, tack!....eh....va?...oj... Glad Påsk!...."

Sedan förklarade sig diakonen. Han menade att det var viktigt att ha telefonen påkopplad just denna högtid, att låta sig störas.
Kyrkklockorna får ringa, trots att de boende runtomkring inte gillar det. Det är Guds påminnelse till världen. Jesus är uppstånden. Kristendomen är på många sätt, en "störande" religion.

B menade att våra fromma tankar och instängdhet "Du stör mig i min fina kontemplation" ibland kan vara i vägen för att ta emot glada budskap. Översteprästerna på Jesu tid var så upptagna med att vänta på Messias, att de inte kunde se honom när han kom, och sedan, t o m gjorde sig av med honom!
B påminde om att det genom historien de senaste 2000 åren funnits många imperier och maktgalningar, men att ingen av dessa överlevt, som kyrkan.
.......han tyckte vi skulle ringa våra vänner i mobilens adresslista, mitt i natten, och önska dem en Glad Påsk.

Tack för detta modgivande budskap :)

Dagen, Dagen,
Svd
Photo source: http://campus.udayton.edu/mary/footsteps/holyfootstep2.html

Ps. Gud och förnuft-debatten med signaturen Moridin, är nu återupptagen efter påskhelgen.

Tvivel

Har förut omnämnt Moder Teresas 50 år långa trostvivel....suck....bör ha varit extremt besvärligt för henne. "Trons natt" kan alltså vara i ett halvsekel. Mina djupa funderingar kring detta har kanske gett lite hopp och förståelse inför morgondagen: Långfredag.

När Jesus, på korset ropar ut till sin Fader: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?"

Jag tänker att någon av de värsta plågorna här i livet måste vara känslan av övergivenhet, tvivlet på Guds närvaro, tvivlet på Hans existens, tvivlet på ett Himmelrike och att livet segrar till slut.
Liksom Jesus är 100 % Gud, så är han också 100 % människa, mer människa än någon annan:

Han tog alltså på sig alla lidanden som en människa kan känna, även tvivlet. På jorden var han inte allvetande.
Det Gud tillåter att vi utsätts för, har han även själv påtagit sig. Som kristen blir det alltså svårt att anklaga Gud för att sitta uppe i något moln och uppifrån bestämma över oss i sin bekvämlighet: Han vet nämligen hur vi har det, måste jag erkänna.

Kommer Moder Teresa att utropas till tvivlarens och den icke-troendes skyddspatron?



Tvivel: "Om samtal med ateister"

Dagens tips: "Korsvägen - en personlig betraktelse" (bloggen Art and Morality)

Photo credit: freefoto.com License type: by-nc-nd

Dymmelonsdag - utan ad hominem?

....försöker att fixa en glåpords-befriad plats på det skeptiska debattforumet Vetenskap och Folkbildning. Får se hur det går:
Ämnet: "Varför anses det oförnuftigt att tro på Gud?"

Jag tar förresten emot alla möjliga tips på argument, på vägen :)

Annars kan man spana in kristna Credoakademiens diskussion om
"Det ontologiska Gudsbeviset" . Mycket intressant.

Uppdatering:
Zoltan: Argument för Guds existens - Del1: Slumpen

Fotnot 1: Ad hominem-argument = personangrepp
Fotnot 2: Dymmelonsdag är det kristna namnet på denna dag, som föregår Skärtorsdagen.

Foto: freefoto.com License type: by-nc-nd

Saint Paddy och druiderna

Många helgonnamn associeras till fromhet & bön,
....medan andra får en att tänka på öl, whiskey, pubar....;) Sankt Patrick, Irlands apostel och skyddshelgon dog visst den 17 mars år 461 eller 493, och var en flitig missionär. Det cirkulerar många legender kring hans person, bland annat ska han ha förbannat alla ormar så att de helt försvann från den gröna ön. Nu råkar ormar inte ens ha kommit till Irland sedan senaste istiden för 10 000 somrar sedan, men det är en annan femma.

I wikipedia står om en tolkning av hans orm-uttalande. Han ska egentligen ha riktat sig mot en druid-sekt, som använde ormliknande symboler.

En annan legend handlar om hur Patrick, mha en treklöver, pedagogiskt visade Trenighetens symbolik för folket.

Liksom andra helgon genomled han en hel del. Vid sextonårs ålder tillfångatogs han, fördes till Irland för att arbeta som slav, herde, i 6 år, innan han lyckades fly.

Blev sedan diakon och slutligen biskop.

Man har hittat texter av den helige Patrick, där han beskriver sina visioner, som ledde till att han på allvar började missionera kristen tro.

Utdrag:
"I saw a man coming, as it were from Ireland. His name was Victoricus, and he carried many letters, and he gave me one of them. I read the heading: "The Voice of the Irish". As I began the letter, I imagined in that moment that I heard the voice of those very people who were near the wood of Foclut, which is beside the western sea—and they cried out, as with one voice: "We appeal to you, holy servant boy, to come and walk among us."[12]

Läs gärna mer om honom. Här står t ex om att han visst konverterade hela Irland på ca 40 år.

