En klassiker
Ofta när jag lyssnar på rock & rhythm n' blues känner jag ett lyckorus.
Vet inte hur jag ska beskriva det, men har en motsvarande stärkande glad upplevelse då jag hör dessa mycket välkända vackra verser från bibeln. Så varsågoda, kära läsare, från fjärde moseboken:
Herren välsigne er och bevare er.
Herren låte sitt ansikte lysa över er och vare er nådig.
Herren vände sitt ansikte till er och give er frid.
:) :) :)
7 kommentarer:
Ja, det var ju fint men vad betyder det? För jag antar att det är djupt metaforiskt.
HALLÅ
...rock & rhythm n' blues ... och känslor, älskade Z, är väl OK
Men är det inte en helt annan sak när HERREN välsignar.
Själv tycker jag skillnaden faktiskt (utan musikaliskt anlagda preferenser inkl emotioners validering) är som mellan avståndet mellan Öst och Väst, eller mellan himmel och jord, eller mellan evigheten och tiden...
Herrens välsignelse är som ett musikaliskt flöde, ett flöde som porlar och förändrar... så även om jag inte kan se kopplingen till R&B så greppar jag nog vad du menar...
Dag, Hosanna, Jonathan:
Det är väl som när pingstvänner hör gospel, (vilket jag gillar, speciellt med Elvis),
i tonerna hör man Jesus, på något sätt. Öronen gläds.
Ett år av mitt liv hade jag en kris i Gudstron, men sedan jag lyssnade på sköna mjuka gitarrsolot i Loving Spoonfuls "Did You Ever Have To Make Up Your Mind?" (bland kasetter jag fíck av farsan)
så lät det så ljuvligt att jag bara tänkte:
Gud finns! Indeed, indeed.
Z: Underbart!
:-)
:-)
:-)
Hosanna & Johan
tack!
Skicka en kommentar
Sjung ut