Bland annat har jag nu lärt mig att man redan på 700-talet började skicka ut kristna missionärer från Irland. Ser man på.

Uppdatering:

S:t Patricks mest kända bön, står nedskriven hos Kolportören

Photo source 1: http://kidsister.wordpress.com/category/quotes/

Photo source 2: by author 'Man vyi', released into the public domain,

Picture from Slemish, mountain in County Antrim where St Patrick is reputed to have shepherded as a slave

Att de stod ut...

Vill tacka prästerskapet + personalen i Vår Frälsares församling för att de stod ut med att jag i lördags morse satt i ett av deras kontor för att slut-öva Ave Maria-sången (minst 11 ggr) som jag skulle sjunga på en väns upptagning/konfirmation. Själva kyrkorummet var redan upptaget av annan solist + organisten, som repeterade inför påsken.

Håhåjaja, när jag kom fram på morgonen var jag lite väl hes, åt äpple, som vissa påstår är bättre för stämbanden än Fisherman's Friend-tabletter. Hur skulle det här gå? Kommer församlingen att höra de svagaste pianissimo-partierna? Just de med den vackraste harmonin? Tja, Jesus hör väl allt.... Sjöng några gånger, bad en bön, och tonen klarnade. Skönt. Damerna berömde mig efter själva mässan och diakonen undrade om jag hade en mikrofon gömd i håret. Gitarren hade man avgjort kunnat lägga ännu mer tid på att stämma. Tur jag höll mig i skinnet och spelade tyst.

Efteråt blev vi bjudna på fin mat av konfirmanden och hans fadder. Shakespeare Pub nere i Höllviken. Lääängesedan man var i området. Tiden verkar ha stått stilla på denna krog. Ur högtalarna strömmade Beatles' musik, varvat med John Fogerty. Så otroligt skönt. Jag är född i fel tid: inte så förtjust i trummaskiner, techno, hip hop, etc. Det bär emot utan levande trummis och gitarrist, helst även pianist.

Tyvärr blev jag yr av att så glupskt ha hävt i mig lika mycket mat i min fågelmage som de andra i sällskapet, som väger minst 20 kg mer. Jag förklarade för konfirmanden att jag just demonstrerat en av de sju kardinalsynderna: frosseri. Han skrattade och lovade att undvika detta.

Undrade om det kändes annorlunda för honom att ha blivit katolik, men det var tydligen som vanligt: helt naturligt, menade den nye församlingsmedlemmen. Han uppskattade den stora uppslutningen.

* Har ett litet tips jag lärt mig:
Många körmedlemmar, speciellt i sopranstämman, klagar över att deras familjer där hemma inte orkar höra på dem då de övar i hemmet....

Då kan man sjunga svagt för att skona de närmaste. Det är genom den svaga, mjuka sången som man lär sig ta vackra toner, påpekar en viss körledare. Vilken tur. Vilken maximal tur.

Photo from fotoakuten.se

Vad får er att tro?

Trots att jag ofta bedyrar att jag helt erkänner evolutionen och inte håller med Intelligent design-folket (men möjligen teleologerna, ändå, ibland....), så kan jag inte låta bli denna utmaning: Vilka sinnesintryck (förutom folks vittnesbörd) får mig att tro att Gud finns?

Ett fenomen som ger mig enormt hopp, är livets och universums totala oförutsägbarhet (det händer även hemska saker, naturligtvis, men jag menar på det hela taget): Alla dessa överraskningar.
Hur mycket vi än tror oss veta om en händelse eller ett förlopp, verkar vi inte någonsin kunna göra exakta förutsägelser; vi känner väl inte till alla myriarder av aspekter. Nya dyker upp hela tiden, trots svettig forskning dygnet runt. Detta gör mig hoppfull: tänk så otroligt trist om vi hade "kunnat göra" någont enda förlopp helt förutsägbart.

Varför tror ni på Gud? :)

Photo credit: freefoto.com

En ball insändare

Tidningen Metros insändarsida kan göra mig pigg av skratt, redan på pendelbussen då klockan visar ruskigt bittida. Känner mig förpliktigad att visa upp ett guldkorn, saxat ur dagens tidning
Från signaturen 'Magnus':

" Fartkamerorna hör hemma i en diktatur
Vad #&*%* har hänt med Sverige och svenska folket?
Är det bara jag som kan se att vi bor i en diktatur? Till exempel när de s*&%# kamerorna längs vägarna sattes upp så var det med motiveringen att det skulle rädda liv och inte dra in en massa pengar till staten, vem som nu trodde på det.

Jag är inte negativ till dem tro inte det; de är bra på ställen där olyckor kan hända, så att man saktar ner.

Men när de sätter upp kameror i tätort och på ställen där trafikolyckor aldrig har inträffat, då börjar det bli av en enda anledning och det är att suga näringen ur vanliga arbetare som inte alltid kan hålla hastigheten av olika anledningar på väg till eller från jobbet.

De enda som jag vill ha kommentarer ifrån är bilister och inte från tåsvettsindiander som åker buss och tåg. Skål! "

Photo credit: freefoto.com

En dogm och en kanelbulle, tack

Goddagens, denna undran riktar sig till alla läsare:


Vad tycker ni om ordet dogm?
Hur låter det?

Photo credit: fotoakuten.se

Hur ska man formulera frågan om livets uppkomst?

När vi trevar med frågeställningar som:

"Hur uppstod livet?" eller "Varför finns liv på jorden?"

...så kommer åhöraren att uppfatta dem efter sitt eget tycke, humör, resp. föreställningar. Och debatten förefaller först intressant, men präglas antagligen av missförstånd kring vad den undrande faktiskt menade.

Det tycks som om man - vad gäller själva biologin/kemin - hade en tydligare, precisare fråga, dold i bakhuvudet, vilken? Mina försök:


* Varför började en viss typ av molekyl (dna) plötsligt att kopiera sig självt?

* Hur uppstod dna/rna-molekylen?

* Varför kan endast just denna typ av molekyl själv-mångfaldigas?


Någon som har en idé om detta?
Eller en bättre fråga?

Ps. Fler obesvarade frågor finns listade hos Zoltan samt hos Kaffepaus

UPPDATERING: Jag ändrade i rubriken där det tidigare stod "Vilken är den korrekt formulerade frågan...." eftersom Jónatan påpekade att ingen fråga kan vara ensamt korrekt.

Photo credit: freefoto.com License: by-nc-nd

Kyrko-skämt

Skriver det här också:

En präst skojade en gång om kyrkan:

Tänk många tankar, intensivt,

Skriv ner ytterst lite,

.....och säg absolut ingenting!

Nåden föder Rätten och Rätten föder Nåden....

I kyrkan och inom lagstiftningen brukar vi ofta tala om Nåd och Rätt,
Överseende, resp. Rättfärdighet.

Hos Charlotte har debatten gått het, i ett inlägg som egentligen skulle handla om roliga ämnen, och mitt i all besvärlig pajkastning lyckades en liten nyhet sippra in, speciellt för mig som inte är lika bra på att minnas olika texter i Bibeln... om man uttrycker det milt.

Minutz3 påpekar
att Jesus i evangeliet säger att inte kommit för att upphäva Lagen, utan för att fullborda den.

Mackan citerar: (Från Johannes 3: 16-17):
"Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom."

Kommer på en grej (kanske inte min idé först) när jag läser detta:
man kan omformulera den gamla devisen som lyder att man både behöver lag och nåd.

Kanske går det längre än så:

Nåden kanske rent av bygger upp Lagen och Lagen bygger upp Nåden,
i vissa fall. Är det därför dessa fenomen inte kan separeras?

1.
Lagen ger nåd:
När man bestämmer att var sjunde dag ska vara en vilodag, för alla, inklusive tjänarna och slavarna,
så känns detta som en otrolig nåd/barmhärtighet, för just dem som får jobba och slita som mest.
De hade inte betalda helger, som nu, eller semestrar.
Vilken lättnad.

2.
Nåden ger lag
Att slavägaren/husbonden började känna medlidande och barmhärtighet gentemot sin underordnade,
kan vara den största orsaken till att man fick justera lagarna till att dessa också var människor och likvärdiga alla andra.
Det blev en grundlag.


Ps. I slutändan hoppas jag ändå på Guds oändliga nåd, för om bara rätten gällde, skulle vi vara illa ute.

Picture: by-nc-dn-license from http://freefoto.com/

Hur ska super-delegaterna resonera?

På Slate's delegate calculator kan man lätt få reda på hur många av demokraternas delegater (representanter) från varje amerikansk delstat som går till Hillary resp Barack. Bara att ratta in andelen med musknappen.

En del journalister har redan listat ut att Hillary får problem, statistiskt sett.
Även om man tilldelar henne tunga procentuella vinster i alla de återstående primärvalen, har Clinton svårt att nå upp till Obamas delegat-andel. Testa gärna själv t ex med att ge henne en 57-43 vinst i varje återstående delstat....

Det behövs visst en 62-38 seger i varenda en, för att hon ska få "people's vote"....
(Obama leder idag med många delegater)

Visst, till slut avgör väl de sk superdelegaterna (partibossarna), men skulle de verkligen gå emot folkets röster? Det har inte republikanerna gjort i McCains fall, vilket ger ett starkt förtroende-försprång för dem.




Ps. Utanför ämnet: Behöver hjälp:
Finns det någon musikalisk pysselglad personlighet som skulle vilja föreslå de ackord som bäst passar till denna mini-aria av Cesar Franck (Ave Maria)?
En vän bad mig sjunga på hans konfirmation/upptagning nästa lördag, och eftersom vi inte har organist under fastan, så tänkte jag lägga till några späda gitarrharmonier, mest för att hålla takten.

Photo source: fotoakuten.se

De har också sina fördelar....

.....ateisterna har det bra; här kommer några små punkter som jag erkänner (hoppas mina icke-religiösa läsare kan ta detta med en klackspark; ett humorinlägg på uppmaning från humorstafetten)

1. Man slipper en skäggig gubbe på ett moln, nogsamt illustrerad bland annat av Michelangelo i Sixtinska kapellet i Rom. Vem vill ha vitskäggiga gubbar, när det istället finns t-shirtar med inskriptionen: "Jag är skeptisk". Mycket snyggare, mer estetiskt helt enkelt. Svarta bläckplumpar på vitt bomullstyg. Ni behöver knappt ens klicka på länken för att förstå exakt hur de ser ut ;)

2. Man slipper aftonbönen, jag menar: vem vill ha aftonbön, när det finns andra roliga sätt att försöka sova: t ex det fantastiskt inspirerande:
att räkna skäggiga får som hoppar över ett supersintressant stängsel.
eller: Gå ut på internätet och natt-tjafsa några rundor till ;)

3. Ingen bordsbön: bara att hugga i läckerheterna utan någon onödig konstpaus. Smaska på ;)

4. Istället för någon hinsides tillvaro kan man koncentrera sig på DETTA livet. Den som har flest äventyrs-erfarenheter vid dödsbädden vinner. "Oj, jag glömde besöka det där is- och öl-diskot i Kamtjatka. Ajaj, så stressande, jag har alltså missat en utmaning. Vilken kris."

5. Inget grubblande kring ens existens. Men liksom, ba', jag finns ju, inget att fästa sig vid. Vem är väl jag....

6. Slipper tråkiga psalmer på söndagarna, slipper lång predikan, slipper gregoriansk sång, slipper trosbekännelse, statyer och ikoner. Vem behöver så'nt? "Mossiga" ikoner? Slipper jobbiga typer som skakar hand/kramas efteråt i vapenhuset. Slipper sta'ns billigaste kafé (kyrkkaffet) Slipper folk som saknar en när man inte är där....

Istället kan man sova eller åka till valfri galleria och kolla nya kläder/sportartiklar/byggmaterial/smycken till leda om man så behagar. Och samtidigt blir man fördelaktigt underhållen med vacker skvalmusik i butikerna: "Last Christmas" med George Michael t ex, för 17654e gången (den var säkert bra de första 20 gångerna, minns inte). Underbart ;) Eller Opus låt: "Life is life". Eller "Memory, not a sound from the pavement..." från musikalen Chess, allt i dämpad hissmusikton.

7. Man slipper den här onödiga romantiska synen på livet och kan koncentrera sig på väsentligheterna. Ex. man kan debattera kring huruvida en person som tror på Darwins evolutionsteori ÄNDÅ borde kallas kreationist, eftersom hon tror att själva universum har ett Upphov ;)

8. Det bästa av allt: den bekväma sitsen: man kan närsomhelst, pysa ut hur mycket klagomål och gnäll som helst, mot precis alla kyrkorna på en gång och är fri från onödigt tjafs som ekumenik/nattvardssyn o dylikt, för man tillhör som bekant inte någon av dem och slipper följaktligen alla tillstymmelser till ansvar.


Låter skoj ;)


Ps. Jag har en profetisk prognos: Ducka, kommentarerna blir inte så nådiga
Ps2. Utmanar ingen här heller. Humor är besvärligt, inget att rekommendera...

Photo: shopping-mall parking lot from freefoto.com

SvD om sekulariseringen

Hur långt bak i historien ska man titta?

När jag läser Fredrik Norbergs inlägg "Serberna, då?" börjar jag ännu en gång klura på följande:

1. Vilka människor har rätt till ett visst landområde? Att få bo på ett visst ställe?
De som kom först? De som fick flest barn, och därigenom blev en majoritet? Som invaderat mest framgångsrikt?
De som tillhör en viss religion? Språkgrupp? Tradition?

Och de klurigaste:

2. Hur långt tillbaka i tiden ska man gå för att fastställa vilka som har rätt till marken?
Vilket årtal? Vilket krig/slag? Vilket avtal?

3. Är någon egentligen skyldig för sina föräldrars/förfäders åtaganden och krigande? Ska hela länder straffas för gammal ost?

4. Var får den som har föräldrar från två olika läger, lov att bo?




Ursäkta alla frågor på en gång, men de förbryllar mig. Varför ska jag lita på en viss part i argumentationen, och inte den andre?

Links to this post from: Försvarstagna människor och länder (A Catholic Renewal)

SvD, Dagen :"Fler kristna flyr Irak", Dagen: "Krismöte i FN"

Photo credit: freefoto.com, with a Creative commons no-derivative license

stoppa pressarna

....Johan S har visst slutat blogga efter ett år och två dagar. Synd, very synd indeed; med sin trevliga, vänskapliga attityd är han en av fyra som inspirerat undertecknad till att själv börja skriva. Men han kanske tar upp bloggen igen till hösten.
Bra jobbat med ekumeniken, Johan!

Med samma resonemang kan en annan alltså fundera på att lägga av i april månad. ;) Bloggandet tar tid, och jag har själv fått dra ner på frekvensen, till hälften. I nödfall kan man istället börja med Onsdagsbloggen, ett inlägg i veckan.
Hoppas vi andra kan upprätthålla kontakten med Johan genom mail, eller på Konvertitt-bloggen. Samt att han och hans fru snart får träffa ett gäng bloggvänner varje söndag på högmässan i sin nya hemort.


Ps. De andra tre inspiratörerna för ett år sedan, var:
Anders Rasmussen - mysig design, fina bilder, en vänlig ateist att fajtas med!,
Nihonshu - mycket provokation, innehållsrikt, här ska argumenteras och pennfajtas! samt
Karin Långström-Vinge - okonstlad, vänlig, friskt humör, men orädd för sina kommentatörer, behandlar dem inte som porslinsdockor, daltar inte (för hon anar nog att hon ändå är mycket trevligare än de flesta bloggare)

Points?

Tänkte ta upp en grej så här i presidentvalstider

.... ordet 'procentenhet' är uppenbarligen lite för långt för att folk ska orka säga det i var och varannan mening, när de talar om statisktik, så det blir ofta fel; man säger helt enkelt 'procent' istället, vilket leder till en hel del missuppfattningar. Ni som känner att ni redan kan det här behöver inte läsa vidare ;)

Lite exempel:

* Om äpplen kostade 20 kr kr kilot för en vecka sedan, och nu 22 kr, så har de gått upp med 2/20 dvs 1/10 dvs 10/100, tio procent alltså. En procent är en hundradel.

* Om räntan för en vecka sedan låg på 6 % och nu 8 %, så har den inte gått upp några 2 % utan många fler procent ;).
Hur många procent? Jo: 8 - 6 = 2, och 2/6 = ökningen

2/6 = 1/3, en tredjedel = 33,33 %

Istället har räntan gått upp 2 procentenheter, som i det här fallet blir 33 procent.

* Om ett partis sympatier ökar från 5 % till 10%, så har de alltså fördubblats, dvs ökat med 100%,

I detta fallet en ökning med 5 procentenheter. (10 - 5 = 5)

* I aktuella nyheter från de amerikanska presidentkampanjerna kan man väldigt ofta höra:

"He's down 5 points" eller
"They're up by two points" etc...

Känner ni igen jargongen från tv-serien "Vita huset"?

* Dessa points är inga viktväktarpoints - de mäter inte kalorier - utan procentenheter.

Eftersom amerikanerna alltså har ett kort, kärnfullt ord för sina enheter, är det mindre risk att de säger fel. Uttrycket gör att de nog har en bättre känsla för vad dessa ökningar/minskningar innebär, samt skillnaden mellan procent och procentenhet.

* MEN....om en procent alltid är en hundradel 1/100;
hur stor är då en procentenhet?

Jo, den är olika stor, beroende på situationen. Klurigt? Procentenheten mäts på den andel som man utgår från, den som sedan ökar eller minskar i mätningar.

Om den första andelen t ex är 15 %, så delas den upp i 15 delar, femton procentenheter, sedan mäter man hur många femtondelar som andelen har ökat/minskat "up three points" betyder alltså "ökat med tre procentenheter (i detta fallet: 3 femtondelar)".

Har ni något förslag till praktisk förkortning för 'procentenheter', som vi kan använda i Sverige?

'Enheter' kanske?

SvD: Nya angrepp i debatt, Sydsvenskan: Nya angrepp av Clinton och Obama.

Photo: Golden Gate Bridge, San Fransisco
Credit: Mila Zinkova with a creative commons by-sa license

Bloggeliblogg...

Jag vill tacka er så mycket - Hosanna, Charlotte-Therese samt Anders Rasmussen - som tagit med Enkla bloggen på era top-ten-listor.
Ni har också en utmaning till mig om att fortsätta med denna list-kedja, men min lista skulle bli alldeles för lång, så jag kör en gyllene bloggrunda istället, och försöker uppmärksamma ett tjog hyfsat färska inlägg:

* .....om man tittar på knuff-rutan i marginalen ser man att jag idag är rejält uppe i smöret med mina mått mätt: 13 andra bloggare har länkat hit under de senaste 4 veckorna (är det verkligen sant?). Tittar man däremot på Opassande Emmas ruta, så läser man istället (just idag):

"87 länkningar" under samma period.
Gulp.
Hon behandlar ofta ämnen som fildelning, upphovsrätt och juridik, och man förstår hennes popularitet, speciellt då man fluktar på inlägget "Falsk trygghet och fel diskussioner". Kan bara inte hålla med mer. Pulsen ökar för varje ord.

*.....flukta på Raggopardens blogg, som jag tycker har den tuffaste och mysigaste header-bilden, zebrarandig drabbande rubrik

* Hosannas inlägg är omväxlande och spännande. Dessutom illustrerar hon själv och sätter in egna foton. Här är ett tjusigt foto med en bedjande dikt: "Om det bara vore lite lättare att leva"

* Johan S tipsar om hur man kan spara 1 krona och 83 öre om året. "Du kan vara lurad på din pantbonus"

* Tuve klurar kring den gyllene medelvägen; är den nå't att ha? Bra ämnesidé! Diskutera gärna.

* Mackan visar upp de första böckerna på Frälsningsarmens nya bibliotek på Limhamn. Man kan skänka fler om man vill. "Biblioteket i verkligheten"

Blir fascinerad av hur denna miniarsenal redan har bestämda låneregler :
"Man kan inte låna böcker via Internet, ännu, men du kan se om en bok är utlånad (eller lånas ut… Referenslitteratur måste läsas på plats)" :)

* Läs med fördel "Alla livets nyanser" av Zoltán:
"I allt detta finns en person som vet vad smärta är, någon som känner dig bättre än du känner dig själv, någon som älskar dig och väntar på att du gör ditt val"

* Green Chili har tänkt till: "Hemligheten vi alla egentligen vet"
"Man börjar skylla ifrån sig på den andre, h*n har blivit så tråkig och disträ på sista tiden, h*n har slutat bry sig om sitt utseende,"

* Charlotte-Therese visar sin talang i "Att gå på vatten". Här lägger hon in några av sina bästa metaforer, liknelser:
"Nya stenar bildas medan man går framåt. Står man stilla växer det snart mossa både på stenarna och på en själv. Vägen framåt går på vatten - och förutsätter att man känner till linjen bakåt."
Kunde inte uttryckt det bättre själv; kunde inte ha uttryckt det lika bra själv, eller ens en femtondedel så bra...

* Anders Rasmussen, the impeckable atheist, tycker att de är vidskepliga borta i Hollywood-fabriken

* Aleph: "Nördarnas paradis 1: en programförklaring"

* Leo H önskar att Maciej Zaremba kunde presentera lite argument och bevis till sin artikel "Först kränkt vinner"...

* Skulle gärna vilja utnämna Rudies blogg till vårt "blogg-kapell": Vackra bilder, böner, känslor, reflektioner, rannsakan, harmoni

* Jan Thurin vill tyvärr lämna katolska kyrkan, men inte lämna Jesus. Han argumenterar här för sitt beslut.

* Dag Selander är skarpsynt och missar inte i sin blogg att rapportera om det som andra lätt glömmer: De kristnas dagligen svåra situation i Kina. Keep up the good work!

* Indoeuropeiska språkens kasus-böjningar serveras hos Séra Jónatan.
"Svenska är syssling till hindi och litauiska, brorsbarn till albanska, kusin till tyskan och brorsa med danskan för att nämna några."

* Kolportören presenterar en utomjordiskt charmig och vrålhungrig ekorre som nallar på fåglarnas talgbollar

* SvD:s avhandlingar "Under strecket" är väl den mest seriösa bloggen i mannaminne. Idag, om Roskildefreden: "När Sverige blev skånskt"


Jag utmanar ingen. Dessa listor kräver mycket tid och ork.

Photo credit: freefoto.com with a no-derivative license

Humorn som olja i maskineriet

....med mina två föregående artiklar försökte jag lösa en del av problemen med polariseringen mellan oss som säger att vi följer Kristus, frälsaren.* En del av er har kanske undrat över dessa tilltag: "Men måste man hålla med varandra i allt? Räcker det inte med bön för fred och försoning och ömsesidig respekt?"

Det gör det nog, men ibland har man lite svårt att skönja själva respekten. Vart har den gömt sig? Och så tror jag inte det är helt onaturligt att fråga sig hur vi, trots att vi tror att Jesus är sanningen själv,
kan ha oceaners avstånd mellan hur vi anser att denna tro bör manifesteras. Det är väl dags att börja umgås lite oftare.

Ett annat verktyg som kan hjälpa oss, verkar vara humorn. Skratten går visst över samfundsgränserna ibland. Jag tänker här bland annat på Charlottes skämt, samt Mackans i hennes kommentarrader.

Förresten: Mackans obetalbara replik till mitt förra inlägg:

" Ge upp något?
Jag tänker minsann sitta här i min uniform, med fanor och hornmusik och hålla fast vid den enda sanna läran. Ni andra får helt enkelt bli frälsningssoldater! ;) "

Kan säga att jag kände mig träffad.

För att inte helt sno dessa bloggrannars idé, tänkte jag låta bli att be er skriva roliga religiösa historier, utan frågan är lite mer generell än så:

Berätta om någon allmänt rolig företeelse i de olika samfunden (ex. påvens mössa) eller något komiskt ärketypiskt ni upptäckt på kristna bloggar. Vad får er att skratta till?




* Kanske lät den meningen kaxig, med vissa spår av hybris, men en DEL av lösningen var det väl? En miljarddel?

Links to this post: Visa ödmjukhet mot alla människor (Hosannas krypin)
................................ Humor och kristen tro - världens kortaste bloggpost? (Mackan)
................................... Med humorn som vapen (A Catholic Renewal)
............................................ Skratta tillsammans (Mackan)

Photo courtesy of freefoto.com Creative commons by-nc-nd license

Eftergifter från Pingst/baptister/frikyrkan?

....& idag går frågan till frikyrkliga läsare:

Tycker du som frikyrklig att det finns några eftergifter, som man skulle kunna göra gentemot katoliker och ortodoxa, för ekumenikens skull, dvs för samtalet över samfundsgränser? Om du inte har några eftergifter på lager, motivera gärna varför.

Gräv alltså djupt i fickorna och se om där finns något litet förslag.

I mitt förra inlägg frågade jag katolikerna om detta och diskussionen blev spännande. Har hittills mottagit långa genomtänkta kommentarer. Tack. Och jag känner inte för att rikta mig till traditionella svensk-kyrkliga i denna fråga, för de ordnar, sedan länge, så många ekumeniska möten i alla fall, är mitt intryck. Tack, SvK, fortsätt med det.

Dagen: "Peter Halldorf förvillar" Dagen: "Räcker inte friheten i Kristus, längre?" Dagen: "Bjärka-Säby pekar inte i rätt riktning"

Länkar till detta inlägg: Länktips och min sammanfattning (Ave Maris Stella)
...................................... Ekumeniska eftergifter? (A Catholic Renewal)

Photo credit: http://www.freefoto.com/ with a Creative commons no-derivative license
Klickar man på bilden, får man en underbar förstoring.

Eftergifter från RKK?

Hej, om du som läser detta är katolik, eller håller på att konvertera, så har jag en specifik fråga till dig:

Vilken/vilka eftergifter anser du att katolska kyrkan kan göra för att hjälpa till med ekumeniken, dvs samtalet mellan kristna samfund? Om inga, motivera gärna varför.


Jag hoppas på många katolska svar, även från de blyga läsarna.
Gräv djupt i fickorna och se om ni möjligen hittar något förslag.
Mitt eget: Att grunda fler platser än bara Taizé, med ekumenisk nattvard.

Idén till detta inlägg kommer från Doktorn. Hoppas han också kommenterar med konkreta tips.
....& eftersom katoliker inte precis är ymniga i Sverige, eller på svenska bloggar, så önskar jag att det tipsas friskt till katoliker om detta inlägg. Jag är t o m så fräck så jag ber er länka hit.

Ps. Gissa vad jag kommer att fråga om i nästa inlägg, och vilka det då riktar sig till.

Uppdatering: Tuve menar att endast själva mässan är ekumenisk i Taizé, inte nattvarden, men jag har hört att det var så förut, i alla fall: Pga något specialtillstånd från Johannes XXIII blev visst alla närvarande erbjudna katolsk nattvard. Någon som vet mer?

Blog reactions to this post: Katolska eftergifter? (Remember Lepanto)
............................................... Ekumenik (Kaplansgården)

Lördagsfråga... Hur gör ni?

Ofta när man är mitt i en debatt eller ens ståndpunkt/tro blir angripen av omgivning, vänner, media, så känner man sig aningen ensam och i akut bekräftelsebehov ;)

"Var är mina gelikar när Gudstron blir angripen?" "Var är prästerna och kändisarna i denna diskussion...." "Varför gör de inget?" , etc etc

Vad man då inte förstår är t ex att ens vänner och allierade kanske är mer visa och "ekonomiskt" väljer sina strider. Tystnad behöver inte alltid betyda feghet.

En annan omständighet man lätt glömmer, är den motsvarande: ibland har andra debattörer undrat varför jag inte uttalat mig, och då har man ju alltid sina randiga skäl, tycker man...

.....min fråga är nu:

Hur gör ni i debatter? Avslöja gärna ett debattknep, något ni betonar extra mycket, då er livssyn eller kyrka blir angripen. Vad säger ni exempelvis till den som undrar varför ni tror på något "så vidskepligt som en god Gud?"

.

Ps. Ett av mina tuffaste knep, som jag tyvärr inte alltid lyckas följa, är att, speciellt då det tjatas för mycket, helt enkelt ge de andra sista ordet. Det är egentligen enda valet, då man inte hinner göra mer, men det ger den andre massor med tid att begrunda samtalet.

photo credit: http://www.freefoto.com/

....alla hjärtans enhet....hertz

Vilket sammanträffande..... Har funderat en del på följande:

Kan knappt några ord på tyska, men jag förstår att 'herz' betyder 'hjärta'.

'Hertz' känner jag annars till som enheten för frekvens. 1/sekund, dvs om exempelvis en enormt populär hemsida besöks med frekvensen 3 hertz, så betyder det att det är 3 besökare i sekunden. 3 besökare/sekund.

Enheten har fått sitt namn efter fysikern Heinrich Rudolf Hertz (1857 - 1894), som visst var en riktig mångsysslare: Meteorologi, mekanik, och elektromagnetisk forskning, är exempel på
sådant han pysslade med.

Mest förknippar jag begreppet 'frekvens' med en speciell sådan, nämligen 'hjärtfrekvensen', pulsen. Hur många slag slår hjärtat varje minut? Kanske är det den frekvens som är allra viktigast för oss människor.

Kul att just mannen med namnet 'hjärta' (fast med lite annan stavning) blev den som fick ge namn åt alla hjärtans enhet; frekvens-enheten :)

photo credits 1 & 3: http://en.wikipedia.org/wiki/Heinrich_Hertz
photo credit 2: http://www.fotoakuten.se/

SvD: "Varsågod, här är mina chokladhjärtan" Sydsvenskan: "Alla hjärtans och prylars dag"
Aftonbladet

UPPDATERING:
Dagens tips: Nystartade "konvertitt-bloggen":
http://konvertitt.wordpress.com/,
där några bloggare bloggar om sin väg till katolska kyrkan; denna väg vandrar de just nu och ett tag framöver. Good luck, guys! :)

Believers in God are Not logically obliged to accept any Flying Tea Pots, Spaghetti monsters, Elves, Banshees, or Fairies

This is only my third posting in English, and I'd like to explain myself to readers who got here through clicking my comment link on English-speaking blogs, especially those debating atheism and the existence of God.
.
One recurring comment from debating foundationalist-atheists, is this classic one:
"The Great Pumpkin", "The Flying Spaghetti monster", and fairies/elves have also not been proven to exist! Why don't you guys believe in those as well?
.
Bertrand Russell:
There is also no evidence against a china tea pot revolving about the sun, somewhere between the Earth and Mars! We cannot prove that it's not there somewhere. But should we believe, only because we have no proof against its existence?
.
One man who put words to my feelings around these questions, is professor Alvin Plantinga, and this post will mainly be a summary of his article Is Belief in God Properly Basic? (Blackwell Publ. 1981)
.
But first, some main expressions:
.
Basic belief - not based on any other belief,
.
Foundational belief - based on other beliefs "I believe A on the basis of B"

Foundationalist: A person who claims that every belief should be based on other beliefs.
.
Proposition - statement, Incorrigible - Unchangeable, Self-evident - obvious, natural
.
Plantinga asks himself: "How do we rightly arrive at, or develop, criteria for meaningfulness or justified belief? Where do they come from? Must one have such a criterion before one can make any judgements about proper basicality?"
.
Russell's own logical paradoxes say this: Some propositions seem self-evident when in fact, they are not.
.
We could consider R. Chisholms little question:
What is the status of criteria for knowledge or justified belief?
.
* The foundationalist states:
(1) For any statement A, and person S,
A is properly basic for S if, and only if, A is incorrigible for S, or self-evident for S
.
Or, as philosopher Ingemar Hedenius puts it:

"One should only accept statements in which there are good reasons to believe."
.
But how could one know a thing like that? What is "a good reason to believe"? Clearly enough (1) in itself, is not selfevident or obviously true.
.
Proposition (1) has not been proven.
.
A foundationalist finds (1) so appealing that, he simply takes it to be true, neither offering arguments for it, nor accepting it on the basis of other things he believes (= failing his own foundationalist criterion). (1) is self-referentially incoherent i.e. it doesn't meet its own standards.
.
You may seem to remember that you had breakfast this morning, and perhaps you know of no reason to suppose your memory is playing you tricks. Then it means that you are justified to take this as a properly basic belief. Of course it isn't properly basic on the criteria offered by the foundationalists, but that fact counts not against you, but against those criteria.
.
Plantinga argues that it seems as though criteria for proper basicality must be reached from below, rather than above; they should not be presented as ex cathedra, as dogma from above, but argued to, and tested by a relevant set of examples. But there is no reason to assume, in advance, that everyone will agree on the examples.
.
How about what i, as a believer consider meaningless? Am I entitled to consider anything at all as meaningless.? Yes I am, of course. Even though i cannot present some illuminating criterion of meaning, I can quite properly declare (2) as meaningless:
.
(2) twas brilling; and the slithy toves did gyre and gymble in the wabe
.
I can reject (2) even if i disagree with the verifiability criterion in Language, Truth and Logic (Ayer).
The same goes for the believer; the fact that he rejects the classical foundationalist's criterion of proper basicality does not mean that he is committed to supposing: just anything is properly basic. So, I'm not at all obliged to accept Flying Spaghetti monsters, voodoo, or astrology.
.
* The Christian will of course suppose that belief in God is entirely proper and rational; if he doesn't accept this belief on the basis of other propositions, he will conclude that it is properly basic for him, and quite properly so.
.
Followers of Bertrand Russell and Madelyn O'Hair may disagree, but how is that relevant? Must my criteria, or those of the christian community, conform to their examples? Surely not. The christian community is responsible for ITS set of examples, not to theirs.
.
.
Thank you all for reading my Plantinga-summary with explanations. I mixed the sections a bit, for the sake of interest and results. I will try and answer your questions as best as I can. Both in Swedish and English.

.............................................................................................. z